Norra Djurgårdsstadens

Hållbarhetsarbete

Källa: https://www.norradjurgardsstaden2030.se/resultat/bilaga/2023

Sparat den: 2024-07-16

Resultatbilaga 2023

Redovisning av uppföljning av hållbarhetskrav i Norra Djurgårdsstaden

Introduktion

Syftet med resultatbilagan är att redovisa mer detaljerade resultat från uppföljningen av de krav som ställs på byggaktörer och Stockholms stads egna arbeten i Norra Djurgårdsstaden.

Kraven ställs i markanvisning för kvartersmark och i projektering och upphandling av entreprenader för allmän platsmark.

Redovisningen sker enligt de målområden som definierats i Program för hållbar stadsutveckling i Norra Djurgårdsstaden.

Uppföljning sker vid flera tillfällen – programhandling, systemhandling, bygghandling, relationshandling samt efter två års drift – där verifikat granskas. Byggaktörer redovisar sina verifikat och resultat i ett webbaserat verktyg.

För etapperna Norra 1, Västra och Värtapiren var hållbarhetskraven frivilliga och de resultat som redovisas utgår från byggaktörernas egna uppgifter som inte granskats av Stockholms stad. Tidigare års sammanställningar finns under Innovationer & Kunskap | Norra Djurgårdsstaden 2030.

1. Levande stad

En levande stad utgår från människan. Den är öppen, inkluderande, fungerar i olika livsskeden och det finns en variation av boendeformer. De offentliga rummen är kärnan i det urbana livet där det finns plats för spontana och oväntade möten mellan människor med olika bakgrund och identitet.

Generellt ökar nöjdheten med att bo i Norra Djurgårdsstaden och har gjort sedan 2016. Trenden från de senaste boendeenkäterna visas i diagram 1.1. Idag är 98% mycket eller ganska nöjda med att bo i området och andelen som är mycket nöjda har ökat med 14 procentenheter sedan 2019.

Diagram 1.1 Boendeenkät – boende

Hur nöjd/missnöjd är du med att bo i Norra Djurgårdsstaden på det hela taget?

Jämlik stad

I Norra Djurgårdsstaden skapas en plats för alla genom varierad bebyggelse och innehåll som bidrar till att göra området befolkat och tryggt dygnet runt, året om.

I de färdigbyggda etapperna är andelen bostäder hög och av de bostäder som hittills byggts är fler än hälften hyresrätter. Totalt finns 8 % studentbostäder och 2 % seniorbostäder. I takt med att utbyggnaden når Ropsten och fortsätter i Gasverket och Värtahamnen, kommer andelen lokalytor att öka. Andelen lokaler är för närvarande cirka 20 %, se tabell 1.1.

Tabell 1.1 Blandad stad, hyresrätter, bostadsrätter och andel kommersiell yta
Norra 1
Västra
Norra 2
Brofästet
Jackproppen
Värtapiren
Gasverket västra
Antal bostäder
670
1 257
598
580
54
0
0
Hyresrätt: bostadsrätt, %
31 : 69
66 : 34
58 : 42
44 : 56
0 : 100
Ej relevant
Ej relevant
Kommersiell yta, %
5
11
16
7
11
100
100

Hittills har en idrottshall, en grundskola med plats för upp till 900 elever och tio förskolor färdigställts. Grundskolans kapacitet motsvarar cirka 28 platser per 100 bostäder och förskolornas 740 platser motsvarar cirka 23 platser per 100 bostäder.

Alla etapper har en variation av storlekar på lägenheter för att göra det möjligt att bo kvar i området under livets olika faser. Storleken varierar med betoning på tvåor, treor och fyror och med följande fördelning: 10 % ettor, 33 % tvåor, 29 % treor, 24 % fyror och 4 % är femmor eller större, se diagram 1.2.

Diagram 1.2 Lägenhetsstorlekar färdigställda bostäder

Enligt boendeenkäten 2023 är 85 % nöjda med tillgång till förskola, 76 % med tillgång till skola och 92 % med platser för lek för barn under 6 år. Generellt är fler nöjda med sitt boende och utbudet i stadsdelen jämfört med 2019. Det som de boende är ganska missnöjda med är kulturutbudet och tillgången till sociala ytor inomhus.

Sociotopytor och grön oas

I den täta staden ska det offentliga rummet utformas så att den kan användas av fler. Utmaningen är att bygga tätt, men också grönt för att bidra till rekreation och livskvalitet.   för Norra Djurgårdsstaden är i genomsnitt på 2,3 vilket är högre än övriga Stockholm. Hammarby Sjöstad ligger på 1,7 medan Hagastaden ligger på 7,2.

I området planeras det för offentligt tillgängliga friytor med sociala värden, så kallade  , som till exempel parker, torg, kajer, stränder och naturområden. Målet är att minst 20 % av den totala marken i planområdet ska utgöras av sociotopyta och det ska vara minst 15 m2  per boende. Hittills är sociotopytan 16 % vilket motsvarar 26 m2 per bostad. Den gröna oasen utgör 11 m2 per boende, se tabell 1.2.

Tabell 1.2 Sociotopytor och grön oas
Norra 1
Västra
Norra 2
Brofästet
Jackproppen
Kolkajen
Status
Klart
Klart
Klart
Klart
Klart
Projekterat
Sociotopyta, %
28
22
18
12
50
24
Grön oas, m²/boende
13
5
9
8
65
6
Exploateringstal
2,5–4
4–5,5
3–4
2,5–4
Ej utrett
Ej utrett

Hittills har elva parker och lekplatser på totalt 33 500 m2 byggts i Hjorthagen; lekplatserna har olika teman som skärgård, natur och djur. Det har byggts utegym, parkourbana, hundrastgård och bollplaner. Utöver detta finns även tre bollplaner vid Hjorthagshallen

De boende i Norra Djurgårdsstaden uppskattar sin närmiljö visar undersökningar. Enligt boendeenkäten från 2023 besöker 9 av 10 parker och naturområden dagligen eller flera gånger i veckan under sommarhalvåret. Generellt är nöjdheten med tillgången till parker och naturområden hög och ökar för mötesplatser och torg. Trenden från de senaste boendeenkäterna visas i diagram 1.3.

Diagram 1.3 Boendeenkät – sociotopytor

Hur nöjd/missnöjd är du med Norra Djurgårdsstaden när det gäller...

...tillgången till parker och naturområden?

...tillgången till torg/mötesplatser?

2. Tillgängligt och nära

Områdets trafikhierarki prioriterar gång och cykel, följt av kollektivtrafik. Åtgärder på kvartersmark och allmän mark syftar till att skapa goda förutsättningar för att använda hållbara transportmedel.

Enligt boendeenkäten 2023 har det mest frekventa resandet, minst 5 dagar i veckan, till och från Norra Djurgårdsstaden generellt gått ner, vilket visas i diagram 2.1.

Diagram 2.1 Boendeenkät – transport

Hur tar du dig till/från Norra Djurgårdsstaden...

...under vinterhalvåret? GÅR

...under sommarhalvåret? GÅR

...under vinterhalvåret? CYKLAR

...under sommarhalvåret? CYKLAR

...under vinterhalvåret? KOLLEKTIVTRAFIK

...under sommarhalvåret? KOLLEKTIVTRAFIK

...under vinterhalvåret? BIL

...under sommarhalvåret? BIL

Cykel- och bilparkeringsplatser

Kvartersmark

Byggaktörerna har krav på sig med ett visst antal parkeringsplatser för cykel och bil per bostad. Majoriteten uppfyller kraven som i genomsnitt är 2,6 parkeringsplatser för cykel och 0,5 för bil per bostad, se tabell 2.1 för respektive detaljplan. Norra 1 och Västra hade frivilliga åtaganden och de uppgifterna har inte verifierats.

Antalet cykelparkeringar ökar successivt från etapp till etapp. Gasverket västra består av befintliga byggnader utan underliggande garage. I kommande detaljplan för Gasverket östra byggs garage som även kan nyttjas av hyresgäster och besökare.

Tabell 2.1 Genomsnittligt antal cykel- och bilplatser
Norra 1
Västra
Norra 2
Brofästet
Jackproppen
Gasverket västra
Starkströmmen
Södra Värtan norra
Status
Klar
Klar
Klar
Klar
Klar
Klar
Projekterat
Projekterat
Cykelplatser per bostad
1,9
2,1
2,3
2,8
2,6
Ej relevant
Ej relevant
Ej relevant
Cykelplatser inomhus, %
Uppgift saknas
Uppgift saknas
83
69
91
10
0
100
Cykelplatser för kontor per 1000 m²/BTA
Ej relevant
Ej relevant
Ej relevant
Ej relevant
Ej relevant
10
2,6
14
Cykelplatser för service, skola, etc. per anställd
Ej relevant
Ej relevant
Ej relevant
Ej relevant
0
7
Ej relevant
Ej relevant
Bilplatser per bostad
0,5
0,5
0,48
0,5
0,81
Ej relevant
Ej relevant
Ej relevant
Bilplatser för kontor /1000 m² BTA
Ej relevant
Ej relevant
Ej relevant
Ej relevant
Ej relevant
0
0,6
2

Enligt boendeenkäten 2023 äger cirka 80 % av hushållen cykel och 70 % parkerar i cykelrum, se diagram 2.2.

Diagram 2.2 Boendeenkät – cykelparkering

Var parkerar du din cykel vid bostaden?

Arkiv för etapperna Norra 1, Västra samt Norra 2

Brofästet och Jackproppen
Krav – parkering
Cykelplatser:

2,5/bostad

Bilplatser:

0,5/bostad

När Norra 2 utvärderades kunde det konstateras att de kvantitativa kraven på cykelparkeringsplatser hade behövts kompletteras med kvalitativa krav. Från och med Brofästet har därför kravet på cykelparkeringsplatser skärpts och kompletterats med kvalitativa krav. Exempel på detta är dörröppnare och bättre möjlighet att låsa fast cykeln.

Alla byggaktörer i Brofästet, utom Einar Mattsson, uppfyller kravet om tillgänglighet med en jämn fördelning mellan inom- och utomhusplatser. I Jackproppen har Erik Wallin byggt två huskroppar med lägenheter och stadsradhus. Kravet uppfylls vad gäller antalet cykelplatser, dock inte kravet på bilparkeringsplatser.

Diagram 2.3 Cykel- och bilplatser per bostad i Brofästet och Jackproppen
Brofästet
  • HSB, Riksbyggen, Stockholmshem och Tobin Properties har cykelparkeringsplatser i våningsställ i cykelrum.
  • Stockholmshem har cykelparkeringsplatser på balkongerna, antingen upphängning eller uppställning av cykel.
  • Åke Sundvall har fått godkänt för en bilparkeringsplats per stadsradhus.
Jackproppen
  • Erik Wallin har byggt två huskroppar med lägenheter och stadsradhus. Totalt finns 148 cykelparkeringsplatser varav 135 inomhus och resterande 13 utomhus. Kravet på bilparkeringsplatser har överskridits genom att källarutrymmen har konverterats till bilparkeringsplatser.
Jackproppens parklek

Jackproppens parklek har 6 cykelplatser på allmän platsmark, parken är allmän platsmark.

Gasverket västra
Krav – parkering
Cykelplatser kontor:

15 platser/1000 m² BTA

Cykelplatser handel, service, skola, förskola och evenemangslokaler:

0,25 platser/anställd

Bilplatser kontor:

0-4/1000 m² BTA

Bilplatser handel och övriga verksamheter:

0-6 platser/1000 m² BTA

Bilplatser skola:

0-4 platser/50 anställda

I Gasverket västra samsas gamla och nya byggnader. Byggaktörerna för de befintliga byggnaderna har begränsade ytor inom sina fastigheter och garage under byggnaderna saknas. Besöksparkering för cykel löses på allmän platsmark och för anställda på kvartersmark. Bilparkeringsplatser byggs i garage i Gasverket östra.

Diagram 2.4 Cykelplatser befintliga lokaler i Gasverket västra
  • CA Fastigheter (Hus 7, Klätterverket) har 2 cykelparkeringsplatser inomhus.
  • CA Fastigheter (Hus 8, Berghs) saknar cykelparkeringsplatser.
  • CA Fastigheter (Hus 20, Systembolaget) kommer att ha 20 cykelparkeringsplatser inomhus.
  • Exploateringskontoret (Gasklocka 2, scenen) planerar för 2 cykelparkeringar inomhus varav en med laddningsmöjlighet.
  • Fastighetskontoret (Hjorthagshallen) har 56 cykelparkeringsplatser på kvartersmark som delas med Vectura, (Hus 11, Förskolan Anna). Vectura har utöver detta 8 cykelparkeringsplatser i anslutning till ingången.
  • Region Stockholm (Hus 9, Spårvägsmuseet) har 3 cykelparkeringsplatser i ett cykelrum inomhus för personalen.
  • SISAB (Hus 13 & 28, Bobergsskolan) har 136 cykelparkeringsplatser på kvartersmark, men har även tillgång till 208 cykelparkeringsplatser på allmän platsmark i direkt anslutning till skolan.
Diagram 2.5 Cykel- och bilplatser nya lokaler i Gasverket västra och Södra Värtan norra
  • CA Fastigheter (Hus 10, Sandvik) anlägger 24 väderskyddade cykelparkeringsplatser på kvartersmark. Resultatet ligger på 10 platser per 1000 m2 och uppfyller därmed inte kraven för kontor avseende antal cykelplatser.
Södra Värtan norra
Krav – parkering
Cykelplatser kontor:

Minst 15 platser/1000 m² BTA

Cykelplatser handel:

Minst 25 platser/1000 m² BTA

Bilplatser kontor:

0-4 platser/1000 m² BTA

Bilplatser handel:

0-6 platser/1000 m² BTA

Mobilitetsindex:

minst 65 %

Från och med etapperna i Värtahamnen används ett som utvecklats för att främja hållbara mobilitetslösningar. Verktyget har tagits fram med inspiration från och ger byggaktören större möjlighet att utforma mobilitetslösningar anpassade för den egna fastigheten. Eftersom byggaktörerna är i tidiga skeden redovisas inte resultatet än.

