Hållbarhetsredovisning 2025

Norra Djurgårdsstadens byggaktörer och stadens projekt

Om Norra Djurgårdsstaden

Norra Djurgårdsstaden är ett av Europas största stadsutvecklingsprojekt med ett tydligt och ambitiöst hållbarhetsarbete. Här utvecklas och testas nya lösningar och innovativa arbetssätt som ska bidra till hållbar stadsutveckling.

Den nya stadsdelen sträcker sig från Husarviken och Hjorthagen i norr till Värtahamnen och Loudden i söder, i direkt anslutning till Kungliga nationalstadsparken. Planen omfattar minst 12 000 nya bostäder och cirka 35 000 arbetsplatser, vilket skapar en levande och blandad stadsmiljö.

Tidigare industrimark omvandlas till en grön, tät och attraktiv del av Stockholm. I Norra Djurgårdsstaden finns en mångfald av miljöer och karaktär - från småskaliga bostadskvarter och naturnära områden till storskaliga hamn- och energianläggningar. Här möts historia och framtid, stad och natur, smått och storskaligt.

Utvecklingen tar avstamp i platsens befintliga kvaliteter. Genom att förstärka områdets unika identitet och inspireras av dess historia skapas en stadsdel med stark karaktär, tydlig förankring och långsiktig hållbarhet.

Läsanvisning

Norra Djurgårdstadens hållbarhetsredovisning tas fram årligen och sammanställer aggregerade resultat från uppföljningen av de hållbarhetskrav som ställs på byggaktörer samt på Stockholms stads egna arbeten. Uppföljning sker i enlighet med målen i Program för hållbar stadsutveckling, version 3 (2021).

Redovisningen inleds med en översiktskarta över området där aktuella detaljplaner presenteras, följt av en beskrivning av organisation och arbetssätt. Därefter redovisas resultaten från färdigbyggda etapper utifrån programmets målområden: levande stad, tillgänglig och nära, resurshushållning och minskad klimatpåverkan, låt naturen göra jobbet och engagemang och lärande.

I bilagan sammanställs detaljerade uppföljningsdata från stadens egna och byggaktörernas arbete. Den innehåller även historik, krav och i vissa delar en övergripande analys. En del uppgifter kommer från projekteringsskedet och är därför preliminära.

I etapperna Norra 1, Västra och Värtapiren var hållbarhetskraven frivilliga. Resultaten för dessa delar bygger på byggaktörernas egen rapportering och har inte verifierats av Stockholms stad.

Hållbarhetsredovisningen riktar sig till projektorganisationen för Norra Djurgårdsstaden, stadens tjänstepersoner och politiker, byggaktörer samt andra intressenter. Hållbarhetsredovisningar från tidigare år finns under dokument, Kunskap & Innovation.

Karta

Norra Djurgårdsstaden består av flera delområden i olika skeden. I Hjorthagen finns både färdigställda etapper och etapper där arbetet pågår. Utbyggnad pågår i Värtahamnen, medan Loudden är under planering. På den interaktiva kartan finns aktuell status för varje etapp och detaljplan, byggaktörernas resultat per kvarter och fördjupningar för grönstruktur, transport och energi.

Organisation och arbetssätt

Hållbarhetsstyrning

År 2009 antog Stockholms stad Program för hållbar stadsutveckling som utgör styrdokument för hållbarhetsarbetet i Norra Djurgårdsstaden. Programmet omfattar fem målområden som kontinuerligt revideras i takt med ny kunskap och erfarenhet.

Exploateringskontoret samordnar hållbarhetsarbetet i nära samverkan med stadens förvaltningar och bolag. Arbetet bedrivs i tematiska fokusgrupper som utvecklar krav, driver utvecklingsprojekt och stärker kompetensen inom prioriterade områden.

Hållbarhetskraven följs upp i flera skeden genom en webbaserad uppföljningsportal där byggaktörernas underlag granskas och godkänns av stadens experter. Erfarenheter från uppföljningen återförs till det fortsatta hållbarhetsarbetet. Regelbundna boendeenkäter ger ytterligare värdefullt underlag i fortsatt utveckling och planering. Den senaste boendeenkäten från 2023 visar på en mycket hög och ökande nöjdhet med att bo i Norra Djurgårdsstaden. Särskilt uppskattas tillgången till grönområden, tryggheten och den lokala servicen. Samtidigt identifieras utvecklingsbehov inom kulturutbud och sociala inomhusmiljöer. Mobilitetsmönstren tyder på ett område med stark cykelkultur och relativt låg bilanvändning, se bilagan diagram 1.1–1.4.

Arbetsmiljö på byggarbetsplatsen

Norra Djurgårdsstaden växer successivt med fler boende och verksamheter samtidigt som byggproduktionen pågår. Stockholms stad har en nollvision för arbetsmiljöolyckor och samarbetar med samtliga byggaktörer och entreprenörer för att säkerställa en trygg och säker arbetsmiljö. Det är också viktigt att personer som vistas i närheten av byggarbetsplatserna upplever trygghet och säkerhet.

Redan i planeringsskedet identifieras och hanteras risker, med särskilt fokus på bygglogistik och arbetsmiljö. Parallellt bedrivs ett förebyggande arbete för att minimera risken för miljöincidenter.

Inför byggstart hålls ett obligatoriskt startmöte mellan exploateringskontoret och entreprenören där arbetsmiljökrav och säkerhetsrutiner gås igenom. All personal måste genomföra en webbaserad utbildning för att få tillträde till byggarbetsplatsen. För att ytterligare stärka säkerheten samverkar projekten med polis och räddningstjänst, och särskilda larmrutiner samt insatsplaner har tagits fram för SOS Alarm.

Ett digitalt rapporteringsverktyg används för att dokumentera observationer, tillbud och olyckor. Det stora antalet inrapporterade händelser visar på en hög medvetenhet och ett aktivt arbetsmiljöarbete, vilket möjliggör tidiga förebyggande insatser. Ett fåtal arbetsplatsolyckor har lett till sjukskrivning, se bilaga tabell 1.1.

Arbetet med att förebygga miljöincidenter bedrivs systematiskt, se bilaga, tabell 1.2. De incidenter som trots detta har inträffat rör främst oavsiktliga utsläpp av bränsle eller hydraulolja.

