Olika metoder för markrening används i Norra Djurgårdsstaden

Att rena marken i Norra Djurgårdsstaden är en förutsättning för att kunna bygga och utveckla stadsdelen. För att göra detta finns flera sätt beroende på vad det är för typ av föroreningar, var föroreningarna finns och vad platsen ska användas till. Bland annat har saneringsmetoder testats, däribland en för Sverige helt ny teknik, där marken renas samtidigt som den stabiliseras.

Efter många år av industriverksamhet i Hjorthagen och produktion av gas är det nödvändigt att rena och åtgärda mark, grundvatten och sediment innan det är möjligt att börja bygga bostäder, förskolor, verksamhetslokaler, parker och torg här. Jorden är delvis gammal sjöbotten med tjocka lerlager. Under gasverkstiden lades fyllnadsmassor på sjöbotten för att utöka industriområdet. Idag är därför både leran och massorna förorenade av bland annat tjära, bensen och tungmetaller.

Olika metoder används för att rena jorden:

Att gräva bort föroreningar

Den markreningsmetod som har använts i störst utsträckning inom projektet är schaktsanering, vilket innebär att den förorenade jorden grävs bort. Metoden används när föroreningarna inte är så djupa och ovanför grundvattenytan. Schaktsanering används med fördel på platser där man ska anlägga hus då jorden ändå behöver grävas bort. Den här metoden har använts i etapperna Västra, Norra 1, Norra 2 och Brofästet, samt delvis i Ropsten/Kolkajen. Massor som grävs bort transporteras till Norra Djurgårdsstadens masslogistikcenter. På masslogistikcentret sorteras massorna så att de små jordpartiklarna skiljs från de större. Eftersom föroreningarna till största delen förekommer bundet till de små jordpartiklarna är det enbart de som behöver köras till deponi, samtidigt som alla större gruskorn, stenar och block kan återanvändas till utfyllnad vid ledningsschakt och vägar i området.

In situ – att rena på plats

2016–2017 genomfördes för etapp Kolkajen en innovationsupphandling där nya sätt att handla upp konsulter och entreprenörer för projektering, pilottester och kontroller genomfördes. Vid pilottesterna som genomfördes undersöktes olika typer av metoder för in situ sanering, blanda annat kemisk oxidation, biologisk nedbrytning och jordtvätt. Flera av metoderna uppvisade goda resultat. Detta har sedan legat till grund för den fullskaliga saneringen i Kolkajen.

Inom etapp Kolkajen finns föroreningar både över och under grundvattenytan. Markrening på stora djup är en komplex process och kan utföras på flera sätt. I Kolkajen utförs markreningen genom att det översta lagret av jorden schaktas bort och förs till masslogistikcentret. Sedan kommer lera, som på vissa ställen är upp till 15 meter tjock, och därefter morän innan berget. I stället för att även gräva bort den djupa jorden med dessa föroreningar, används kemisk oxidation, vilket innebär att kemiska ämnen tillförs som bryter ner föroreningarna till koldioxid och vatten. På vissa ställen, där den nya dragningen av Bobergsgatan ska gå, behöver leran även förstärkas för att undvika sättningsskador när den bebyggs. Området är det största i Europa där den här metoden används^*. Metoden kallas ISS–ISCO; In Situ Stabilisation and Solidification – In Situ Chemical Oxidation. Stabiliseringen utfördes med en maskin på över 100 ton som har ett inblandningsverktyg med en diameter på två meter. Inblandningsverktyget rör om leran med cement och oxidationsmedel och på så sätt stabiliseras leran och föroreningarna bryts ner. En miljökontrollorganisation har dagligen tagit prover för att säkerställa att de åtgärdsmål som är satta för jord och grundvatten nås. Mätningar görs även för att kontrollera lukt och föroreningshalter i luften. Omgivningskontroll i grundvatten kommer pågå i flera år efter det att saneringen är slutförd. In situ-sanering av moränen görs även den genom kemisk oxidation. Men i stället för att tillsätta oxidationsmedlet genom användning av en stor maskin med inblandningsverktyg så har projektet installerat plaströr i marken, så kallade TAM-rör. Dessa rör gör att injektionsmedlet kan tillföras på olika nivåer i jorden och vid återkommande tillfällen. Totalt har 1500 TAM-rör placerats i marken och hittills har 30 000 kubikmeter morän renats. Inne på arbetsområdet sticker TAM-rören upp ur marken.

Om metoden:

1. När översta lagret av marken har schaktats bort och området har återfyllts med renare massor delas området som ska renas in i hexagoner, där varje sektion motsvarar ungefär 350 kvadratmeter.

2. I varje sektion placeras cirka 20 TAM-rör som går hela vägen ner till bergytan med start vid lägsta grundvattennivån. I dessa injekteras ett medel, kallat kemiskt oxidationsmedel, som bryter ner och renar marken från föroreningar.

3. Regelbunden uppföljning görs av föroreningshalterna genom analyser av grundvattnet. Tack vare att rören sitter kvar i marken är det enkelt att gå tillbaka och fylla på med behandlingsmedel om det behövs.

4. Rören sitter i marken minst sex månader och kontrolleras genom analys vid minst tre tillfällen.

– Tack vare att vi renar på plats kan vi undvika de transporter som annars hade behövts för att schakta bort all djup jord. Genom markreningen minskar även spridningen av föroreningarna från marken till Lilla Värtan. Utredningsarbeten och pilottester har genomförts under många år för att komma fram till vilka saneringsåtgärder som är lämpliga och det är roligt att arbetena är i gång, säger Sofia Billersjö, markmiljöspecialist på exploateringskontoret.

Kommande markreningar

Även kommande etapper som Loudden, Värtahamnen och Frihamnen behöver markrenas. För att kunna bebygga dessa områden har föroreningssituationen kartlagts och riskbedömningar tagits fram som visar på vilka risker som finns idag. Dessa utredningar kommer att ligga till grund för framtagande av nya undersökningar och vilka saneringsåtgärder som behöver vidtas.

Film på engelska om hur markreningen går till i Ropsten

Sofia Billersjö, markmiljöspecialist, Fredrik Bergman, genomförandechef, Christina Salmhofer, hållbarhetsstrateg på Stockholms stads exploateringskontor berättar om hur markreningen går till i Ropsten och varför mångfunktionella blå- och grönytor är viktiga. Andreas Huss, arkitekt och boende i Norra Djurgårdsstaden berättar hur det är att bo i området.

Relaterade länkar:

^{*Källa: Sheeba Environmental Engineering AB som är projektörer på platsen.}

Artikel Publicerad: 2024-05-06 Uppdaterad: 2024-06-27