  • Niam (Neapel) har gett en tydlig beskrivning framför allt för godsmottagning och samlastningsmöjligheter, som visar att byggaktören har en genomtänkt hantering av godsflöden. Likaså finns i programskedet en tydlig beskrivning av parkering för såväl cykel som bil. Uppnått mobilitetsindex för Neapel i systemhandlingsskedet är 74 % men de uppfyller i dagsläget inte kravet om antalet cykelplatser samt bilplatser för kontor. I dagsläget har Neapel projekterat för 12 cykelplatser respektive 2 bilplatser per 1000 m² BTA.
  • Niam (Hangö) har tagit fram en mobilitetsplan som tydligt hänvisar till olika utredningar i en samlad plan. Byggaktören har tagit ett samlat grepp kring mobilitetsfrågan i ett tidigt utredningsskede. Uppnått mobilitetsindex för Hangö i byggskedet är 68 % men de uppfyller i dagsläget inte kravet om antalet cykelplatser samt bilplatser för kontor. I dagsläget har Hangö projekterat för 13 cykelplatser respektive 3 bilplatser per 1000 m² BTA.

Allmän platsmark

Cykel- och bilparkeringsplatser på allmän platsmark redovisas i tabell 2.2. Variationen av antal cykel- och bilparkeringsplatser i områdena och per bostad beror på olika stor andel gator i detaljplanerna. I de etapperna med traditionella gator finns bil- och cykelparkering för besökare och angöring längs samtliga gator.

Byggaktörerna för de befintliga byggnaderna i Gasverket Västra saknar ytor inom sina fastigheter och cykelparkeringsplatser för besökande har därför anlagts på allmän platsmark.

Tabell 2.2 Cykel- och bilplatser på allmän platsmark, per lägenhet
Norra 1
Västra
Norra 2
Brofästet
Jackproppen
Cykelplatser
0,20
0,14
0,18
0,29
0,11
Bilparkeringsplatser
0,09
0,09
0,11
0,09
0

I Hjorthagen finns 33 bilpoolsplatser med elladdning längs gatorna.

För att gatorna i kommande etapper ska kunna användas till vistelse, snarare än till stillastående fordon, planeras garagen att samlas i gemensamma garage i bergrum.

Målet är att hälften av alla lokalgator ska vara vistelsegator, det vill säga gator där gående är högst prioriterade och biltrafik sker på gåendes villkor. Detta har arbetats med under året i framför allt finplaneringen av Kolkajen. Genom att bilparkeringar endast kommer att finnas i Hjorthagsgaraget (bergrum) samt några fåtal längs Bobergsgatan, finns goda möjligheter till att en hög andel lokalgatorna i Kolkajen blir vistelsegator.

Enligt boendeenkäten 2023 är majoriteten nöjd med tillgång och skötsel av gång- och cykelbanor. Fotgängare är mindre nöjda med trafiksäkerhet. Allt fler blir nöjda med tillgång till kollektivtrafik, se diagram 2.6.

Diagram 2.6 Boendeenkät – gång-, cykel- och kollektivtrafik

Hur nöjd/missnöjd är du med din stadsdel när det gäller...

...tillgången till gångbana/trottoar?

...tillgången till cykelbanor?

...skötsel och underhåll av gång- och cykelbanor?

...möjligheten att gå/cykla till närliggande stadsdelar?

...tillgång till cykelparkering?

...kollektivtrafiken?

5-minutersstaden

5-minutersstaden fokuserar på tillgänglighet och närhet till vardagsservice såsom förskolor, skolor, livsmedelsbutiker och kollektivtrafik, upptäck interaktiva kartan nedan. Flytta runt den blå knappen till olika platser på kartan för att se hur långt man kommer på 5 minuters promenad.

Vardagsservice & kollektivtrafik

Skola
Förskola
Livsmedelsbutik
BStombuss
TTunnelbana
FFärja
SSpårväg

Interaktiva kartan: 5-minutersstaden

Enligt boendeenkäten 2023 är 68 % nöjda med tillgången till dagligvarubutiker, 76 % med tillgång till skola och 85 % med tillgång till förskola. Fler är nöjda med samtliga frågor som undersöks 2023 jämfört med 2019.

Godstransporter

Återanvändning av schaktmassor och berg sparar stora mängder transporter på stadens vägnät. Hittills har 984 000 ton berg- och andra schaktmassor återanvänts dels i Norra Djurgårdsstadens entreprenader och dels i andra projekt i Stockholmsområdet.

Bygglogistik

bidrar till att minska transporterna i byggområdet. Alla leveranser med högre fyllnadsgrad än 50 % får köras direkt till entreprenadområdet. Är fyllnadsgraden lägre ska leveransen omlastas för vidaretransport med slingbil. Under 2019 infördes straffavgifter för leveranser som hade för låg fyllnadsgrad. Det gjorde att fyllnadsgraden för direkttransporter förbättrades markant.

Fyllnadsgraden mäts genom stickprovskontroller och låg i genomsnitt på 76 % under 2023. Det är en tydlig förbättring från året innan och i nivå med fyllnadsgraden under 2020 och 2021. Ju bättre samverkan mellan entreprenaderna och bygglogistikcenter, desto högre fyllnadsgrad, se diagram 2.7.

Diagram 2.7 Fyllnadsgrad för direkttransporter, %

Andel transporter som reduceras genom samlastning på bygglogistikcentret låg 2023 på 71 %. Variationen i samlastningseffekten beror på transportvolymer och byggtakt. Under de tre senaste åren har centret främst hanterat material för entreprenader på allmän platsmark, vilket innebär färre, men större byggmaterialsleveranser som oftare går direkt till entreprenadområdet. Tidigare år, när entreprenader på kvartersmark pågick, var samlastningseffekten högre.

Diagram 2.8 Samlastningseffekt genom bygglogistikcentret, %

Kundnöjdheten (NKI) för bygglogistikcentret mäts regelbundet och har ökat för varje mätning. Under 2023 var den på 78 %, se diagram 2.9. Bygglogistikcentrets verksamhet har fått högt betyg inom samtliga områden, från etappsamordning och slingbilstransporter till avfallshantering och väglagshållning.

Diagram 2.9 Kundnöjdhet för bygglogistikcentrets verksamhet, %

Masslogistik

hanterar schaktmassor från Norra Djurgårdsstaden, men även från externa projekt. Tack vare masslogistikcentret har massor både ut från och till arbetsområdet kunnat återanvändas lokalt istället för att fraktas längre bort till och från externa anläggningar. Under 2023 har cirka 169 000 ton berg- och schaktmassor samt fyllnadsmassor hanterats lokalt. Det motsvarar runt 70 % av den totala masshanteringen.

Den lokala återanvändningen av massorna bidrar till att minska tunga transporter genom Stockholms innerstad. På så sätt har 10 200 lastbilstransporter kunnat undvikas under 2023, se diagram 2.10. Under 2022 och 2023 har flera stora markarbeten pågått som genererat stora mängder berg- och schaktmassor.

Diagram 2.10 Antal undvikna lastbilstransporter, st

Masslogistikcentret tar även emot stora mängder bergmassor sjövägen med pråm från utbyggnaden av nya tunnelbanan i Stockholm. 476 000 ton bergmassor har transporterats till centret under 2023. Detta avlastar innerstans vägnät från masstransporter med lastbil. Om dessa massor körts bort från tunnelbanebyggnationen med lastbil, hade det krävt nästan 15 900 lastbilstransporter.

3. Resurshushållning och minskad klimatpåverkan

Avfallssystem

Avfallssystemet för hushåll och verksamheter består av sopsug, miljörum, mobil återbruksstation och en automatisk station för farligt avfall. På grund av ett nytt EU-direktiv får matavfall inte längre samlas in via kvarn till avloppet. Från och med 2024 kommer det att samlas som separat påse i restavfallet.

Sopsug

I sopsugen sorteras tre fraktioner - tidningar, plastförpackningar och restavfall - som bidrar till att antalet transporter minskar i området. Sopsugsnedkast finns på kvartersmark och 52 sopkorgar på allmän platsmark.

Trenden är att avfallsmängderna minskar, med undantag 2021 då fler arbetade hemifrån under pandemin, se tabell 3.1. Minskningen av mängden tidningar beror främst på den digitala utvecklingen i samhället.

Tabell 3.1 Mängd avfall i sopsug per fraktion och år, kg/person
Avfallshantering sopsug
2023
2022
2021
2020
2019
2018
2017
Tidningar
5,3
5,8
6,4
5,6
10,1
13,7
10,8
Plastförpackningar
5,8
5,6
6,6
5,9
7,0
8,5
7,2
Restavfall
88,1
91,4
104,3
98,6
79,9
93,4
89,8

En princip är att sopsugsnedkastet inte får placeras längre bort än 30 meter från entréerna, se tabell 3.2.

Tabell 3.2 Sopsug per etapp
Norra 2
Brofästet
Gasverket västra
Södra Värtan norra
Status
Klar
Klar
Projekterat
Projekterat
Avstånd sopsug, meter
24
40
10
0

Avsteg har rapporterats främst i Brofästet för ett fåtal trapphus samt för stadsradhusen som godkändes på grund av kvarterets utformning. Värtapiren, Jackproppen och Starkströmmen är inte anslutna till sopsug.

Miljörum

Miljörum ska finnas för fraktioner som inte tas omhand i sopsug eller matavfallskvarn och med längsta gångavstånd 50 meter från entrén. Miljörummet är en viktig komponent i avfallssystemet så att avfallsfraktioner som inte omhändertas i sopsugssystemet kan sorteras. Miljörummen ska vara lättillgängliga, se tabell 3.3.

Tabell 3.3 Miljörum per etapp
Norra 2
Brofästet
Jackproppen
Gasverket västra
Södra Värtan norra
Status
Klar
Klar
Projekterat
Projekterat
Projekterat
Avstånd miljörum, meter
27
50
12
13
15
Storlek, m²/bostad
0,42
0,44
0,48
ej relevant
ej relevant
Miljörumsinventering

En miljörumsinventering genomfördes 2019 där några brister konstaterades. Samtliga byggaktörer har planerat ett miljörum, men trots att området har sopsug med insamling av tidningar och plastförpackningar fanns det fastigheter i Norra 2 som hade kärl för tidningar i 19 %, och för plastförpackningar i 41 % av miljörummen. Tre av fyra miljörum och delar av Brofästet har kärl för elavfall och 60 % har kärl för grovavfall. Stockholm Vatten och Avfall har informerat fastighetsägarna om resultatet så att åtgärder kan vidtas. Samtidigt har en kommunikationsinsats för att ändra beteende när det gäller källsortering av plastförpackningar och tidningar genomförts.

Pop-up återbruk

Pop-up återbruk är en mobil återbruksstation som ambulerar i staden för att samla in grovavfall. Den besökte Norra Djurgårdsstaden två gånger under 2023 och besöktes av cirka 7 400 personer. 20 700 föremål bytte ägare. 3,1 ton material gick till återbruk och 2,9 ton grovavfall, 0,7 ton elektronik och 0,7 ton farligt avfall samlades in. Sedan starten, 2017, har cirka 39 000 personer besökt Pop-up återbruk i Norra Djurgårdsstaden, 52 200 prylar har lämnats in och 14,7 ton har gått till återbruk.

Källsorteringsgraden är generellt hög och trenden ökar enligt boendeenkäten 2023, se diagram 3.1. Detta gäller även insamling av farligt avfall. I övrigt lämnas 73 % möbler och 68 % textilier till återbruk.

Diagram 3.1 Boendeenkät – avfall, återvinnning och återbruk

Brukar du/ditt hushåll...

...sortera tidningar och papper för återvinning?

...panta era returburkar och returflaskor?

...lämna in farligt avfall (färgrester, kemikalier m.m.) för omhändertagande?

...lämna elavfall (TV, datorer, elapparater m.m.) till återvinning?

...lämna grovavfall på återvinningscentral?

...sortera ut textil för återbruk/återvinning?

Byggavfall

Kvartersmark

Krav – byggavfall byggaktörer
Maximal mängd byggavfall:

20 kg/m² BTA

Källsortering:

100 vikt% av byggavfallet ska källsorteras, varav 5 vikt% får läggas på deponi

Det ställs krav på att byggaktörerna ska minska och källsortera byggavfallet och att använda för avfallshanteringen. Hittills uppfyller ingen byggaktör byggavfallskravet, se diagram 3.2. Mängden byggavfall för nybyggnationer varierar kraftigt, från 25 kg/m² BTA till 158 kg/m² BTA. Genomsnittet är 47 kg/m² BTA. Anledningar till detta är dels att byggaktörerna inte arbetat tillräckligt proaktivt med att förebygga och minska mängden byggavfall, dels brister i kvalitetssäkring under byggskedet. För att förbättra möjligheten att nå kravet ska alla byggaktörer i kommande etapper ta fram en avfallsplan.