1. Levande stad

I Norra Djurgårdsstaden omvandlas tidigare industri- och hamnområden till en tät, trygg och sammanhållen stad. Området utvecklas med en funktionsblandning och bostäder som möter olika behov och livsskeden. Väl gestaltade offentliga rum med fler funktioner skapar förutsättningar för ett aktivt stadsliv och gör stadsdelen till en naturlig förlängning av innerstaden. Här finns utrymme för spontana möten mellan människor med olika bakgrund och identitet. Ambitionen är en jämställd stad som alla kan använda på lika villkor.

Sociotopytor och grön oas

Det offentliga rummet planeras för att kunna användas av många och på olika sätt. Utmaningen är att bygga tätt och samtidigt grönt, med miljöer som bidrar till rekreation, hälsa och livskvalitet.

I området planeras offentligt tillgängliga friytor med sociala värden, så kallade sociotopytor, såsom parker, torg, kajer, stränder och naturområden. Målet är att minst 20 % av planområdets yta ska utgöras av sociotopyta samt att varje boende ska ha tillgång till minst 15 m² så kallad grön oas. Hittills uppgår sociotopytan till 16 % vilket motsvarar 26 m² per bostad. Den gröna oasen är 11 m² per boende, se bilaga, tabell 1.3.

I Hjorthagen har elva parker och lekplatser om totalt cirka 33 500 m² färdigställts. Lekplatserna har olika teman, exempelvis skärgård, natur och djur. Därutöver finns utegym, parkouryta, hundrastgård och bollplaner samt ytterligare tre bollplaner som utgör Hjorthagens IP.

Upplåtelseformer, lägenhetsfördelning och funktionsblandning

Norra Djurgårdsstaden erbjuder en variation av upplåtelseformer och bostadsstorlekar som gör det möjligt att bo kvar i området genom livets olika faser. Hittills har 3 160 bostäder färdigställts med omkring 40 olika byggaktörer involverade.

Den samlade fördelningen är 52 % hyresrätter och 48 % bostadsrätter. Av hyresrätterna är 8 % studentbostäder och 2 % seniorbostäder, se diagram 1.5.

För mer detaljer, se bilagan tabell 1.4.

Samtliga etapper innehåller en variation av lägenhetsstorlekar. Fördelningen är cirka 10 % ettor, 33 % tvåor, 29 % treor, 24 % fyror och 4 % är femmor eller större, se diagram 1.6. Detta skapar förutsättningar för hushåll av olika storlek och för personer med skilda socioekonomiska förutsättningar att bosätta sig i Norra Djurgårdsstaden.

För att ytterligare främja social inkludering och en bred demografisk sammansättning ställs krav i kommande markanvisningar. I Terrasskvarteren och Gasklocka 4 planerar byggaktörerna för exempelvis gemensamhetsytor som ska skapa mötesplatser över generationsgränser och möjligheten till delägarkoncept, se bilagan tabell 1.5.

Funktionsblandningen är en central del i utvecklingen av en trygg och levande stadsdel. Hittills har cirka 46 000 m² lokaler färdigställts, se diagram 1.7, vilket motsvarar omkring 21 % av de färdigställda ytorna. I området finns bland annat nio förskolor, grundskola, idrottshall, apotek, museum, matbutik, och bibliotek. Grundskolan erbjuder cirka 28 platser per 100 bostäder och förskolorna 21 platser per 100 bostäder. Andelen lokalyta kommer att öka i takt med fortsatt utbyggnad i Ropsten, Gasverket och Värtahamnen.

Enligt boendeenkäten från 2023 uppger 9 av 10 boende att de känner sig trygga i området, oavsett kön. Detta indikerar att stadsdelens utformning och funktionsblandning bidrar till en upplevd säker och inkluderande stadsmiljö.

Under 2025 har två trygghetsvandringar genomförts av stadsdelsförvaltningen, 29 personer deltog och åtgärder kommer att vidtas för att öka tryggheten ytterligare.

2. Tillgängligt och nära

Norra Djurgårdsstaden präglas av täta och sammanhängande stadsmiljöer där bebyggelse och grönska samspelar. Vistelsekvaliteten i det offentliga rummet prioriteras och gatumiljöerna utformas för att vara trygga och säkra. Gaturummen används effektivt och jämlikt genom att gång, cykel och yteffektiva och kapacitetsstarka transportmedel prioriteras. Det bidrar till ökad hälsa och möjligheten att kunna förflytta sig till en lägre kostnad på ett mer jämlikt sätt.

Området trafikeras av tunnelbana, flera busslinjer och flera eldrivna pendelbåtar, vilket underlättar användningen av kollektivtrafik. Vardagsservice som skola, förskolor, livsmedelsbutiker och kollektivtrafik finns inom fem minuters gångavstånd, vilket gör det enklare att leva utan bil. Bygglogistikcentret bidrar samtidigt till ökad framkomlighet under utbyggnadstiden.

Gaturum för vistelse och stadsliv

Gatorna i Norra Djurgårdsstaden är utformade för att vara mer än bara platser för fordon och parkering. Ambitionen är att skapa levande och inbjudande miljöer där människor kan röra sig, mötas och vistas. Grönska, sittplatser och genomtänkt möblering stärker stadslivet och trivseln.

Sammanhängande och tillgängliga gångstråk anläggs längs gator och kajer, med särskilt fokus på trygghet och god belysning. Cykelstråk separeras från övriga trafikslag för att säkerställa att både barn och vuxna kan cykla säkert och bekvämt.

I de första etapperna har besöksparkering funnits längs gatorna. I kommande etapper hänvisas boende och besökare till gemensamma parkeringsanläggningar, vilket frigör yta i gaturummet för vistelse och grönska.

Eftersom stadsdelen under lång tid är en byggarbetsplats läggs stor vikt vid säkra och tillgängliga gång- och cykelvägar. Detta är särskilt viktigt för barn på väg till och från skola och fritidsaktiviteter.