I resultatet för Gasverket västra ingår även en viss mängd rivningsavfall från renovering av de befintliga byggnaderna. Av resultatet i diagram 3.2 är Norra 1 specificerat som källsorterat då blandat avfall inte ingår i redovisningen.

Diagram 3.2 Genomsnittligt byggavfall, kg/m² BTA

Arkiv för etapperna Norra 1, Västra samt Norra 2

Brofästet
Diagram 3.3 Byggavfall per byggaktör i Brofästet, kg/m² BTA
  • Besqab har jobbat med kontroller av behållare på plats och information för att öka utsortering av byggavfall. Platsbyggda ytterväggar och tegelspill har ökat mängden byggavfall.
  • För Einar Mattsson 1 ingår byggavfall från det gemensamma garage som delas med Tobin Properties och Stockholmshem. Fuktgenomträngning under byggskedet krävde sanering och bidrog till större mängd byggavfall.
  • Einar Mattsson 2 hade under 16 veckor varken sopsug eller miljörum tillgängligt för boende. Hushållsavfallet sorterades som blandat byggavfall.
  • HSB har haft gemensamhetsanläggning för avfall tillsammans med annan byggaktör vilket har skapat problem med tillförlitligheten i avfallsrapporteringen.
  • Riksbyggen har stora mängder betongavfall då de var tvungna att riva balkonger på grund av byggfel.
  • Stockholmshem har arbetat aktivt med att sortera avfall genom att se över leveransen av varor, skapa bra förutsättningar för sortering på plats och informera medarbetare om kraven. Ibland har rapporteringen varit felaktig.
  • Tobin Properties byggde platsgjuten stomme vilket skapade mer betongspill. Felgjutna källarväggar behövde kapas eller gjutas om samt krävde ny håltagning vilket ökade mängden avfall.
  • Norrterna (tidigare Oscar Properties) inte har redovisat någon statistik.
Diagram 3.4 Omhändertagandet av byggavfall i Brofästet, %

Den största delen av byggavfallet går till energiåtervinning på grund av den höga andelen av trä och brännbart i byggavfallet. Jämfört med Norra 2 har en något större del av avfallet bestått av mineraliska massor vilket ökat andelen återanvändning. Mindre än 5 viktprocent byggavfall går till deponi. På grund av bristfällig sortering eller platsbrist har en del avfall klassificerats som blandat avfall. Det blandade avfallet sorteras ut och går till material- eller energiåtervinning. Mineralull går till deponi då det i dagens läge inte materialåtervinns.

Gasverket västra

De flesta fastigheter i Gasverket västra är kulturhistoriska byggnader. Endast SISAB:s Bobergsskolan och Fastighetskontorets Hjorthagshallen är nyproducerade byggnader.

Diagram 3.5 Bygg- och rivningsavfall per byggaktör i Gasverket västra, kg/m² BTA
  • CA Fastigheter (Hus 8, Berghs), (Hus 9, Spårvägsmuseet) och (Hus 10, Sandvik) har höga värden av byggavfall. Byggaktören lämnar ingen information om varför.
  • CA Fastigheter (Hus 14) har höga värden av byggavfall men 100 % har källsorterats. 0 % har gått till deponi.
  • CA Fastigheter (Hus 20, Systembolaget): 41 % är rivningsavfall.
  • Fastighetskontoret (Hjorthagshallen): Avfallet består till stor del av mineraliska massor pga tegelspill från fasad.
  • Klätterverket (Hus 7): Har ej rapporterat avfallsmängder. 
  • SISAB (Bobergsskolan): omfattar både nyproduktion och rivning. På grund av platsbrist separerades inte byggavfallet. Byggfel ledde till att betong bilades bort för att kunna utföra reparationen.
  • Vectura (Hus 11, Förskola): Avfallet består till största delen av rivningsavfall från det befintliga huset.
Diagram 3.6 Omhändertagande av byggavfall i Gasverket västra, %

Andelen återanvända material i Gasverket är något högre på grund av större mängd mineraliska massor. Till följd av bristfällig sortering eller platsbrist har en del avfall klassificerats som blandat avfall. Det blandade avfallet sorteras ut och går till material- eller energiåtervinning. Mineralull går till deponi då det i dagens läge inte materialåtervinns.

Allmän platsmark

Krav – byggavfall entreprenader
Byggavfall:

100 vikt% av byggavfallet ska källsorteras

Deponi:

Byggavfall som går till deponi ska minimeras

Det ställs krav i samtliga entreprenader att källsortera byggavfallet, se diagram 3.7. Före 2022 åtskiljdes inte byggavfall från rivningsavfall. Uppgifter saknas för 2019.

Diagram 3.7 Behandling av byggavfall från entreprenader på allmän platsmark, ton

Av det byggavfall som uppkommit har 91 % material- eller energiåtervunnits se diagram 3.8. Avfallsmängden som materialåtervunnits är framför allt skrot och metaller. Mängden som energiåtervunnits är framförallt trä och brännbart. Farligt avfall har till största delen utgjorts av oljeslam och absol/absorbenter. Material som klassificeras som farligt avfall, el- och specialavfall, omhändertas på olika sätt. Vissa material kan materialåtervinnas, en del bränns eller neutraliseras och vissa material behöver deponeras på deponi med särskilt tillstånd.

Diagram 3.8 Byggavfall från entreprenader på allmän platsmark under 2023, %

Det mesta av rivningsavfallet under 2023 kommer från en byggnad som var i dåligt skick och behövde rivas. Det mesta avfallet har kunnat återanvändas som fyllnadsmassor, dvs. betong och tegel, eller materialåtervunnits, dvs. asfalt och metall. Det farliga avfallet består främst av asfalt och byggmaterial som innehåller asbest, vilket behöver deponeras på anläggning med tillstånd. Deponimaterialet som inte är farligt avfall och som uppgår till 10,9 ton, är isolering, se diagram 3.9.

Diagram 3.9 Omhändertagande av rivningsavfall i entreprenader på allmän platsmark under 2023, %

Vattenanvändning

Vattenanvändning mäts i bodar och på byggarbetsplatser, se tabell 3.4. Den största andelen står markreningsentreprenaden i Kolkajen för där vatten använts för injektering och borrning samt tunnelentreprenaden där stora mängder vatten använts för tunneldrivning.

Tabell 3.4 Vattenanvändningen i produktion av allmän platsmark, m³
2023
2022
Vatten
9 405
9 463

Markrening

Norra Djurgårdsstaden byggs på gammal industrimark och marken behöver renas. Totalt sett är 29 % av området färdigsanerat. Under 2023 har markreningen pågått i Kolkajen med kemisk oxidation vilket innebär att persulfat i kombination med lut injekteras i marklagren, se tabell 3.5. 100 000 m3 morän har markrenats i Kolkajen under 2023.

Tabell 3.5 Användning av kemikalier för kemisk oxidation, ton
2023
2022
2021
Persulfat
600
700
1 190
Lut
876
1 022
0

I Gasverket östra har markrening påbörjats mellan de befintliga byggnaderna där bland annat befintliga tjärledningar avlägsnas. Detta är ett arbete som utförs med stor försiktighet så att inte de befintliga byggnaderna med högt kulturvärde påverkas.

I Värtahamnen pågår byggnation av Saltkajen. I arbetet ska bland annat befintlig kaj byggas om och nytt landområde byggas ute i vattnet. Muddring av lera och friktionsjord (ca 27 000 m3) har skett under 2023 och återanvänts som fyllning i Värtabassängen. Även delar av den befintliga kajkonstruktionen har kunnat återanvändas som fyllnadsmaterial istället för att gå till extern mottagningsanläggning. Jordschakt och markrening planeras pågå även under 2024.

Masshantering

I stadsutvecklingsprojekt görs markförberedande arbeten vilket innebär att schakt- och bergmassor måste hanteras. Norra Djurgårdsstadens masslogistikcenter möjliggör att denna hantering kan ske lokalt. Masslogistikcentret tar in både bergmassor som krossas och sorterar schaktmassor till olika fraktioner. I masslogistikcentret tas även massor emot från utbyggnad av tunnelbanan och andra stadsutvecklingsprojekt.

Möjligheterna till återanvändning av massor beror främst på vad för massor som schaktats upp, dessutom pågår en ständig utveckling av masslogistikcentrets verksamhet för att kunna sortera ut olika fraktioner ur schaktmassor och därmed även öka återanvändningsgraden. Hittills har cirka 1 050 000 ton hanterats på masslogistikcentret. Under 2023 togs den nya våtsikten i drift där sortering av fraktioner ner till 1 mm för återanvändning sker. Detta bidrar även till att minska mängden massor som behöver gå till deponi. Under 2023 har mängderna som har hanterats i masslogistikcentret ökat, se diagram 3.10. Den stora ökningen av massor in till centret från 2022 beror på pråmleveranserna av bergmassor från tunnelbanebyggnationen.

Diagram 3.10 Massor till och från masslogistikcenter sedan centrets öppnande, ton

Även innan masslogistikcentret öppnade fanns en krosstation där ungefär 720 000 ton bergmassor tillvaratogs och krossades. Av dessa återanvändes cirka 600 000 ton i entreprenaderna. Resten lagrades och kommer så småningom att användas i den fortsatta utbyggnaden av Norra Djurgårdsstaden.

Under 2023 har 296 000 ton berg- och stenmassor krossats upp till krossfraktioner av olika kornstorlekar på masslogistikcentret. För 2023 redovisas massflödena på masslogistikcentret i figur A. Figuren visar att cirka 8 % av massorna kommer från entreprenader i Norra Djurgårdsstaden, resten kommer från andra projekt.

Figurens flöden ut ur masslogistikcentret visar att 29 % av de återanvändningsbara massorna som är rent berg och utsorterad sten från schaktmassor, har återanvänts direkt. Resterande 71 % har lagrats på masslogistikcentret i väntan på återanvändning. Av de direkt återanvända massorna går 82 % till Norra Djurgårdsstadens entreprenader under 2023.

Figur A Massor in och ut från masslogistikcenter 2023
Massor in och ut ur Masslogistikcenter i Norra Djurgårdsstaden 2023

Masshantering i Norra Djurgårdsstadens entreprenader

Schakt- och bergmassor från Norra Djurgårdsstadens entreprenader har kunnat återanvändas, både utan bearbetning direkt i entreprenaden eller andra projekt, men också genom bearbetning till sten- och krossfraktioner hos masslogistikcentret, se diagram 3.11.

Diagram 3.11 Hantering av massor från Norra Djurgårdsstadens entreprenader, ton

Återvändningsgraden av schakt- och bergmassor från Norra Djurgårdsstaden ligger totalt på cirka 42 %, vilket var en ökning med 2 % sedan förra året. Under 2023 låg återanvändningsgraden på nästan 81 %. Detta beror dels på att mycket berg lossats under tunneldrivningen vid Ropsten vilket kan återanvändas eftersom massorna går att krossa upp, och dels på att muddrings- och rivningsmassor från Saltkajen har återanvänts i Värtabassängen. I vissa områden har schaktmassorna hög lerhalt vilket gör att massorna inte går att återanvända.

Energi, byggnader

Krav – byggnaders energianvändning
Norra 2, Brofästet och Gasverket:

Bostäder 55 kWh/m² och lokaler 45 kWh/m² köpt energi med el till värme och tappvatten viktat med en faktor 2 (specifik energianvändning)

Södra Värtahamnen:

Bostäder 50 kWh/m² och lokaler 45 kWh/m² nettoenergi (tillförd energi)

Befintliga byggnader i Gasverket:

50 % reduktion jämfört med beräknad energiprestanda före renovering

Definitioner
  • Energianvändningen uppges i kWh/m² Atemp och år och omfattar energi för uppvärmning, tappvarmvatten, fastighetsenergi och komfortkyla. Tillägg för luftomsättning i lokaler får göras enligt Boverkets anvisningar. El för uppvärmning och varmvatten viktas med 2.
  • Nettoenergi är den energi som tillförs byggnaden för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten samt energi för byggnadens fastighetsdrift. Med nettoenergikravet måste all tillförd energi räknas, vilket medför att byggnaden behöver ett bra klimatskal oavsett vilket energiförsörjningssystem som väljs.

Det ställs energikrav på byggaktörer vilket kräver ett bra klimatskal, det vill säga välisolerade fasader, tak, golv och fönster samt energieffektiva installationer. Energiberäkningar lämnas in för alla skeden, uppmätta värden viktas, normaliseras enligt Boverkets föreskrifter BEN samt normalårskorrigeras.

Norra Djurgårdsstadens sätt att räkna på energianvändning är inte jämförbar med hur beräkning görs enligt . I Norra Djurgårdsstaden ska elvärme viktas med faktor 2, lokalt producerad solenergi får från och med Brofästet tillgodoräknas och normalisering samt normalårskorrigering ska göras.

Nyproducerade byggnader ligger en bit över det ställda energikravet, men samtliga byggnader klarar BBR-kravet, se diagram 3.12.

Diagram 3.12 Genomsnittlig energiprestanda per etapp, kWh/m² Atemp och år
  • I genomsnitt ligger Norra 2 på 67 kWh/m² vilket är 22 % över Norra Djurgårdsstadens krav, men 26 % under då gällande BBR-krav.
  • I genomsnitt ligger Brofästet på 70 kWh/m² vilket är 27 % över Norra Djurgårdsstadens krav och enligt BBR-redovisning 20 % under då gällande BBR-krav.
  • De kulturhistoriska befintliga byggnaderna i Gasverket uppnår i genomsnitt en 50 %-ig reduktion av energiprestanda jämfört med beräknad före renovering.