Cykel- och trafikmätningar 2023

Under 2023 genomfördes cykelmätningar på tre platser i Hjorthagen. Vid varje mätpunkt passerade mellan 2 300 och 2 400 cyklister varje vardagsdygn, med medelhastigheter på 22–24 km/h. På Bobergsgatan uppmättes cirka 3 600 fordon per vardagsdygn, med en medelhastighet på 27 km/h. Husarviksgatan hade betydligt lägre trafikflöde, cirka 55 fordon per vardagsdygn och en medelhastighet på 18 km/h.

Boendeenkäten från 2023 visar att:

• invånarna är nöjda med tillgången till gång- och cykelbanor samt möjligheten att nå närliggande områden till fots eller med cykel.
• det finns fortsatt förbättringspotential när det gäller trafiksäkerhet för fotgängare.
• 80 % av hushållen har minst en cykel, som oftast parkeras i cykelrum.
• 73 % är nöjda med kollektivtrafiken och kvinnor är generellt mer nöjda än män. En fjärdedel av de boende använder kollektivtrafiken minst fem dagar i veckan under vinterhalvåret jämfört med 18 % under sommaren. Samtidigt reser 73 % minst en gång i veckan vintertid och 67 % sommartid.

5-minutersstaden

Norra Djurgårdsstaden planerar efter principen 5-minutersstaden. Det innebär att matbutiker, kollektivtrafik, förskolor och skolor ska finnas inom fem minuters gångavstånd från bostaden, motsvarande cirka 400 meter, se interaktiva kartan nedan.

På den interaktiva kartan kan du flytta runt en markör till olika platser i Norra Djurgårdsstaden och se hur långt man kommer på 5 minuters promenad till skola, förskola, livsmedelsbutik och kollektivtrafik.

En kompletterande princip är att alla boende ska ha tillgång till en park inom 200 meter, vilket särskilt gynnar barn och äldre.

Cykel- och bilparkeringsplatser

I stadsdelen skapas goda förutsättningar för hållbara resor genom att prioritera cykelparkering och begränsa antalet bilplatser. För färdigställda bostäder ligger antalet parkeringsplatser för cykel mellan 1,8–2,7 per bostad och för bil på 0,5, se diagram 2.1. Andelen cykelparkeringar ökar successivt mellan etapperna. I samtliga etapper tillhandahålls cykelparkering på kvartersmark och bilparkering i underliggande garage.

Gasverket västra består till stor del av befintlig och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Detta medför begränsade ytor inom fastigheterna och innebär att garage inte kunnat anordnas under byggnaderna. Endast ett mindre antal cykelparkeringsplatser har därför kunnat tillskapas på kvartersmark. Vissa cykelplatser finns därför även på allmän platsmark. Det kvarstående behovet av ytterligare cykelparkeringar, liksom behovet av bilplatser, kommer att tillgodoses i garage inom Gasverket östra. I Norra 1 och Västra var åtaganden frivilliga och uppgifterna har inte verifierats. För mer detaljer se bilaga tabellerna 2.1–2.5.

På allmän platsmark i de första etapperna finns besöksparkering för bil och cykel längs gatorna, se diagram 2.2. Totalt finns 33 bilpoolsplatser med elladdning längs gatorna.

Besöksparkering för cykel och bil på allmän platsmark redovisas i bilagan tabell 2.3.

Bilparkering i kommande etapper placeras längre från bostäderna för att minska bilberoendet och frigöra ytor. Hjorthagsgaraget byggs i ett bergrum i Hjorthagsberget och kommer att rymma cirka 1 000 parkeringsplatser, samtliga förberedda för elladdning. Liknande lösningar studeras för Värtahamnen och Loudden.

Erfarenheter från de första etapperna visar att kvaliteten på mobilitetstjänsterna är avgörande för att trafikhierarkin ska fungera i praktiken. Detta har lett till utvecklingen av verktyget mobilitetsindex, inspirerat av stadens arbete med grönytefaktorn. Med mobilitetsindex kan byggaktörer välja åtgärder som främjar gång, cykel, leveranser och olika mobilitetstjänster. Verktyget användes för första gången i detaljplanen Södra Värtan norra, där mobilitetsfrågan hanteras samlat.

För mer detaljerad information och verifiering av data, se bilagan tabellerna 2.1–2.5.

Bygg- och masslogistik

Godstransporter effektiviseras för att öka framkomligheten, förbättra trafiksäkerheten och skapa tryggare gatumiljöer. Lokala bygg- och masslogistikcenter har varit avgörande för att minska antalet tunga transporter under byggtiden. Bygglogistikcentret upphandlades genom konkurrenspräglad dialog och det är obligatoriskt för samtliga byggaktörer och stadens entreprenörer att ansluta sig.

Transporter med en fyllnadsgrad över 50 % får köras direkt till arbetsplatsen, medan övriga samlastas och transporteras vidare med slingbil. Den genomsnittliga fyllnadsgraden uppgick till 49 % under 2025 (mål 50 %). Det har visat sig vid kontroller att fyllnadsgraden varierat mycket. Under 2026 är målsättningen att genomföra fler kontroller för att förbättra statistikuppföljningen samt öka kravuppfyllnaden. Samlastningsgraden var 81 % (mål 75 %). Den varierar med byggtakt och mängden transporter. De senaste åren har centret mest hanterat material till allmän platsmark, med färre men större leveranser direkt till byggplatsen, se bilagan tabell 2.6.

Masslogistikcentret möjliggör lokal återanvändning av berg- och schaktmassor och skapar förutsättningar för cirkulära massflöden, vilket minskar behovet av tunga transporter genom innerstaden. Under 2025 halverades antalet undvikna lastbilstransporter jämfört med tidigare år, främst på grund av att färre massor hanterades inom de pågående entreprenaderna, se diagram 2.7.

Masslogistikcentret tar även emot bergmassor från tunnelbaneutbyggnaden och från andra projekt i Stockholm. I centret krossas entreprenadberg och bergkross transporteras tillbaka till projekten med pråm. Under 2025 fraktades 66 600 ton bergkross tillbaka på detta sätt, motsvarande över 5 100 lastbilstransporter. När transporter flyttas från väg till vatten minskar buller, vägslitage, luftföroreningar och trafikrisker i innerstaden.