Arkiv för etapperna Norra 1, Västra samt Norra 2

Brofästet och Jackproppen, bostäder

Uppmätt energianvändning är för Brofästet på 59,2 kWh/m² (beräknad enligt då gällande BBR23 och 24) och på 70 kWh/m² enligt Norra Djurgårdsstadens beräkningssätt. Jackproppen har uppmätta värden på 96 kWh/m² (enligt då gällande ) och 78,4 kWh/m² enligt Norra Djurgårdsstadens sätt att räkna.

I Brofästet genomfördes en särskild markanvisningstävling för plusenergihus, det vill säga byggnader som producerar mer energi än de använder över året, och Stockholmshem vann tävlingen. Plusenergihus har en uppmätt energiprestanda på 26 kWh/m², viktad med faktor 2 för eluppvärmning och uppfyller kravet med god marginal. Norrterna (tidigare Oscar Properties) har trots flera påminnelser inte redovisat sin energiprestanda, istället har bostadsrättsföreningen inkommit med uppmätta värden. Varken Norrterna eller Erik Wallin klarar gällande BBR.

BBR-värden visar resultat på uppmätta värden omräknade enligt BBR23 och 24. Det vill säga att solel tillgodoräknas, normalårskorrigering, men ingen viktning med faktor 2. Se tabell 3.6.1 samt tabell 3.6.2.

Några byggaktörer har geo-FTX med förvärmning av inkommande luft i FTX och några valde att installera avloppsvärmeväxlare. I Brofästet har fyra av nio av byggaktörer valt bergvärmepumpslösning med fjärrvärme som spets och Stockholmshem enbart bergvärme.

Stockholms stad har även här genomfört dialogmöten för att dela erfarenheter från Norra 2 och förebygga uppkomsten av fel och undermålig uppföljning. Uppmätta värden ett år efter inflyttning för återstående byggaktörer kommer att redovisas 2022–2023.

Brofästet
Tabell 3.6.1 Energiprestanda Brofästet, bostäder, kWh/m²
Bostäder
Krav enligt NDS
Projekterat enligt NDS
Uppmätt enligt NDS
Krav enligt gällande BBR
Uppmätt enligt BBR
Uppvärmningssystem
Besqab
55
54,7
63
90
63
Fjärrvärme
Einar Mattsson 1
55
53,5
101,5
90
77,8
Fjärrvärme
Einar Mattsson 2
55
57,3
78,4
90
66,1
Fjärrvärme
HSB
55
53
65,4
80
65,4
Fjärrvärme
Norrterna
55
ej redovisat
110,3
90
110,3
Fjärrvärme
Riksbyggen
55
52,2
55
50
41,6
Värmepump
Stockholmshem
55
20,7
26
50
12,3
Värmepump
Tobin Properties
55
34,6
58,4
50
39,8
Värmepump
Åke Sundvall
55
52,1
65
55
65
Fjärrvärme
  • Besqab: Värmesystemet består av fjärrvärme kompletterat med FTX för luftbehandling och återvinning av värme. Byggnaderna har en bra . Värmeanvändningen är hög på grund av att VVC-förlusterna troligen är högre än beräknat och mätning av dessa planeras. En kartläggning av brister pågår fortfarande och åtgärdas troligen under pågående uppvärmningssäsong.
  • Einar Mattsson 1: Värmesystemet består av fjärrvärme kompletterat med FTX i ventilationssystem, el-eftervärmningsbatteri i lägenheterna, luftvärmelösning och avloppsvärmeväxlare. GeoFTX för förvärmning av luften fungerar väl. Elansluten komfortgolvvärme har inte tagits med i beräkningen under projekteringen och detta belastar resultatet på uppmätta värden med 24 kWh/m². Avloppsvärmeväxlare har inte fungerat väl och värmeanvändning och fastighetsenergi är hög. Brister som identifierades omfattar intrimning och reglering samt komplettering av mätare på rätt ställen.
  • Einar Mattsson 2: Värmesystemet består av fjärrvärme, FTX-ventilation, avloppsvärmeväxlare och solceller. Fastighetselen är mycket hög, 24,4 kWh/m² samt 24,6 kWh/m² för komfortgolvvärme och elvärmebatterier vilket inte fanns med i beräkningen. Detta är den största anledningen till avvikelsen eftersom elvärme viktas med 2. Elanvändning och solcellsproduktion behöver ses över.
  • HSB: Värmesystemet består av fjärrvärme kompletterat med FTX i ventilationssystem och avloppsvärmeväxlare. Värme- och fastighetsenergianvändningen är hög på grund av entreprenadformen och HSB har inte kunnat identifiera och åtgärda brister under de första två åren, men åtgärder av brister med bland annat reparationer och intrimning pågår sedan 2022. Bostadsrättsföreningen är engagerad i energifrågor och visar ett gott exempel på hur man kan uppnå ett bra resultat och minska energianvändning och kostnader i sin fastighet. Sedan senaste redovisningen för 2022 har de minskat sin energianvändning med 14 kWh/m².
  • Riksbyggen: har uppvärmning via bergvärmepump. Uppföljningen visar väldigt bra energiprestanda på 54,9 kWh/m². De har även komfortgolvvärme viktat till 8 kWh/m² inräknade i statistiken. Uppföljningsvärdena skiljer sig marginellt från värdena beräknade i uppvärmning, det är lägre för fjärrvärme spets men något högre för värmepumpsvärme och varmvatten. 2,2 kWh/m² solel är tillgodoräknat vilket är något högre än beräknat. Den uppmätta fastighetselen är lägre än beräknat, 11,3 istället för 12 kWh/m².
  • Stockholmshem: Byggnaderna är plusenergihus och har bra , byggnads- och installationstekniska parametrar med hög prestanda – bergvärmepump, FTX, avloppsvärmeväxlare och solceller – i kombination med minimerade distributionsförluster. Systemverkningsgraden av solcellerna ökas genom återvinning av överskottsvärmen från växelriktarna som återladdar borrhålen samt optimerar bergvärmepumparna för tappvattenproduktionen sommartid. Goda erfarenheter av avloppsvärmeväxlare och solceller. En energisamordnare har funnits från projektering till driftsättning. Tidigt togs en mätplan fram och styrning och övervakning av mätning var viktigt med regelbundna kvalitetsronder. En organisation skapades för uppföljning från och med inflyttning. Bra erfarenheter med utförandeentreprenad har gett bättre möjlighet till styrning av de viktiga delsystemen. Funktionen i några borrhål har försämrats troligen på grund av att de har blivit genomborrade. Trots dessa kvarstående behov för åtgärder har Stockholmshem en uppmätt energiprestanda på 12,3 kWh/m² (viktad med faktor 2 för eluppvärmning) och uppfyller kravet med god marginal vilket till stor del beror på ett välorganiserat team som arbetar med energifrågor igenom hela processen.
  • Tobin Properties: Bergvärmepump med hög prestanda finns i båda byggnaderna med fjärrvärme som spetsvärme. FTX med GeoFTX-lösning förvärmer uteluft vintertid och kyler uteluft sommartid. Fastighetsenergin ligger något högre än beräknat. Kravet överskrids med 3,4 kWh/m².
  • Åke Sundvall: Har redovisat uppmätta värden ett år efter inflytt och konstaterat att de behöver komplettera sitt mätsystem med flera mätare. Fastigheten består av två stadsradhus vilket innebär att energikrav för småhus gäller och schablon för varmvatten på 20 kWh/m² och år används.
  • Norrterna (tidigare Oscar Properties): har trots flera påminnelser varken redovisat sina projekterade eller uppmätta värden, däremot har bostadsrättsföreningen inkommit med uppmätta värden som kompletterats med information från energideklarationen. Det pågår ett arbete med diverse åtgärder som förhoppningsvis resulterar i en optimerad energiprestanda. Norrterna klarar inte Norra Djurgårdsstadens eller gällande BBR:s krav.
Tabell 3.6.2 Energiprestanda Jackproppen, bostäder, kWh/m²
Bostäder
Krav enligt NDS
Projekterat enligt NDS
Uppmätt enligt NDS
Krav enligt gällande BBR
Uppmätt enligt BBR
Uppvärmningssystem
Erik Wallin
55
74
98,7
80
96
Fjärrvärme
Jackproppen
  • Erik Wallin: har haft en undermålig rapportering. Uppmätta värden uppfyller inte kravet. Felsökning och åtgärdsarbete pågår. Erik Wallin klarar inte Norra Djurgårdsstadens eller då gällande BBR-krav.
Gasverket västra, Jackproppen och Södra Värtan norra, lokaler

De befintliga byggnaderna i Gasverket har höga kulturhistoriska värden. Utmaningen är att väga dessa värden mot energieffektiviseringsåtgärder. Kravet är att uppnå en 50 %-ig reduktion av energiprestanda jämfört med beräknad före renovering. För att nå kravet projekteras byggnaderna med välisolerade golvbjälklag och tak samt förbättrade energieffektiva fönster och luftbehandlingssystem, FTX. Nya byggnader utrustas med välisolerade, täta klimatskal och FTX. Energiförsörjning sker för de flesta byggaktörer med fjärrvärme och fjärrkyla, se tabeller 3.6.3 och 3.6.4.

Gasverket västra
Tabell 3.6.3 Energiprestanda Gasverket västra, befintliga lokaler, kWh/m²
Befintliga lokaler
Krav enligt NDS
Projekterat enligt NDS
Uppmätt enligt NDS
Uppvärmningssystem
CA Fastigheter (Hus 7 Klätterverket)
223
165
164
Fjärrvärme
CA Fastigheter (Hus 8 Berghs)
168
157
104,8
Fjärrvärme
CA Fastigheter (Hus 10 Sandvik)
203,5
167
115,3
Fjärrvärme
CA Fastigheter (Hus 14)
194
174
177,2
Fjärrvärme
CA Fastigheter (Hus 20 Systembolaget)
207
141
109
Fjärrvärme
Exploateringskontoret (Gasklocka 2)
73,5
71
-
Fjärrvärme
Region Stockholm (Hus 9 Spårvägsmuseet)
172
90,6
100,2
Fjärrvärme
SISAB (Hus 13 & 28 Bobergsskolan)
107
105,5
111
Fjärrvärme
Vectura (Hus 11 Förskolan Anna)
106
98
-
Värmepump
  • CA Fastigheter (Hus 7, Klätterverket, befintlig byggnad): Uppvärmning sker med fjärrvärme och FTX-ventilationssystem med behovsstyrning. Åtgärder som genomfördes var tilläggsisolering av tak, väggar, fönster och golv och förbättring av tätheten. Byggnaden har projekterats för en förbättrad energianvändning med 63 % jämfört med ursprunglig energiprestanda. Uppföljning visar samma energiprestanda som beräknat, vilket innebär en förbättring med 61 %.
  • CA Fastigheter (Hus 8, Berghs) och (Hus 10 Sandvik) (befintliga byggnader): Värmesystemet baseras på fjärrvärme och energieffektiv FTX-ventilation. Åtgärder har vidtagits för att förbättra termisk isolering av fasader, tak, golv och fönster vilket beräknas medföra en förbättring med 53 % och 59 % av den ursprungliga energiprestandan för respektive projekt. Uppföljning av hus 8 visar på bättre energiprestanda med ca 73 % och hus 10 ligger på 71 % bättre.
  • CA Fastigheter (Hus 14, befintlig byggnad): Består av kontor, restaurang och bageri vilket innebär ett komplext installations- och mätsystem. Byggnaden försörjs med fjärrvärme och fjärrkyla samt har FTX-aggregat i ventilationssystemet. Den ursprungliga byggnaden har uppgraderats med tillåtna åtgärder på klimatskalet som tilläggsisolering av tak, väggar, fönster och golv samt förbättring av täthet. Dessa åtgärder beräknades ge en förbättring av energiprestandan på 54 % jämfört med ursprunglig beräknad energiprestanda. Uppmätta värden motsvarar en förbättring på cirka 55 % jämfört med ursprunglig energiprestanda.
  • CA Fastigheter (Hus 20, Systembolaget, befintlig byggnad): Värmesystemet består av fjärrvärme och FTX-system och har kompletterats med tillåtna åtgärder på klimatskalet som tilläggsisolering av tak, väggar, fönster, golv och förbättring av täthet. Dessa åtgärder bidrar till en förbättring av energiprestandan på 66 % jämfört med ursprunglig beräknad energiprestanda. Byggnaden är i bruk och uppföljningen efter ett år visar en 77 %-ig förbättring jämfört med ursprunglig energiprestanda.
  • Exploateringskontoret (Gasklocka 2, scen, befintlig byggnad): Värmesystemet baseras på fjärrvärme och bergvärmepump för uppvärmning med ett effektivt FTX-ventilationssystem kompletterat med frikyla genom bergvärmepump. Den goda energipresatandan uppnås genom att en byggnad placeras i den befintliga byggnaden med nytt klimatskal och energieffektiva installationer.
  • Region Stockholm (Hus 9, Spårvägsmuseet, befintlig byggnad): Värmesystemet består av fjärrvärme med ett behovsstyrt FTX-ventilationssystem samt fjärrkyla. Tilläggsisolering av tak, väggar, fönster och golv samt förbättring av täthet är utförda. Energiberäkningen visar en förbättrad energiprestanda med 74 % och ett Um-värde på 0,62 W/m²K som nästan klarar nybyggnadskrav enligt BBR. Uppföljning av energianvändning i denna byggnad med väldigt höga krav på inneklimat innebär komplexa system som är svåra att dela upp i verksamhets- och fastighetsenergi. En energiexpert är anlitad att identifiera och räkna energiposter enligt stadens krav. Uppmätta och normaliserade värden visar på 71 % förbättring vilket är nästan i linje med projekterade värden.
Tabell 3.6.4 Energiprestanda övriga byggnader, kWh/m²
Nya lokaler
Krav enligt NDS
Projekterat enligt NDS
Uppmätt enligt NDS
Krav enligt gällande BBR
Uppmätt enligt BBR
Uppvärmningssystem
Fastighetskontoret (Hjorthagshallen)
54,2
50,7
38,5
74,2
38,5
Fjärrvärme
SISAB (ny Bobergsskolan) (ny Förskolan Anna)
77,7
50,2
51
102,7
51
Fjärrvärme
Vectura (ny Förskolan Anna)
70
50,2
Ej redovisat
105
Ej redovisat
Värmepump
Fastighetskontoret (Parklek)
45
42,1
96,5
50
59
Värmepump
Starkströmmen
45
29,4
-
70
-
Fjärrvärme
Bonnier Hangö (Portalen)
-
43,7
-
70
-
Fjärrvärme
Niam Hangö
-
38
-
70
-
Fjärrvärme
Niam Neapel
-
38
-
70
-
Fjärrvärme
  • Fastighetskontoret (idrottshall, nybyggd): Värmesystemet består av fjärrvärme, FTX-ventilation samt solceller på taket. Byggnaden är projekterad enligt passivhusstandard (enligt FEBY) med ett energieffektivt klimatskal och ventilationssystem med smart styrning. Byggnaden har en bra och läge mot berget utan stora glasytor (Um–värde är 0,2 W/m²K). Svårigheter att separera fastighets- och verksamhetsenergi i sådana typer av verksamheter bör noteras. Normalisering är generellt svårt att utföra i dessa byggnader pga komplexitet att urskilja verksamhets- och fastighetsenergi.
  • SISAB (Bobergsskolan, nybyggd och befintlig byggnad): Värmesystemet baseras på fjärrvärme, CAV- ventilation, FTX och byggnaden har solceller på delar av taket. Verifiering av energi visar på bra resultat på den nya delen som klarar kravet med god marginal samt något högre energianvändning än beräknad på den gamla delen vilket kan förklaras med brister i mätsystemet.
  • Vectura (Hus 11, förskola, nybyggd och befintlig): Värmesystemet baseras på bergvärme med FTX och fjärrvärme. Bergvärmen används för värme och fjärrvärmen används för varmvatten samt fungerar som spetsvärme. GeoFTX-lösningen förvärmer uteluft vintertid och kyler uteluft sommartid. Ombyggnaden av Vecturas förskola (befintlig) visar en förbättring på 54 % i relationshandlingen jämfört med den ursprungliga energiprestandan.
Jackproppen
  • Fastighetskontoret (parklek): har byggt en välisolerad parkleksbyggnad med bergvärmepumpsanläggning, FTX-ventilationssystem och solceller på taket. Fastighetskontoret behöver arbeta med mätning och uppföljning av energiposter samt normalisering av värdena.
Södra Värtan norra