3. Resurser: Avfallshantering

I Norra Djurgårdsstaden betraktas avfall som en resurs. Målsättningen är att i första hand förebygga uppkomst av avfall, och att det avfall som uppstår i möjligaste mån ska återbrukas eller återvinnas. Så lite som möjligt ska gå till deponi. Avfallshanteringen är utformad för att göra det enkelt och tydligt för både hushåll och verksamheter att sortera rätt.

Hushålls- och verksamhetsavfall

I Norra Djurgårdsstaden omfattar avfallssystemet för både hushåll och verksamheter flera lösningar: sopsug, miljörum och mobil återbruksstation. Från och med 2025 läggs matavfall separat i restavfallet för optisk sortering i Högdalen.

I sopsugsystemet på kvartersmark sorteras fyra fraktioner direkt i nedkasten: tidningar, plastförpackningar samt restavfall inklusive matavfall. En plockanalys från 2024 visar att sorteringen i det lokala sopsugssystemet har förbättrats, vilket tyder på att systemet fungerar effektivt och bidrar till ökad resursåtervinning.

Under en tioårsperiod har mängden tidningar och plastförpackningar som samlats in minskat. Restavfallet från hushållen och verksamheter har minskat med 40 % jämfört med 2014. Ökningen med 2024 och 2025 beror på att matavfallet nu läggs i restavfallet, se diagram 3.1.

För att underlätta för boende ska sopsugsnedkast placeras högst 30 meter från entréerna. I Brofästet har undantag godkänts för ett fåtal trapphus samt för stadsradhusen, med hänsyn till kvarterets utformning, se bilagan tabell 3.2.

76 papperskorgar på allmän platsmark är kopplade till sopsugsystemet. Sedan 2024 har Stockholm Vatten och Avfall ansvar för sopsugsanläggningen i Hjorthagen.

Miljörum ska finnas för de avfallstyper som inte kan hanteras via sopsugen och vara planerade högst 50 meter från entrén. Detta krav uppfylls av samtliga byggaktörer, se bilagan tabell 3.3.

För insamling av grovavfall som kan gå till återbruk besöker den mobila återbruksstationen Pop-up återbruk området. Pop-up återbruk har sitt ursprung i ett innovationsprojekt i Norra Djurgårdsstaden. Konceptet vidareutvecklades och blev därefter del i Stockholm Vatten och Avfalls ordinarie verksamhet. Under 2025 besökte cirka 7 150 personer Pop-upen vid två olika tillfällen i Norra Djurgårdsstaden. 13 700 föremål bytte ägare och 4,8 ton material gick till återbruk. Dessutom samlades det in 4,4 ton grovavfall, 1,2 ton elektronik och 0,7 ton farligt avfall. Totalt har 78 400 föremål lämnats in och 41 ton har gått till återbruk, se bilagan tabell 3.4.

Utöver detta besöktes området av Returrundan sex gånger. Totalt lämnade 950 personer in sina saker, varav 6,1 ton gick vidare till återbruk.

Boendeenkäten från 2023 visar att nästan alla invånare sorterar tidningar, kartonger och förpackningar av glas, metall och plast.

Byggavfall

Byggaktörerna ansvarar för att minska uppkomsten av byggavfall. Resultatet varierar: från 25 till 158 kg/m² BTA. Hittills har totalt 17 000 ton byggavfall genererats. Variationen beror dels på att byggaktörerna inte arbetat tillräckligt proaktivt med avfallsförebyggande åtgärder i projekteringsskedet, dels på bristande kvalitetssäkring under byggskedet, se diagram 3.1 samt bilagan tabeller 3.5–3.7. Statistik från Norra 1 och Västra har inte granskats av staden. Byggavfall från Norra 1 har enbart rapporterats som byggavfall. Vid renoveringen av de kulturhistoriska byggnaderna i Gasverket västra har rivningsavfall inte redovisats separat. I kommande etapper ska därför samtliga byggaktörer ta fram en avfallsplan.

Stadens entreprenader genererar främst avfall som består av metall, trä, brännbart och betong under byggproduktionen. En stor del av det avfall som går till energiåtervinning utgörs av formvirke. Före 2022 skildes inte byggavfall från rivningsavfall. Mängden blandat och brännbart avfall har generellt minskat de senare åren, men sorteringen kan fortfarande förbättras. Bygglogistikcenter ska framöver ge ett ökat stöd för korrekt avfallssortering. Under 2025 genererades 560 ton byggavfall, se bilagan tabell 3.8.

Rivningsavfall som går till deponi är oftast förorenat, vanligtvis till följd av tidigare industriverksamhet på platsen. Under 2025 uppkom totalt 4 870 ton rivningsavfall, se bilagan tabell 3.9. Merparten av rivningsavfallet består av asfalt från finplaneringen av Södra Värtan norra.

Ett fåtal befintliga byggnader har rivits, främst på grund av dåligt tekniskt skick. En återbruksinventering genomförs alltid före rivning för att säkerställa att så mycket material som möjligt kan återanvändas vid ett senare tillfälle. Under 2025 har 1 360 ton rivningsavfall från byggnader omhändertagits, se bilagan tabell 3.10.

Återbruk av byggnader och byggmaterial

Inom Gasverket bevaras och utvecklas flera historiskt värdefulla byggnader. Arbetet fokuserar på varsam renovering och byggnader ges nya funktioner. Under 2025 fortsatte renoveringen av Gasklocka 2, blivande kulturscenen Gasometer, där industrikaraktären bevaras. Skadat tegel har ersatts, fönster har restaurerats, betongrester och formvirke har återbrukats.

I Gasklocka 1 har selektiv demontering utförts för att bevara det kulturhistoriska uttrycket. Ett urval av fönster har sparats för framtida bruk, medan skadade fönster har gått till externt återbruk. Det invändiga gasrörssystemet har tagits ned, sanerats och bevarats för att återmonteras som en gestaltande installation. Tegelfasad och granitsockel har renoverats och skadat material har ersatts där det behövts. Uttaget tegel och sten i gott skick kan återanvändas.

Ett fåtal befintliga byggnader har rivits, främst på grund av dåligt tekniskt skick. År 2023 öppnades ett återbrukslager inom ramen för bygglogistikcentret som underlättar för byggaktörer och stadens entreprenader att använda överblivet material.

Återbruk av anläggningsmaterial är prioriterad och under 2025 har i olika entreprenader material återbrukats eller demonterats för återbruk inom Norra Djurgårdsstaden, se bilagan tabell 3.11. Återbruket omfattar främst mindre komponenter och avgränsade ytor för både allmän platsmark och byggnader. I kommande markanvisningar ställs krav på att en viss andel återbrukade och återvunna byggmaterial ska användas.

Resurser: Vatten och avlopp

I Norra Djurgårdsstaden minskas vattenanvändningen samtidigt som avloppshanteringen planeras för källsortering. Detta bidrar till att skydda havet mot övergödning, ta tillvara spillenergi och näringsämnen samt säkerställa en långsiktigt trygg dricksvattenförsörjning.

Framtidens vatten- och avloppshantering

I Norra Djurgårdsstaden planeras för effektiv vattenanvändning och en utvecklad avloppshantering där olika avloppsfraktioner sorteras vid källan. Flera forsknings- och utvecklingsprojekt har undersökt potentialen i ett avloppssystem där grå- och svartvatten separeras och återvinns.

Renat gråvatten planeras ersätta dricksvatten för bevattning. Växtnäring från toalettvatten kan återvinnas och ersätta konstgödsel i förvaltningen av stadens grönstruktur. Spillvärme och biogas utgör dessutom viktiga resurser i ett optimerat energisystem.

Ett pilotprojekt planeras inom detaljplanen Saltkvarteren, där gråvatten ska sorteras och behandlas i Saltparken för att därefter användas till bevattning. Även möjligheten att införa urinsortering för produktion av stadsgödsel utreds. Inom projektet "Regenerative Vital Water for European Cities" (REV:EU) utreds behov av teknikutveckling, utformning av tekniskt system, organisationsfrågor samt en socioekonomisk bedömning.

Vattenanvändning under byggproduktion

Vatten används i byggproduktionen för olika moment inom entreprenaderna. Mellan 2024 och 2025 ökade vattenanvändningen med 13 %, se bilagan tabell 3.12. Mer än hälften av den totala vattenmängden har använts vid markreningen i Kolkajen. Masslogistikcentret använder vatten för våtsiktning av massor. Genom en lokal reningsprocess kan allt vatten återanvändas.

Behovet av bevattning av grönstrukturen har ökat de senaste åren till följd av längre torrperioder under växtsäsongen.

Resurser: Energi

I Norra Djurgårdsstaden minskas energibehovet i första hand. I andra hand vidtas åtgärder för att öka produktion av förnybar energi. Lokal solenergi produceras på taken och överskottet matas in på elnätet. På byggarbetsplatserna används fossilfria och emissionsfria drivmedel för transporter och arbetsmaskiner. Sammantaget bidrar detta till utvecklingen mot ett fossilfritt och klimatpositivt Stockholm.

Energianvändning och lokal produktion av solenergi i byggnader

I Norra Djurgårdsstaden ställs krav på hög energiprestanda. Samtidigt ges byggaktörerna möjlighet att själva välja energikälla. Byggnaderna har välisolerade klimatskal, energieffektiva installationer och styrsystem som tillsammans säkerställer en låg energianvändning och hög prestanda. Enligt boendeenkäten 2023 använder en tredjedel av hushållen miljömärkt el. Drygt 94 % av byggnaderna är anslutna till det befintliga fjärrvärmesystemet, medan övriga använder värmepumpar för uppvärmning.

Norra Djurgårdsstaden har under en längre tid tillämpat egna krav för energianvändning, uttryckta som specifik energianvändning och nettoenergi. För att harmonisera med Boverkets byggregler (BBR) infördes år 2024 krav på primärenergital (PET). För att säkerställa jämförbarheten redovisas resultat i detta dokument fortsättningsvis i form av PET, se diagram 3.3.

I den första etappen med skarpa energikrav, Norra 2, är energiprestandan 53 kWh/m² A_temp, vilket är 30 % lägre än BBR29.

För Brofästet är motsvarande värde 60 kWh/m² A_temp, vilket innebär en nivå som är 19 % lägre än BBR29. För att testa konceptet plusenergibyggnader genomfördes 2017 en markanvisningstävling i denna etapp. Under 2025 hade byggnaden ett plus på 0,5 kWh/m², vilket möjliggjordes genom systemintegration (bergvärme, avloppsvärmeväxlare och solceller) samt noggrann uppföljning från projektering till drift.

Energianvändningen i de kulturhistoriska byggnaderna i Gasverket har minskat med cirka 79 % jämfört med den ursprungligt beräknade nivån, vilket överträffar kravet för befintliga byggnader på 50 % reduktion. Energiprestandan för de befintliga byggnaderna ligger på 82 kWh/m². För de nya byggnaderna som består av lokaler är energiprestandan 39 kWh/m² A_temp, 44 % lägre än BBR29.

I etapperna Norra 1 och Västra ställdes inga skarpa energikrav. Energiprestandan i Norra 1 är i genomsnitt 82 kWh/m² A_temp, vilket motsvarar 10 % högre än kravnivån enligt BBR29. I Västra är energiprestandan 69 kWh/m² A_temp, vilket motsvarar 7 % lägre än BBR29.

De uppmätta värdena är generellt en bit över de projekterade, vilket indikerar skillnader i systemval, driftoptimering och uppföljning, se rapporten Att projektera, bygga och förvalta energieffektiva byggnader. Dialogmöten har genomförts för att identifiera fel och förbättringspotential. Genom åtgärder och erfarenhetsåterföring har den genomsnittliga energianvändningen minskat med minst 10 % efter driftsättning. För mer detaljerad information se bilagan tabellerna 3.13–3.17.

Lokal produktion av förnybar solenergi

För att främja lokal produktion av förnybar energi ställs krav på att byggnader ska producera solenergi. Nästan samtliga byggaktörer uppnår kravet. Uppmätta värden ligger på 3,6 kWh/m² för bostäder och på 2,9 kWh/m² för lokaler, se diagram 3.4 och bilagan tabell 3.18 och 3.19. Under 2025 producerades 519 MWh solel på byggnader. Samtliga byggnader, med undantag för Västra, producerar mer solel än beräknat.