I dessa etapper är det fokus på högeffektiva byggnads- och installationstekniska system med låga varmvattencirkulations- och andra systemförluster.

  • Niam uppfyller kravet med råge för Hangö.
  • Bonnier uppfyller kravet med råge för Hangö. Byggnaderna har ett välisolerat klimatskal med genomtänkt solskydd och FTX-system för ventilation samt fjärrvärme och fjärrkyla för uppvärmnings- och kylbehov.

Byggbodar, byggaktörer

Det ställs krav på att byggbodar ska vara energieffektiva och att el som används för bodetablering och byggarbetsplatser ska vara miljömärkt.

Krav – byggbodar
Kontorsbod:

4 000 kWh/år

Manskapsbod:

7 000 kWh/år

Diagram 3.13 Uppmätt energianvändning för byggbodar i Brofästet, Jackproppen och Gasverket västra, kWh/år

Arkiv för etapperna Norra 1, Västra samt Norra 2

  • Besqab och Tobin Properties har inte lämnat förklaring till den höga energianvändningen. För att minska energianvändningen installerade Besqab en värmepump för etableringen.
  • CA Fastigheter (Hus 8, 10, 14, 20 och 27) har samma servis för el för flera byggnader där Hus 14 har nyttjats för kontorsbodar och manskapsbodar. Det går det inte att utläsa energianvändning per respektive byggnad.
  • Fastighetskontorets parklek har inte lämnat en förklaring till den höga energianvändningen.
  • Region Stockholm (Hus 9, Spårvägsmuseet) och Klätterverket (hus 8) har inte lämnat några uppgifter.
  • Einar Mattson, HSB, Norrterna (tidigare Oscar Properties) och Åke Sundvall har inte lämnat uppgifter.

Energi, anläggning

Sopsug

Energianvändning i sopsugssystemet har varierat över tid på grund av läckande ventiler, vilket har åtgärdats, se tabell 3.7

Tabell 3.7 Energianvändning sopsugsanläggningen (Hjorthagen), kWh
2023
2022
2021
2020
2019
2018
2017
Total energianvändning, kWh
75 700
133 900
94 300
92 700
133 800
114 900
87 400

Sopsugssystemet uppnår inte målsättningen för alla fraktioner, se diagram 3.14. Under 2023 var energianvändningen för restavfall och plastförpackningar under målvärdet, medan energianvändningen för tidningar var för hög. Däremot har energianvändningen per ton avfall minskat markant. Systemet har ställts om från att i huvudsak tömma genom tidsinställda körningar, till att endast gå på nivåer i nedkasten.

Diagram 3.14 Energianvändning för sopsugsanläggningen, kWh/ton

Belysning

Krav – gatubelysning
Centrala torgytor:

0,8 kW/m²

Standardgator (upp till 8 m bredd):

1,6 kW/km

Sidogator och parkvägar:

1,4 kW/km

Energianvändningen för gatubelysningen i Hjorthagen är i genomsnitt på 1,75 kW/km. Energianvändningen under 2023 låg på ungefär samma nivå som tidigare år, se tabell 3.8. Arbetet med att utveckla den offentliga belysningen fortgår och fler åtgärder för att ytterligare spara energi är planerade. Exempel på aktuella arbetsmoment är utvärdering av närvarostyrd belysning i drift och utveckling av redan energieffektiva gatuarmaturer.

Tabell 3.8 Energianvändning i gatubelysning (Hjorthagen), kWh
2023
2022
2021
Total energianvändning
173 900
174 900
171 000

Energianvändning under byggproduktion av allmän platsmark

Stockholms stad ställer krav på drivmedel och energianvändning under byggproduktionen, se diagram 3.15. Variationen i energianvändningen beror på hur många entreprenader som pågår. De senaste två åren har flera omfattande mark-, tunnel- och saneringsarbeten pågått. De entreprenader som varit mest energiintensiva är byggnationen av Saltkajen följt av tunnelbyggnationen i Ropsten och markreningen i Kolkajen.

Diagram 3.15 Energianvändning under byggproduktion på allmän platsmark, MWh

Fossilfria transporter

Laddinfrastruktur på kvartersmark

Ett fossilfritt transportsystem kräver nationella regleringar. För att underlätta omställningen för boende och verksamma byggs laddningsinfrastrukturen, både i garage och på gator. Totalt har 16 % av bilparkeringsplatserna laddmöjlighet på kvartersmark. I Norra 2 har 15 % och i Brofästet 26 % av bilparkeringsplatserna elladdning. Det finns särskilda parkeringsplatser för bilpoolsbilar med elladdningsmöjlighet och en snabbladdningsstation tillgänglig för alla, se tabell 3.9.

Tabell 3.9 Laddplatser
Norra 1
Västra
Norra 2
Brofästet
Jackproppen
Status
Klar
Klar
Klar
Klar
Klar
Bilplatser med elladdning, %
6
8
15
26
24
Bilpoolsplatser med elladdning, st
6
13
8
6
0

Behovet av elladdningsplatser har ökat kraftigt de senaste åren. Därför har även kravet justerats för kommande markanvisningar till minst 50 % elladdningsplatser i egna garage. I de decentraliserade garagen avser Stockholm Parkering att alla platser ska förses med laddmöjlighet.

Fossilfri byggarbetsplats

Krav – fossilfri byggarbetsplats
Förnybar el:

100 % av elanvändningen ska vara miljömärkt

Drivmedel:

Minst 20 % av drivmedel för fordon och arbetsmaskiner ska vara förnybar

Norra Djurgårdsstadens entreprenader använder till 100 % förnybar el, både för bodetablering och produktion. Dessutom drivs bygglogistikcentrets slinglastbil med miljömärkt el.

Användningen av förnybara drivmedel har ökat senaste året och entreprenörer använder mer förnybara bränslen än vad som krävs enligt upphandling. Under 2023 har användningen av förnybara drivmedel uppgått till 68 % och räknas dessutom elanvändningen in ligger andelen förnybart på 73 %, se diagram 3.16. I kommande upphandlingar ställs krav på att 100 % av drivmedlen ska vara förnybara.

Diagram 3.16 Andel förnybara drivmedel och energianvändning totalt, %

Det är nästan uteslutande övergången från dieselanvändning till HVO100 (förnybar diesel) som den höga andelen förnybara drivmedel består av. För att underlätta användning av förnybar diesel finns två tankstationer för HVO100 i Norra Djurgårdsstaden. Det är inte bara beställare som efterfrågar övergång till förnybart bränsle, utan även byggbranschen själva driver på förändringen och nästa steg är elektrifiering. Stockholms stad och Norra Djurgårdsstaden arbetar med att skapa förutsättningar för övergången till produktion med eldrivna fordon och arbetsmaskiner och ser över hur kommande upphandlingar ska utformas.

Lokalt producerad förnybar energi

Kvartersmark

Krav – lokal energiproduktion
Solel:

2 kWh/m² Atemp och år

Solvärme:

6 kWh/m² Atemp och år

Alternativt en kombination av dessa två

Under 2023 har cirka 644 MWh solenergi producerats på taken i färdigbyggda etapper. För bostäder ligger de uppmätta värdena något lägre än det projekterade (3,2 kWh/m²) och för lokaler ligger projekterade och uppmätta värden på samma nivå (3,3 kWh/m²). Samtliga byggaktörer från och med etapp Norra 2 genererar solenergi. En utmaning är att inte alla solcellsanläggningar har korrekt installerade mätare.

Alla byggaktörer utom Wallenstam (Norra 2) producerar solenergi lokalt. Wallenstam har i stället förnybar el som kommer från regionala, nybyggda vindkraftverk och ligger på 13 kWh/m² (förskolan, tillgodoräknad 4,8 kWh/m²) och 21 kWh/m² (bostäder, tillgodoräknad 6,5 kWh/m²).

Brofästet och Jackproppen, bostäder
Diagram 3.17 Produktion av solenergi i Brofästet och Jackproppen (bostäder), kWh/m²
Brofästet
  • Besqab redovisar uppmätta siffror från 2022. Efter överlämning till BRF finns ingen statistik på uppmätt solel. Åtgärder planeras för mätning.
  • Einar Mattsson 1 uppfyller inte kravet.
  • Einar Mattsson 2 har fått ordning på sin mätning.
  • HSB Bostadsrättsföreningen har redovisat värden.
  • Stockholmshem har installerat solceller som producerar mer solel än beräknat. Energisystemet är optimerat för att kunna utnyttja solel maximalt för egen användning. Egen elanvändning är bedömt till 4,3 kWh/m².
  • Tobin Properties redovisat låg produktion på grund av dåliga förutsättningar för den installerade anläggningen.
  • Åke Sundvall har på grund av ogynnsamt läge fått tillåtelse att placera solceller i kommande projekt i Gasverket.
  • Norrterna (tidigare Oscar Properties) har inte redovisat några siffror hittills. Bostadsrättsföreningen har inte kunnat mäta solelsproduktionen separat från sin totala elanvändning. Åtgärder pågår.
Jackproppen
  • Erik Wallin har redovisat uppmätta värden som behöver kvalitetssäkras.
Gasverket västra (nya), Jackproppen och Södra Värtan norra (lokaler)
Diagram 3.18 Produktion av solenergi i Värtapiren, Jackproppen (lokaler), Gasverket västra och Södra Värtan norra, kWh/m²
Gasverket västra

I Gasverket västra ställdes inga krav på lokal produktion av förnybar energi för befintliga byggnader på grund av de höga kulturhistoriska värdena. Krav har ställts på nyproduktion.

  • Fastighetskontoret (Hjorthagshallen): uppmätta värden ligger 27 % högre än det projekterade.
  • Sisab (Bobergsskolan): Den solel som produceras på den nya byggnaden täcker både nya och befintliga byggnader.
Jackproppen
  • Fastighetskontoret (parklekshus) producerar 40 % mer än projekterat. Anläggningen är stor i förhållande till uppvärmd area som förklarar den höga produktionen.
Södra Värtan norra
  • Bonnier efterlever kravet i projektering.
  • Niam efterlever kravet i projektering.