Mot ett fossilfritt energisystem

Erfarenheterna från plusenergibyggnaderna visar att konceptet är utmanande att implementera i större skala, främst på grund av kostnader och komplexitet. För att nå målet om ett fossilfritt och optimerat energisystem krävs därför ett helhetsperspektiv på områdesnivå snarare än enbart på byggnadsnivå.

Under 2025 pågick en utredning tillsammans med Stockholm Exergi för att undersöka hur ett fossilfritt energisystem kan uppnås genom optimering av energiproduktion och energianvändning på områdesnivå. Detta inkluderar att ta tillvara restvärme från avlopps- och fjärrvärmesystemet samt att öka andelen lokalt producerad solenergi. Se Forsknings- och innovationsprojekt.

Energianvändning byggproduktion

Energianvändning i byggbodar hos byggaktörer ska vara energieffektiv och el som används för bodetablering och byggarbetsplatser ska vara miljömärkt. Uppmätt energianvändning för byggbodar ligger i genomsnitt på cirka 4 700 kWh/år och bod, se bilagan tabell 3.20.

Energianvändning allmän platsmark och lokal produktion av solenergi

På allmän platsmark används energi främst för belysning, drift av sopsugssystemet samt mass- och bygglogistikcentren. LED-belysningen på gång- och cykelstråk har halverat energianvändningen. Lokal förnybar energi produceras på stadens mass- och bygglogistikcenter.

Sopsug

Under 2025 låg energianvändningen för restavfall något över målvärdet. I augusti 2025 infördes matavfallsinsamling tillsammans med restavfall som ökade friktion, fukt och beläggningar i rörsystemet. Detta medförde högre tryckfall, fler och längre driftcykler samt sämre fyllnadsgrad per körning. Detta bidrog till något högre energianvändning jämfört med föregående år.

Energianvändningen för plastförpackningar låg under målvärdet, medan den för tidningar fortsatt var för hög, se diagram 3.5.

För mer detaljerad information, se bilagan tabell 3.21.

Belysning

Under 2025 uppgick energianvändningen för gatubelysningen i Hjorthagen till cirka 171,5 MWh, se bilaga tabell 3.22. Arbetet med att effektivisera den offentliga belysningen fortsätter. Nya energibesparande åtgärder planeras, bland annat genom uppgradering av tidigare icke LED-anpassade anläggningsdelar under perioden 2026–2027.

Lokal produktion av förnybar energi på stadens anläggningar

På masslogistikcentrets tak producerades 251,1 MWh solel under 2025. Det motsvarar cirka 46 % av centrets energibehov för siktningsanläggning, sorteringsverk, belysning, vattenrening, ventilation samt ellastbil. Under 2025 installerades ytterligare solceller med en effekt på 470 kW på taket. På bygglogistikcentret producerades 30,8 MWh solel under 2025, vilket täcker cirka 9 % av energibehovet för ellastbil, belysning och ventilation. Solcellsanläggningen installerades 2022, se bilagan tabell 3.23.

Energianvändning byggproduktion

Energianvändningen under byggproduktionen varierar beroende på antal och typ av entreprenader. Statistiken omfattar även energianvändning vid mass- och bygglogistikcentren och entreprenaderna. Under de senaste åren har omfattande mark-, tunnel- och saneringsarbeten genomförts. Byggandet av Saltkajen, tunneln i Ropsten och markreningen i Kolkajen har stått för den största energianvändningen. Under 2025 svarade tunnelarbetena för närmare 50 % av den totala energianvändningen, se diagram 3.6.

För mer detaljerad information, se bilagan tabell 3.24.

Resurser: Klimat

Nybyggnation av anläggningar och byggnader medför stor klimatpåverkan i byggskedet, dels från framställning av material och dels från byggprocessen som helhet. I Norra Djurgårdsstaden ska denna klimatpåverkan reduceras så långt det är möjligt. Transporter bidrar till klimatutsläpp och förutsättningar måste skapas för att möjliggöra elektrifieringen.

Klimatanalys av detaljplaner

För att så tidigt som möjligt identifiera möjligheter att minska klimatpåverkan från den byggda miljön genomförs övergripande klimatanalyser redan i detaljplaneskedet. Analyserna synliggör vilka anläggningar och åtgärder som driver störst klimatpåverkan och utgör underlag för fortsatt arbete i projekteringsskedet, där konstruktioner och tekniska lösningar optimeras. Vid upphandling ställs därefter riktade klimatkrav på utvalda material och utföranden.

De första klimatanalyserna genomfördes 2022 och visade att områdets utformning har stor betydelse för klimatpåverkan. Klimatdrivande åtgärder omfattar bland annat utbyggnad i vatten, sanering och stabilisering av befintlig utfylld mark samt tung infrastruktur som broar och utfyllnader. Analysen visar också att betydande förbättringar kan uppnås redan i detaljplaneskedet, där val av struktur, grundläggnings- och saneringsmetoder ger störst effekt.

En klimatanalys för delområdet Södra Värtan, som omfattar detaljplanerna Södra Värtan norra, Saltkvarteren och Södra Värtan södra, färdigställdes 2025. Eftersom genomförandearbeten i området påbörjades redan 2016 omfattar analysen både färdigställda, pågående och projekterade entreprenader samt ett område som ännu inte projekterats. För att göra området i anslutning till Värtapiren, med regelbunden färjetrafik, byggbart och säkert har omfattande infrastrukturarbeten krävts, bland annat en mindre utbyggnad i vatten och renovering av ett kajstråk. Klimatanalysen visar att materialanvändningen, främst stål och betong/cement, står för drygt 90 % av klimatpåverkan i samtliga entreprenader, se diagram 3.7.

Eftersom de tunga infrastrukturentreprenaderna projekterades långt tidigare och flera arbeten färdigställdes innan klimatanalysen genomfördes, har möjligheterna att minska klimatpåverkan genom åtgärder i projekteringsskedet varit begränsade.