Allmän platsmark

På tak har 235 MWh solel producerats under 2023. Elen används bland annat till sorteringsverket, belysning, vattenreningsanläggning, ventilationssystem samt till ellastbilen. Se diagram 3.19.

På har 37 MWh solel producerats under 2023, vilket använts för den eldrivna slingbilen, belysning och ventilation. Solcellerna på taket installerades 2022.

Diagram 3.19 Produktion av förnybar energi på allmän platsmark, MWh

Inbyggd klimateffekt

Nybyggnation av byggnader och anläggningar medför stor klimatpåverkan i byggskedet, dels från framställning av material och dels från byggprocessen som helhet. För att minimera klimatpåverkan måste åtgärder vidtas, både i projekterings- och byggskedet.

Klimatanalys detaljplan

En övergripande klimatanalys för två detaljplaner har gjorts för att bättre förstå klimatpåverkan från byggnader och allmän platsmark och hur strukturen bidrar till det. Analyserna ska ligga till grund för åtgärder i tidiga skeden och i den fortsatta projekteringen. Nytänkande och samverkan mellan förvaltningar har bidragit till kostnadseffektiva och innovativa lösningar med lägre klimatpåverkan.

Den första analysen genomfördes för Kolkajen där den planerade bebyggelsen delvis kommer att förläggas på en utbyggnad i vatten och de stora anläggningsdelarna på allmän plats bidrar till en betydande klimatpåverkan, framför allt för att ny mark ska tillskapas genom att kajlinjen flyttas ut och även från saneringen och markstabiliseringen av gammal utfylld mark. Analysen visar att stora reducerande åtgärder kan vidtas i detaljplaneskedet. Val av grundläggnings- och saneringsmetod ger den största reduktionen. Åtgärder som vidtagits har förutom minskade kostnader även bidragit till att 100 000 ton CO₂e kunnat undvikas jämfört med tidigare förslag till tekniska lösningar.

I Valparaiso ska bostäder och kontor knyta samman Värtapiren med staden. På grund av sitt läge, i en knutpunkt mellan industri och hamn, med vägar och järnvägar, måste gatorna genom Valparaiso läggas på broar. Den tidiga klimatanalysen av detaljplanen visar att brokonstruktionerna är klimatdrivande.

Byggnader

Krav på klimatberäkning har ställts i de första etapperna men eftersom det saknades gemensamma anvisningar för hur beräkningen ska genomföras var resultaten svåra att jämföra. Från 2016 och framåt ska byggaktörer göra klimatberäkningar i projekterings- och byggskeden. Klimatberäkningen ska dessutom kompletteras med en analys och en handlingsplan för varje skede. Dessa ska redovisa de åtgärder som ska vidtas i nästföljande skede för att minska klimatpåverkan. Från 2023 ställs krav på byggaktörer med gränsvärden för minsta klimatpåverkan. Även en gemensam beräkningsanvisning togs fram för att säkerställa jämförbarhet. Hittills har tre byggaktörer med krav om klimatberäkning och därtill hörande handlingsplan rapporterat beräkningar i projekteringsskedet.

Tabell 3.10 Klimatpåverkan från byggnader
Elektriciteten
Bonnier Hangö (Portalen)
Niam Hangö
Skede
Bygghandling
Systemhandling
Systemhandling
Klimatpåverkan, kg CO₂e/m² BTA
228
282
204
Total klimatpåverkan, ton CO₂e
964
4 950
1 982
  • Elektriciteten: Har inget krav på handlingsplan. Det påvisas högre utsläpp i bygghandlingen jämfört med systemhandlingen, anledningen är oklar.
  • Bonnier (Portalen, Hangö) Har inkommit med analys och handlingsplan. De har redovisat klimatberäkningar utifrån olika systemgränser av byggnaden. Bascenariot representerar aktörens val. Det framgår i beräkningen att man gjort ett stomval som har lägre klimatpåverkan än referensprojektet, vilket innebär att aktören klarar kravet. I klimatberäkningen framgår det tydligt att stålet är mest klimatdrivande.
  • Niam (Hangö) Metoden för beräkningen är otydlig vilket medför att det är svårt att bedöma fullt ut. Handlingsplan för klimatpåverkan bygger på en baseline med generiska värden som jämförs med föreskrivna utsläpp, där utsläppen är 24 % lägre (738 ton CO₂ lägre) än baseline. Störst minskning är från armering, stålbalkar och prefabricerade håldäck. Störst påverkan är från prefabricerade betongväggar. Aktören har arbetat både med minskade mängder samt specifika värden från leverantör.

Allmän platsmark

Alla projekt som genomförs på allmän platsmark ska från program- till relationshandlingsskedet genomföra klimatberäkningar. För de tidiga skedena har en kalkyl har tagits fram. I upphandling av entreprenörer ställs krav på förnybara drivmedel i arbetsmaskiner och transporter inom området samt klimatkrav på betong, armering och asfalt.

Under 2023 har klimatberäkningar gjorts för kommande ombyggnation av Norra Hamnvägen i Energihamnen och pågår för finplaneringen av östra Bobergsgatan samt för en arbetsgata på en mindre del av Bobergsgatan.

För att få ytterligare underlag för klimatpåverkan från allmän platsmark har klimatpåverkan från fyra färdigställda detaljplaner genomförts. Utgångspunkten för beräkningen är mängdförteckningar för markrening, grundläggning, arbetsgator och finplanering samt uppmätt mängd energi för arbetsmaskiner och transporter inom Norra Djurgårdsstaden, se tabell 3.11.

Beräkningarna visar stor variation och den stora skillnaden är att Västra är byggt på påldäck, medan behovet av markförstärkning i Brofästet har varit litet. Gemensamt i alla detaljplaner är dock att klimatpåverkan framför allt är relaterade till mängderna betong och stål – framförallt konstruktionsstål – som använts. I Västra beror klimatavtrycket framför allt på ett påldäck med både betongfyllda stålpålar och armerade betongpålar och i Brofästet stödmurar i prefabricerad betong. Gemensamt är också att masshantering, arbetsmaskiner och transporter utgör en mindre andel av klimatpåverkan.

Tabell 3.11 Klimatpåverkan från byggnation av allmän platsmark per etapp
Norra 1
Västra
Norra 2
Brofästet
Total klimatpåverkan, ton CO₂e
7 587
24 858
2 419
1 103
Yta allmän plats, m²
51 700
42 800
35 500
21 300
Klimatpåverkan, kg CO₂e/m²
147
581
68
52
Andel cementbaserade produkter, %
31
27
38
36
Andel stålprodukter, %
64
70
48
29
Andel masshantering & arbetsmaskiner, %
4
5
6
16
Andel transporter, %
3
0
3
10
Klimatpåverkan från transporter och arbetsmaskiner

Fram till 2020 användes framför allt diesel i transporter och arbetsmaskiner. 2021 infördes krav på ökad användning av förnybara drivmedel i alla entreprenader. Två tankstationer med HVO finns i Norra Djurgårdsstaden för att underlätta. Från 2024 ställs krav på 100% förnybara drivmedel i arbetsmaskiner och transporter.

Ett annat bidrag till att utsläpp har kunnat undvikas är genom en lokal masshantering på Masslogistikcentret. Genom att massorna hanteras lokalt istället för att köras till externa mottagningsanläggningar och tillbaka in från externa grustäkter kan ytterligare utsläpp minskas.

Masslogistikcentret hanterar även externt uppkomna massor. Den största mängden externa massor är bergmassor från tunnelbaneutbyggnaden. Genom att dessa levereras på pråm undviks tunga lastbilstransporter genom Stockholms innerstad och leveranserna bidrar till lägre klimatpåverkan. Se diagram 3.20.

Diagram 3.20 Faktiska och undvikna utsläpp av växthusgaser från transporter, ton CO₂e
Kolsänkor

De flesta planteringarna utmed gatorna i Norra Djurgårdsstaden är växtbäddar som är utformade för att ta emot och fördröja dagvatten. Växtsubstratet består av biokolsinblandad makadam. Biokolet kommer från stockholmarnas trädgårdsavfall och har goda egenskaper, som jordförbättring samt att den binder CO₂. Genom att använda biokol i Norra Djurgårdsstaden bidrar projektet till en temporär kolsänka. Hittills har motsvarande 5 400 ton CO₂ bundits in, se tabell 3.12.

Grönstrukturens bidrag som kolsänka uppnås framförallt genom nyplanterade träd. Totalt har 640 nya träd planterats som bidrar till en kolsänka på ca 13 ton CO₂ per år.

Tabell 3.12 Nyplanterade träd och biokolets bidrag till kolsänkor
Norra 1
Västra
Norra 2
Brofästet
Jackproppen
Gasverket västra
Nyplanterade träd, st
118
209
120
116
65
12
Kolsänka, ton CO₂e/år
-2,36
-4,18
-2,4
-2,32
-1,3
-0,24
Biokol, m³
0
820
700
9 244
40
0
Kolsänka, ton CO₂e
0
-410
-350
-4 622
-20
0
Fortsatt utvecklingsarbete

Även om Stockholms stad ställer klimatkrav för betong och stål i alla entreprenader har ett utvecklingsarbete startat för att driva utvecklingen med klimatförbättrad betong framåt. Piloter med högre inblandning av masugnsslagg än vad tillåts enligt AMA, genomförs dels för anläggningsdelar som utsätts för hård exponering av för väder och saltinträngning, dels för undervattensbetong.

I en pilot för Lilla Lidingöbrons landanslutning i Ropsten genomförs långtidstester av betong med 20 % inblandning av masugnsslagg i ett permanent påldäck och i ett tillfälligt påldäck med 50 % inblandning.

Tester för självkompakterande har genomförts i Saltkajen med tre olika betongrecept, med som mest 30 % slagginblandning. Även här pågår en långtidsutvärdering.

Ett viktigt resultat är att arbetet med klimatberäkningar på allmän platsmark som görs inom Norra Djurgårdsstaden har spridits till andra projekt inom exploateringskontoret. Ett mer organiserat utbyte av erfarenheter och verktyg har påbörjats.

Materialval

Alla material som byggs in och används i Norra Djurgårdsstaden dokumenteras och kontrolleras utifrån kemiskt innehåll. I dagsläget saknas krav vad gäller tillfälliga anläggningar som byggställningar, byggstängsel samt tillfälliga belysningsstolpar, men i nya upphandlingar inkluderas även tillfälliga konstruktioner i kraven. Byggprodukter och kemiska ämnen som enligt bedömningssystemet Byggvarubedömningen bedöms som "undviks” eller som inte är bedömda hanteras som avvikelse och måste godkännas av staden. Om dessa byggprodukter inte kan ersättas med alternativ godkänner staden avsteg. Avvikelser är generellt ett tecken på att projektörer och entreprenörer har ett systematiskt arbetssätt.

Krav – byggmaterial
Innehåll

Produkter ska klara krav på innehåll och dokumentation motsvarande innehållskriterierna i nationella bedömningssystem.

Dokumentation:

Alla produkter ska dokumenteras i en digital loggbok

Förbjudna ämnen:

PVC, hormonstörande ämnen samt zink och koppar får inte förekomma.

Kvartersmark

95 %, av produkterna som byggs in är bedömda i nationella bedömningssystem. 17 % av registrerade byggprodukter är avvikelser, varav 67 % blev godkända, se diagram 3.21.

Diagram 3.21 Antal bedömda byggvaror, kvartersmark

Under 2023 pågick färre projekt vilket förklarar färre avvikelser. De flesta varor som ska ”undvikas” är kemiska produkter och majoriteten injekteringsmedel det vill säga kemankare och golvmassor. Installationsvaror, främst elvaror, utgör den största gruppen av icke bedömda varor samt målningsprodukter inom gruppen antikvariska färger. De största anledningar till att byggvaror bedöms som ”undviks” är att dessa har allergiframkallande och reproduktionstoxiska (bly- och blyföreningar) egenskaper, se diagram 3.22.

Diagram 3.22 Avvikelser, kvartersmark

Allmän platsmark

94 % av produkterna som byggs in i Norra Djurgårdsstaden är bedömda i Byggvarubedömningen och 86 % uppfyller de ställda material- och dokumentationskraven. 6 % är godkända avvikelser och 8 % inväntar beslut. Det förekommer att material som inte uppfyller krav byggs in utan stadens godkännande. I de fallen kan följden bli viten eller ombyggnation.

Under 2023 registrerades fler byggvaror än tidigare år. Framför allt har projektörerna blivit bättre på att lägga in varor i loggböckerna. Se diagram 3.23.

Diagram 3.23 Antal inlagda byggvaror i loggböcker, allmän platsmark

Registrerade byggvaror som ska ”undvikas”, som t ex rostskyddsfärg, innehåller allergiframkallande eller miljöfarliga ämnen eller brister i miljödokumentation. Byggvaror som inte är bedömda av Byggvarubedömningen utgörs av belysningsprodukter. Se diagram 3.24.

Diagram 3.24 Avvikelser, allmän platsmark
Återbrukade varor

På bygglogistikcenter har ett återbrukslager för anläggningsmaterial upprättats. När byggmaterial från en entreprenad på allmän platsmark blivit över tas materialet om hand och lagerförs på återbrukslagret. Hittills finns cirka 120 olika typer av varor i lagret. Det mesta är material för finplanering. Även en del material som redan finns i områdena sparas för återbruk, vilket mest varit aktuellt för naturstensprodukter. Dessutom sker samarbeten med övriga staden för återanvändning av material.

Under 2023 har flera produkter och anläggningar återbrukats. Vid grundläggningen för passagerargångar vid Värtaterminalen har återbrukade belysningsfundament och markplattor (7,6 ton) använts. Vid nya bron för cykel och gång i Värtahamnen har 26 belysningsarmaturer återbrukats och hela brokonstruktionen är återbrukad från Slussen. I Saltkajen har 27,7 ton stålspont som tidigare använts i Slussen återbrukats till bland annat landgångar. Vid gjutningen av tunnelpåslaget i betong vid Ropsten har stora mängder formvirke använts. Detta ska demonteras för återbruk när gjutningen är klar. Det finns även bra rutiner för återanvändning av staket, skyltar, belysningsstolpar med mera.

I renoveringen av Gasklocka 2 har under 2023 återbruk skett av cirka 1000 tegelstenar, 10 stycken stora granitstenblock och cirka 100 granitstenar samt delar av gejderskenor. Spill av betong (35 ton) har också tagits tillvara på och gjutits till legoblock hos leverantören.

Inomhusmiljö

Krav – inomhusmiljö
Miljöbyggnad Guld inomhusmiljö

Miljöbyggnad Guld aggregerat (sammanvägt) från indikatorer inom området inomhusmiljö som omfattar ljudmiljö, fuktsäkerhet, termiskt klimat sommar och vinter.

Cirka 80 % av byggaktörerna når nivå Guld på indikator för inomhusmiljön. Se tabell 3.13. De avvikelser som förekommer rör främst termiskt klimat sommar på grund av varmare väder och ökad solinstrålning och dagsljus till följd av tät bebyggelse.

Tabell 3.13 Miljöbyggnad Guld inomhusnivå, per etapp
Norra 2
Brofästet
Jackproppen
Gasverket Västra
Starkströmmen
Södra Värtan norra
Uppnår nivå Guld för inomhusmiljön enligt miljöbyggnad
6 av 9
8 av 9
1 av 2
9 av 10
0 av 2
3 av 3

Enligt boendeenkäten 2023 upplever 93 % av de boende tillgång på dagsljus, 83 % luftkvaliteten och 68 % bostadens temperatur i sin bostad generellt som bra respektive mycket bra. Bostäder upplevs av 64 % alltför kallt på vinterhalvåret och av 41 % alltför varmt på sommarhalvåret.

Brofästet

I Brofästet uppnår åtta av nio byggaktörer Guldnivå sammantaget på inomhusmiljön. HSB har beviljats avsteg från dagsljuskravet, även här på grund av den täta bebyggelsen.

Gasverket västra

I den här etappen har hittills nio av tio granskade byggnader uppnått nivå Guld på innemiljöområdet. Precis som för övriga etapper, är det främst indikatorerna dagsljus och termiskt klimat sommar som är utmaningen. Flera av de kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna inom gasverksområdet har haft begränsade möjligheter att uppfylla vissa av de bedömda indikatorerna. De byggaktörer som jobbar med dessa byggnader har dock arbetat hårt för att uppnå bästa möjliga resultat och kommer att utföra brukarenkäter några år efter färdigställandet.

  • CA Fastigheter (Hus 7, Klätterverket): Här är den termiska balansen viktig eftersom det påverkar verksamheten. CA Fastigheter har vid projekteringen av ventilationssystemet lagt särskilt fokus på att den ekvivalenta temperaturen alltid ska vara optimal.
  • CA Fastigheter (Hus 8, Berghs): Här finns det undervisningssalar, kontorsrum och föreläsningsaula. För indikatorn dagsljusfaktor kommer inte BBR-kravet kunna uppnås då inga nya fönster får byggas. Byggnaden kommer dock kunna uppnå nivå Guld på innemiljön för övriga indikatorer.
  • CA Fastigheter (Hus 10, Sandvik) har omvandlats till kontor och kommer att uppnå nivå Guld på innemiljön.
  • CA Fastigheter (Hus 20, Systembolaget) omfattar en butik med personalutrymmen. Övriga våningsplan har utformats till kontor för olika hyresgäster. Byggnaden uppnår nivå Guld på innemiljön.
  • Exploateringskontoret (Gasklocka 2, scen) Här planeras en ny kulturscen med en salong med plats för över 2 000 i publiken och en bankettsal för 1 000 personer på översta planet med en takhöjd på 14 meter. Byggnaden beräknas bli klar 2025 och målet är att uppnå nivå Guld för innemiljön.
  • Fastighetskontoret (Hjorthagshallen) har 3 våningsplan innehållande en stor idrottshall samt flera omklädningsrum, kök, servering, läktare med mera. Byggnaden uppnår nivå Guld på innemiljön.
  • Region Stockholm (Hus 9, Spårvägsmuseet) består av fyra plan som renoverats av Trafikförvaltningen, Region Stockholm. Under renoveringen har stor vikt lagts på placeringen av olika arbetsytor för att maximera dagsljusinsläppet. Byggnadens äldre fönster har kompletterats med isolerglas för att klara energikraven. Byggnaden uppnår med dessa kompletteringar slutligen nivå Silver för innemiljön.
  • SISAB (Bobergsskolan) har flera öppna miljöer vilket har ställt särskilda krav på god akustik. Inneklimatet i byggnaden har simulerats för att säkerställa bra inneklimat för både sommar och vinter. Byggnaden uppnår nivå Guld på innemiljön.
  • Vectura (Hus 11, förskolan Anna) har omvandlat till förskola i ett plan. Förskolan har en kreativ planlösning som prioriterar öppenhet mellan avdelningar och rum. Byggnaden uppnår nivå Guld för innemiljön.
Jackproppen

Fastighetskontoret har uppfört en parklek. För byggnaden har termiskt klimat sommar varit en utmaning på grund av stora fönsterytor och tydligt söderläge. Byggnaden uppnår nivå Guld på innemiljön. Erik Wallin ligger på nivå brons på innemiljön och har inte uppnått kravet.

Starkströmmen

Både trafikförvaltningen och Elementica uppnår klass Brons och uppnår därmed inte kravet.

4. Låt naturen göra jobbet

Dagvatten

Dagvattnet hanteras i ett integrerat system som består av gröna tak i samspel med vattenflödet på gårdar, gator, gräsytor, regngårdar, dammar och dagvattenledningar. Grönskan på gårdar, väggar och tak förstärker ekosystemet i parkerna och bidrar till ett robust ekosystem.

I Norra Djurgårdsstaden togs en övergripande dagvattenstrategi fram 2011. Den beskrev principer för hur dagvattnet ska tas omhand genom avrinningskoefficienter och utgick från att två- eller tioårsregn skulle kunna hanteras lokalt med växtbäddar, brunnar och ledningar. Kraftigare regn och skyfall kräver att områdets höjdsättning blev på sådant vis, att dagvattnet kan ledas på ytan till närmaste recipient som Husarviken eller Lilla Värtan.

Dessutom togs projektspecifika riktlinjer fram. I till exempel Kolkajen ska den lokala höjdsättningen utformas så att dagvattnet i första hand leds till växtbäddar för fördröjning och rening. Målet är att minst 75 % av gator och torg ska ledas till växtbäddar för fastläggning av föroreningar och på så sätt inte öka belastningen på recipienten.

Utifrån Norra Djurgårdsstadens dagvattenstrategi tog Stockholms stad 2017 fram en stadsövergripande dagvattenstrategi som regleras genom åtgärdsnivåer (20 mm). För att säkerställa att delområdet Hjorthagen arbetar på ett enhetligt sätt beslutades att fortsätta med principen av avrinningskoefficienter i detta delområde. I senare detaljplaner regleras dagvatten genom åtgärdsmått såsom övriga staden.

Kvartersmark

Krav – avrinningskoefficient
Bostadskvarter:

Sammanvägd avrinningskoefficient får inte överstiga 0,25 för bostadskvarter och 0,4 för kvarter med enbart lokaler.

Senare etapper

Åtgärdsnivå där systemen ska dimensioneras med en våtvolym på 20 mm

Avrinningskoefficient anger att maximalt 25 respektive 40 % av dagvatten får avrinna från kvartersmarken. Resten måste fördröjas på gårdar och tak. Enbart Norra 2 och Jackproppen bostäder efterlever krav på avrinningskoefficient, se tabell 4.1.

Tabell 4.1 Avrinningskoefficient och andel grönstruktur, genomsnitt, per etapp
Norra 1
Västra
Norra 2
Brofästet
Jackproppen, bostäder
Jackproppen, parklek
Gasverket västra (nytt)
Avrinngings-koefficient
Ej krav
Ej krav
0,39
0,23
0,4
Ej rapporterat
0,25
Andel grönyta kvartersmark, %
38
70
71
53
55
97
54
  • För Norra 2 följdes kravet på avrinningskoefficient inte upp förrän i relationshandlingen. Wallenstam förskola har ej rapporterat.
  • För Brofästet har kravet följts upp i tidiga skeden och handlingar har hållit hög kvalitet, dock har Norrterna och Åke Sundvall inte rapporterat. Einar Mattsson godkändes inte.
  • I Gasverket västra uppnåddes inte kravet. Kravet gäller inte befintliga byggnader.
  • Fastighetskontoret med parklek i Jackproppen, har inte redovisat underlag.
  • Erik Wallin, Jackproppen bostäder, har arbetat enligt stadens åtgärdsmått och anses därmed uppfylla avrinningskoefficienten.

Allmän platsmark

På allmän platsmark används naturbaserade lösningar för dagvattenfördröjning som till exempel regnbäddar, växtbäddar och dagvattendammar. På gatorna leds vattnet till regn- och växtbäddar med kolmakadam som består av krossmaterial, näringsberikad kol och i vissa fall även kompost, vilket möjliggör att stora vattenmängder kan omhändertas, samtidigt som goda växtbetingelser säkerställs, se tabell 4.2.

En regnbädd är en kombination av en planteringsbädd och en dagvattenanläggning. Den förväntas både fördröja och rena dagvatten och fungera som en fullgod växtbädd för träd, perenner och buskar. Utformningen kan göras på många olika sätt och med olika substrat. I Norra Djurgårdsstaden ligger regnbäddarna nedsänkta i förhållande till gatan, i nivå med dagvattenbrunnens utloppsrör. Röret från brunnen leds ut ovanpå växtbädden eftersom det ger en robust konstruktion för drift och underhåll och fritt flöde för dagvattnet med marginal för fördröjning av vatten vid kraftiga regn. Substratet i regnbäddarna består av kolmakadam eller pimpstensjordar som ger snabb infiltration och förhållandevis torr växtmiljö. För att minimera risken för att växterna får för lite vatten krävs dämmen som håller kvar en del av vattnet i botten på växtbädden. Växtvalet behöver också anpassas till den speciella växtmiljön och näringsämnen behöver oftast tillsättas för att växterna ska må bra och utvecklas.

En växtbädd är en planteringsbädd för träd, buskar och perenner som också tar emot och fördröjer vatten men inte i samma omfattning som regnbäddar. Växtbäddar byggs inte ihop med utlopp från dagvattensystemet men tar emot ytligt vatten från till exempel parkmark eller andra hårdgjorda ytor. Växtbäddar är inte nedsänkta och kan bestå av vanlig växtjord men också kolmakadam eller pimpstensjordar.

I de tidigare områdena, Norra 1 och 2 samt Västra, såg planeringen annorlunda ut för dagvattenhantering jämfört med hur riktlinjerna såg ut i senare projektering (Brofästet och senare). Det skiljdes inte på regn- och växtbäddar på samma sätt. Redovisningen i tabell 4.2 av regn- och växtbäddarnas volym är därför hoplagd för de tidigare områdena. I Västra har, utöver redovisade volymer, både en damm och ett vattendrag anlagts som kan hantera stora mängder nederbörd. I Brofästet och senare projektering har man arbetat mer med nedsänkta regnbäddar. I redovisningen av regnbäddarna för Gasverket västra och östra, Kolkajen och Energihamnen är även luftvolymen i regnbäddarnas nedsänkning inräknad då den fungerar som fördröjningsvolym för vatten.

I Jackproppen och Starkströmmen har volymerna på växtbäddarna räknats ut schablonmässigt med antagandet om ett genomsnittligt djup för bäddarna på 0,5 m.

Tabell 4.2 Dagvattenfördröjning allmän platsmark per etapp
Norra 1
Västra
Norra 2
Brofästet
Jackproppen
Gasverket västra
Starkströmmen
Gasverket östra
Kolkajen
Energihamnen
Status
Klart
Klart
Klart
Klart
Klart
Projekterat
Projekterat
Projekterat
Projekterat
Projekterat
Regnbäddar, m³
1 010
0
140
0
910
4 380
310
Växtbäddar, m³
2 760
2 260
1 520
100
80
12 670
0
Regn-/växtbäddar, m³
6 330
2 310
2 300

Mångfunktionell grönstruktur

Kvartersmark

Kravet på   (GYF) i kombination med dagvattenstrategin, bidrar till genomtänkta lösningar som gynnar biologisk mångfald, fördröjning av dagvatten och rekreativa funktioner på kvartersmark.

Krav – grönytefaktor (GYF)

Bostadskvarter:

0,6

Kvarter för lokaler:

0,4

  • För senare etapper räknas kravet fram för varje gård beroende på storlek på gården och fastighet.
  • Befintliga hus i Gasverket västra omfattas inte pga av kulturhistoriska skäl.
  • En skötselplan ska tas fram för att upprätthålla grönstrukturens funktion.