Under utbyggnaden av Saltkajen genomfördes dock ett utvecklingsarbete i samverkan mellan stadens förvaltningar och entreprenören. Åtgärderna omfattade bland annat att ersätta betong med krossmaterial i delar av konstruktionen samt att använda klimatreducerad betong som tidigare testats i fullskaleprovgjutningar i en vattenfylld container. Detta resulterade både i en kostnadsbesparing på cirka två miljoner kronor och en minskning av klimatpåverkan med mer än 2 200 ton CO₂e, se bilaga tabell 3.25. Innovationsarbetet belönades med Svenska Betongföreningens klimatpris 2025.

En klimatanalys har även tagits fram för detaljplanen Ängsbotten som underlag för systemhandlingsprojekteringen. Området byggs på tidigare sjöbotten, vilket i utgångsläget medför omfattande pålning. I systemhandlingsskedet kommer därför åtgärder och alternativa lösningar att utredas för att minska klimatpåverkan.

Tidiga klimatanalyser visar sig vara viktiga verktyg för att identifiera åtgärder i tidiga skeden och styra den fortsatta projekteringen. Genom samarbete mellan förvaltningar och ett öppet förhållningssätt till nya lösningar skapas förutsättningar för innovativa och kostnadseffektiva åtgärder som minskar klimatpåverkan. Se även avsnittet om innovationsarbetet.

Klimatpåverkan allmän platsmark: produktskede, byggprocess och drift

Klimatberäkningar ska utföras på allmän platsmark för alla projekt, från program- till relationshandling. Ett beräkningsverktyg har utvecklats och vid upphandling av entreprenörer ställs klimatkrav på betong, armering och asfalt samt krav på förnybara drivmedel för arbetsmaskiner och transporter inom området.

Klimatberäkningar för fyra färdigställda detaljplaner visar stora variationer beroende på behovet av markförstärkande åtgärder, mellan 52 och 518 kg CO₂e/m². Det lägre resultatet kommer från en detaljplan med relativt normala arbeten för att bygga gator och parker. Det högre resultatet i en detaljplan med omfattande markförstärkningsåtgärder, se diagram 3.8 och bilaga tabell 3.27.

Under 2025 har klimatberäkningar för fyra projekteringar genomförts och en åtgärdsplan tagits fram, se bilagan tabell 3.27.

Fortsatt utvecklingsarbete

I betongplattor för trappgrundläggning har fullskaletester genomförts med Minibars, en fiberarmering med basaltstavar som ersätter slakarmeringen. Traditionellt armerade plattor ska enligt Teknisk handbok vara 330 mm tjocka för att undvika att armeringen rostar. Eftersom fiberarmering inte rostar kan plattorna göras 100–200 mm tjocka, vilket minskar klimatpåverkan med 40–70 %, främst genom minskad betongåtgång. I och med att plattorna ligger i en permanent trappa kommer utvärdering ske genom att studera eventuella sättningar på sikt.

Exploateringskontorets övriga projekt använder Norra Djurgårdsstadens metoder för klimatberäkningar på allmän platsmark. En vidareutveckling av beräkningsverktyget har gjorts i samarbete med användarna. Ett systematiskt erfarenhets- och kunskapsutbyte pågår.

Klimatpåverkan från energianvändning byggproduktion och drift

Norra Djurgårdsstadens entreprenader använder till 100 % förnybar el, både för bodetablering och eldrivna arbetsmaskiner. Användningen av förnybara drivmedel för fordon och arbetsmaskiner har ökat kraftigt de senaste åren, från endast 3,7 % 2019 till drygt 96 % 2025, se diagram 3.9. Den höga andelen förnybara drivmedel består nästan uteslutande av övergången från dieselanvändning till HVO100 (förnybar diesel).

Klimatpåverkan från fordonsbränslen och elanvändning i entreprenaderna uppgick 2025 till 267 ton CO₂e, en minskning med 1 168 ton CO₂e eller mer än 80 % jämfört med om fossila bränslen använts, se bilaga tabell 3.28.

För att underlätta omställningen har två tankstationer för HVO100 etablerats i området. Projektet har sedan 2021 en ellastbil för transport av byggvaror via lokalt bygglogistikcenter. Under 2023 upphandlades två eldrivna schaktlastbilar för interna masstransporter inom staden. Under 2025 har projektet tillfört en eldriven hjullastare och ytterligare en schaktbil för masstransport. I lämpliga upphandlingar har krav ställts på att kompakteringsmaskiner och en permanent grävmaskin ska vara eldrivna. Det pågår projekt för att identifiera och undersöka användarmönster samt faktorer som påverkar samspelet mellan ellastbil, energilagringssystem och solceller.

En upphandlingsstrategi för eldrivna transporter och arbetsmaskiner har tagits fram i samverkan med branschen. Strategin inkluderar kartläggning av framtida effektbehov och laddinfrastruktur.

Det lokala masslogistikcentret bidrar dessutom till kortare transportsträckor av massor från Norra Djurgårdsstadens entreprenader och pråmtransport av massor från Region Stockholms (Förvaltning för utbyggd tunnelbana) utbyggnad av tunnelbanan. Hittills har masslogistikcentret lett till minskad klimatpåverkan med totalt 3 740 ton CO₂e, varav 390 ton CO₂e under 2025. Bygglogistikcentret bidrar med utsläpp på 23 ton CO₂e och masslogistikcentret med 26 ton CO₂e, se bilagan tabell 3.32.

På allmän platsmark används el för driften av sopsug och belysning. Klimatpåverkan från energianvändningen är 7 ton CO₂e för belysning och 4 ton CO₂e för sopsugen.

Kolsänkor

Kolsänkor är material som lagrar eller växtlighet som absorberar koldioxid naturligt. I Norra Djurgårdsstaden utgörs detta främst av biokol i växtbäddar och planterade träd. De flesta planteringarna utmed gatorna har växtsubstrat som består av biokolsinblandad makadam. Biokolet kommer från stockholmarnas trädgårdsavfall och bidrar även som jordförbättring. Genom att använda biokol skapas en kolsänka som hittills bundit in motsvarande 5 440 ton CO₂, se bilagan tabell 3.29. De 654 nyplanterade träden absorberar dessutom årligen cirka 13 ton CO₂.