Byggaktörerna ska uppfylla en fastställd grönytefaktor som beräknar den ekoeffektiva ytan. Med få undantag har byggaktörerna efterlevt kravet, se diagram 4.1. Jackproppen parklek har ett dike som hanterar skyfallsrisk mot Västra.

Diagram 4.1 Grönytefaktor i genomsnitt per etapp

Det är en utmaning att få plats med alla funktioner på gårdarnas begränsade yta som gör mångfunktionella lösningar viktigt. Byggaktörer, arkitekter och olika teknikområden behöver därför samordnas i tidiga skeden. Dagvatten ska kunna tas omhand på gården i seriekopplade dagvattenlösningar som fördröjer, renar och tillför vatten till växtligheten. Växtbäddarna behöver vara rätt uppbyggda och med anpassade, tåliga växter. Det är viktigt att anlagda lösningar är lätta att underhålla och att det finns skötselplaner som bidrar till att gårdens funktioner kan upprätthållas.

Gårdens storlek och form, samt hur mycket väggar och tak som kan användas för växtlighet, spelar roll för hur stor ekoeffektiv yta som kan skapas. Hittills har cirka 26 400 m² gröna tak och 47 300 m² gårdar färdigställts. Se andel grönstruktur av totalyta och takyta i tabell 4.3.

Tabell 4.3 Andel grönstruktur på färdigbyggd kvartersmark, per etapp, %
Norra 1
Västra
Norra 2
Brofästet
Värtapiren
Jackproppen
Gasverket västra
Andel grönyta (gröna oas, gröna tak och gårdar) av totalyta
37
37
40
35
2
69
10
Andel gröna tak av total takyta
14
44
44
37
49
86
28

I senare etapper planeras för fler sociala ytor och biotoptak. Biotoptak har djupare växtbäddar som magasinerar större mängder regnvatten och möjliggör ökad variation av växter. Det är viktigt med samordning i tidigt skede, framför allt med konstruktör, eftersom lasterna blir större.

Brofästet och Jackproppen, bostäder

I Brofästet uppfylls kravet med större marginal än i den tidigare etappen Norra 2. Men likt tidigare tenderar nivåerna att sänkas under processen. Det framgår tydligt att förståelsen för grönytefaktorn har ökat och att ett systemtänkande kring dagvattenhantering och integrerade planteringsytor har beaktats i tidiga skeden, se diagram 4.2.

Diagram 4.2 GYF per gård, Brofästet och Jackproppen
  • Backåkra, gård 1 (Besqab, Norrterna, Åke Sundvall, Stockholmshem): Gård med bra växtdjup, dagvatten integrerat i gestaltningen, buskar med ätliga bär, raingardens, gröna fasader, välplanerade sociala ytor. Planeringen av gården är ett bra exempel på samordning mellan byggaktörer, landskapsarkitekter och VA-projektörer där dagvattnet omhändertas på ett hållbart sätt.
  • Backåkra, gård 2 (Stockholmshem, Tobin Properties, Einar Mattsson): Stora ytor som inte är underbyggd mark, stora sammanhängande gröna tak, stort jorddjup över bjälklaget på 800 mm. Nästan hälften av alla gröna tak är tjocka ängstak som gynnar bin och fjärilar. Genomgående arbete med dagvatten på gården som fördröjs med hjälp av ett kombinerat system av tak och regnbäddar, lokal grön-blå dagvattenhantering.
  • Jackproppen (Erik Wallin): Ligger över 0,6 men redovisning baseras på programhandling inskickat år 2016. Projektet är färdigställt men byggaktören har inte lämnat in fullständiga handlingar som kan verifiera beräkningen i senare skeden.
  • Koppången, gård 1 (HSB, Riksbyggen): Takterrasser finns på alla hus och är tillgängliga för boende. Ett av taken har biotoptak med död ved och varierad växtlighet. Många sociala ytor med pergolor och gräsyta för lek. En stor ek centralt på gården. Dagvattenhantering integrerad i gestaltningen.
  • Koppången, gård 2 (Einar Mattsson): Kombinerade gröna tak med solceller. Synliga sedumtak, stor grön fasad på gavel och gemensamma takterrasser. En stor ek, blomsterprakt och faunadepåer på gården. Genomgående hög nivå på utredning och systemtänk. Seriekoppling i flera steg vilket gynnar både rening och fördröjning och utnyttjar all tänkbar yta inom kvarteret för hantering av dagvatten. Höjdsättningen är anpassad på bästa sätt för att undvika skador på byggnader samt att det finns möjlighet för större flöden att ledas bort ytledes från innergården.
Gasverket västra, nya byggnader

Med hänsyn till de kulturhistoriska värdena saknar de befintliga byggnaderna krav. Ytorna runt idrottshallen, skolan och förskolan utsätts för större påfrestning och används på ett annat sätt än kvartersgårdar, vilket gör det svårare att få in alla funktioner som önskas. Användningen kräver hårdgjorda ytor, vilket innebär att växtligheten fokuseras till kantzoner, tak och vertikala ytor.

Diagram 4.3 GYF per gård, Gasverket västra, nya byggnader
  • Fastighetskontoret (Hjorthagshallen): Kravet uppnås inte, då byggaktören inte utnyttjat de åtagande som föreslagits för att höja poängen, bland annat möjlighet att komplettera sedumtak med högre och varierande växtbädd och biotopstärkande åtgärder. Begäran om avvikelse avslogs. Idrottshallen planeras med klätterväxter på vajrar längs husfasaden och skelettjord med dagvattenhanterande träd samt sedumtak.
  • SISAB (Bobergsskolan): Ursprungligen bestämdes att idrottshallen, förskola och skola skulle uppnå en gemensam GYF. Detta ändrades dock i ett senare skede och resulterade i separata GYF:er för de olika fastigheterna. Skolgården är liten, vilket kommer att innebära stort slitage och kräver därmed hårdgjorda ytor och minskade möjligheter för utbredda och varierande planteringar. Ändå planterades djupa växtbäddar och många träd, varav flera ekar. GYF:en ligger på 0,59 som godkändes då förutsättningar ändrades sent under processen.
  • Vectura (Hus 11, Förskolan Anna): Förskolan har sedumtak, fruktträd, blommande träd och buskar samt klätterväxter mot staketet. Projektet är färdigställt men byggaktören har ännu ej levererat relationshandling. Redovisning baseras på systemhandling.
Diagram 4.4 GYF per gård, lokaler i Jackproppen, Starkströmmen, Södra Värtan norra och Elektriciteten
  • Elektriciteten, Ellevio ligger på 0,46 och uppfyller kravet.
  • Jackproppen, Fastighetskontoret (parkleken): Når inte kravet och resultatet är på 0,16 eftersom sedumtaket har för tunt jorddjup och fastigheten upptar hela kvartersmarken. Marken är ett blåstråk som hanterar skyfallsrisk mot Västra.
  • Södra Värtan norra är i tidigt skede med värden högt över kravet. Här planeras för att använda taken mer än i tidigare etapper, t ex genom många biotoptak och takterrasser med sociala ytor. Tendensen är att resultaten sänks från tidiga skeden tills dess att byggnaderna är färdiga. Viktigt är att säkerställa samordning mellan olika discipliner som landskapsarkitekter, konstruktörer, arkitekter och VA-projektörer.
  • Neapel, Niam: Väl utnyttjade takytor både när det gäller sociala värden och grönska. Ängsvegetation, buskar och mindre flerstammiga träd planeras med generöst jorddjup. Större delen av växtligheten är av naturligt arturval. Pergolor, faunadepåer och gröna väggar är inslag i gestaltningen. Vid gatunivån återfinns en regnträdgård och ekar.
  • Hangö, Bonnier och Niam: Intressant och realiserbart förslag som bygger på takterrasser i olika nivåer med lokalt upphöjda vegetationsytor med buskar och mindre träd. De har arbetat med ett stort naturligt arturval och diversitet i fältskiktet. På takterrasserna finns även öppna vattenytor och biologiska gestaltningselement med död ved, humlebon, insektshotell och olika holkar. Uppfyller kravet för bygghandling med 0,53.

Allmän platsmark

Norra Djurgårdsstadens grönstruktur utgörs av ett nät av parker, gröna gatumiljöer, torg samt gröna gårdar och tak. Den är sammanlänkad med omgivande naturmark i syfte att möjliggöra biologisk mångfald även i den bebyggda miljön. I en väl planerad grönstruktur finns också möjlighet för människor att aktivera sig på olika sätt, leka eller koppla av. Tillgång till grönytor främjar hälsa och välbefinnande. Grönytor ger även möjlighet till rekreation, rofylldhet och närhet till vardagliga naturupplevelser. Träden ger skugga, sänker temperaturen och minskar effekterna av värmebölja och översvämning. Dessutom spelar de stor roll för ökat biologisk mångfald och människors välbefinnande.

Planeringen ägnar stor omsorg om naturens plats och roll i staden. För att stärka den biologiska mångfalden planeras grönytorna som spridningsvägar för insekter och djur. I ett av parkstråken finns en grodtunnel som kopplar till fuktstråk och dammar som byggts för att hantera dagvattnet. För att underlätta för insekter att förflytta sig sparas gamla ekar och nya planteras i spridningsstråken. Det byggs även holkar för pollinerande insekter, fåglar och fladdermöss på gårdar och tak.

Totalt har cirka 140 000 m² grönytor som , gröna tak och gårdar hittills skapats i Norra Djurgårdsstaden, se tabell 4.4. Grön oas omfattar (ytor med rekreativa värden) på allmän platsmark som domineras av grönska och omfattar minst 300 m² .

Tabell 4.4 Grönstruktur på färdigbyggd kvarters- och allmän platsmark
Norra 1
Västra
Norra 2
Brofästet
Jackproppen
Gasverket västra
Grön oas, m²
19 300
14 300
12 100
7 600
7 800
2 800
Grön oas, m²/boende
13
5
9
8
65
Ej relevant

5. Engagemang och lärande

En inkluderande process förutsätter möjligheten till deltagande och engagemang under alla faser av stadsutvecklingen. Kommunikation är nyckeln till intresse och delaktighet i stadsutvecklingsprocessen.

Kommunikation

Enligt boendeenkäten 2023 känner 80 % av de boende till utvecklingsplanerna för området. De flesta tar del av information via lokala media och Norra Djurgårdsstadens facebooksida, webbplats samt nyhetsbrev. Cirka 32 % vill delta i den fortsatta utvecklingen via sociala mediegrupper och 27 % vill besöka samråds- och informationsmöten. 39 % är inte intresserade av att delta. 2023 startades ett instagramkonto.

Hittills har över 50 000 studiebesökare från fler än 120 länder besökt stadsutvecklingsprojektet. Drygt 4 400 samhällsbyggare har deltagit i Norra Djurgårdsstadens kompetensutvecklingsprogram. Under 2023 har runt 1 400 yrkesarbetare och tjänstepersoner genomgått Norra Djurgårdsstadens introduktionsutbildning via . Historiskt har nu 12 200 personer utbildats. Se tabell 5.1.

Tabell 5.1 Kommunikationsinsatser
2023
2022
2021
2020
2019
2018
2017
2016-2010
Studiebesök
5 700
4 250
1 900
2 000
6 000
7 000
5 400
21 500
Kompetensprogram & webbinarier
550
640
430
265
110
140
350
915
Introduktion yrkesverksamma bygglogistikcenter
1 400
1 000
840
2 820
760
5 420
Forum för hållbara lösningar
200
1 640
Event t ex Gasverksdagen, Open House osv.
6 000
5 000
620
360
8 500
2 300
3 450

FoU

Forskning, innovation, kunskapsutveckling och erfarenhetsåterföring är viktiga förutsättningar för att finna hållbara lösningar för komplexa utmaningar.

Sedan starten av Norra Djurgårdsstadens arbete med hållbarhetsprofilen har ett 40-tal FoU-projekt genomförts. För närvarande pågår ett 10-tal, se tabell 5.2.

Tabell 5.2 Aktuella forsknings- och innovationsprojekt
FoU-projekt
Beskrivning
Återvinning av gråvatten, Grått blir Blått
Undersöker potentialen att recirkulera gråvatten för bevattning eller industrianvändning.
Urban odling, TANGO-W (Transformative cApacity in eNerGy fOod and Water
Utredning av potential för urban odling i syfte att bidra med producerande ekosystemtjänster.
Kretsloppsmodell, REFLOW
Utveckling av en ansökan för att vidareutveckla Norra Djurgårdsstadens kretsloppsmodell.
Medborgarengagemang som plattform för minskad klimatpåverkan
Skapa ett medborgardrivet initiativ inom energieffektiv drift och förvaltning.
Digitaliseringsprojekt miljödata och kostnadskontroll
Test av HCT2 – High Capacity Transport – med en 5-axlig lastbil.
Mat, biokol och avloppsvattens roll i framtida energiomställning, PROPEL (Positive Robust PED Localities):
Utredning av matens roll för framtida energiomställningen.
Koldioxidreducerad betong
Utveckling och tester genomförs i samarbetet med trafikkontoret och Skanska.
Sorterande avloppssytem, Anchor: (Anthropocene Nutrient and water Control for HOlistic resilience and Recovery)
Utvärdering av demonstrationsanläggningar i Belgien, Nederländerna, Tyskland och Sverige för att bygga och sprida kunskap kring sorterande avloppssystem.
Energipositiva stadsdelar, Ascend: Accelerate positive Clean Energy Districts
Ta fram strategier för energipositiva stadsdelar inkluderande mobilitet och sociala frågor.