Klimatpåverkan byggaktörer: produktskede, byggprocess och drift

Sedan 2016 gör byggaktörer klimatberäkningar i projekterings- och byggskeden samt tar fram en handlingsplan med åtgärder som ska vidtas för att minska klimatpåverkan i nästföljande skede. Från 2023 ställs krav med gränsvärden och en gemensam beräkningsanvisning har tagits fram för att säkerställa jämförbarhet.

Hittills har klimatberäkningar och handlingsplaner redovisats för elva byggnader, se diagram 3.10. I de flesta projekt är klimatförbättringarna främst kopplat till system- eller materialval i stommen. Vanliga åtgärder är krav på prefabricerade element, klimatförbättrad betong samt hybridlösningar med trämoduler.

Byggaktörer som markanvisades före 2024 omfattades inte av några gränsvärdeskrav, utan enbart av krav på att genomföra klimatberäkningar. Resultaten från dessa projekt är därför inte direkt jämförbara med beräkningar från senare etapper, se bilagan tabell 3.30.

Klimatpåverkan från drift

Totalt används 34,8 GWh fjärrvärme, fastighetsel, hushållsel och kyla för drift av byggnader. Detta ger en klimatpåverkan på 1 740 ton CO₂e som motsvarar 5 kg CO₂e/m² A_temp, se bilaga tabell 3.31. Enligt boendeenkäten från 2023 uppger 30 % av hushållen att de har avtal om miljömärkt el.

Laddinfrastruktur

Elektrifiering är en central del i omställningen bort från fossila bränslen inom transportsektorn och tillgång till laddinfrastruktur är avgörande. Samtliga parkeringsplatser på kvartersmark ska förberedas för laddmöjlighet för elfordon i garage.

I dagsläget har 16 % av bilparkeringsplatserna på kvartersmark laddmöjlighet. Andelen varierar mellan delområden och stickprov visar att det i enskilda byggnader är upp till 100 % laddningsplatser. I Gasverket västra finns inga bilparkeringsplatser på kvartersmark, men dessa kommer att etableras i Gasverket östra. I Hjorthagsgaraget kommer samtliga parkeringsplatser att förberedas för laddning.

Inom området finns även 33 laddplatser för bilpoolsbilar samt en snabbladdningsstation, se bilagan tabell 3.33 och tabellerna 2.1–2.5.

Resurser: Material

Norra Djurgårdsstaden byggs på tidigare industrimark som kräver omfattande sanering. Marken renas till nivåer som säkerställer att den inte medför risk för människors hälsa eller miljön, vilket även minskar belastningen på omgivande vattenmiljöer. De markförberedande arbetena innebär att stora mängder schakt- och bergmassor behöver hanteras, vilket medför betydande transporter och kostnader.

Markrening

Området har historiskt rymt bland annat gasverk, oljedepåer och hamnverksamhet. Dessa verksamheter har orsakat markföroreningar som nu åtgärdas genom sanering. Hittills är cirka 30 % av området färdigsanerat. I de första etapperna schaktades förorenade massor bort och transporterades till externa mottagningsanläggningar.

I Kolkajen, en del av det tidigare gasverksområdet, genomfördes år 2017 en innovationsupphandling för in-situ-sanering i syfte att kunna testa ett antal olika in situ-tekniker och behandlingsmetoder för att sanera förorenade massor på plats och därmed minska kostnader och transporter. I Kolkajen används en kombination av flera olika in situ-metoder, bland annat kemisk oxidation (persulfat och lut), biologisk nedbrytning samt installation av aktiva kolfilterbarriärer för att förhindra spridning av föroreningar, se bilaga tabell 3.34.

Under 2025 har området väster om Stockholm Exergis värmeverk sanerats. En skyddsbarriär har installerats i anslutning till värmeverket för att förhindra återkontaminering från förorenat grundvatten. Även området öster om värmeverket har delvis sanerats, liksom delar av Gasverket östra, Bobergsgatan och Terrasskvarteren.

Masslogistik

Markarbeten och sanering medför hantering av stora mängder schakt- och bergmassor, vilket annars skulle innebära omfattande transporter och höga kostnader. Redan 2013 etablerades en krosstation där cirka 720 000 ton bergmassor togs tillvara och krossades för återanvändning. År 2018 öppnade ett lokalt masslogistikcenter där berg- och schaktmassor kan hanteras och behandlas inom området. I samband med detta flyttades krosstationen till masslogistikcentret. 2024 togs en våtsiktningsanläggning i drift, vilket ökar möjligheten för återanvändning av massor.

Under 2025 har 100 % av bergmassorna och 43 % av schaktmassorna sorterats ut för återanvändning. Resterande massor har transporterats till externa mottagningsanläggningar. Anledningen till att massor inte kan återanvändas är främst för att de innehåller för mycket lera eller är en klibbig och svårsanerad förorening som är svår att tvätta bort. Masslogistikcentret tar även emot bergmassor från andra stadsutvecklingsprojekt samt Region Stockholms utbyggnad av tunnelbanan.

Hittills har cirka 1 576 000 ton massor hanterats, varav 1 120 000 ton återanvänts i entreprenader och 456 500 ton lagrats, se diagram 3.11 och 3.12.

För mer detaljer se bilagan tabell 3.35.

För 2025 visar redovisningen att cirka 8,7 % av massorna kommer från entreprenader inom Norra Djurgårdsstaden, medan resterande volymer kommer från andra projekt. Av de återvunna berg- och schaktmassor har 45 % återförts till projekt samma år och resterande del har lagrats för framtida användning, se illustration 1.

Illustration 3.1: Massor in och ut från masslogistikcenter, 2025

Det lokala masslogistikcentret har minskat kostnaderna för masshanteringen med minst 20 %, främst genom kortare transportavstånd (cirka 2 km jämfört med 35 km) och minskade deponikostnader. Utan masslogistikcentret skulle kostnaden uppgå till cirka 500 kr per ton. Besparingen blir cirka 100 kr/ton vid 40 % återvinningsgrad och 250 kr/ton vid 80 % återvinningsgrad, se bilaga kostnadsanalys masslogistikcenter.

Materialval och inomhusmiljö

Material som byggs in i området bedöms utifrån kemiskt innehåll samt etiska, miljömässiga och ekonomiska aspekter, inklusive livscykelkostnader. Material som innehåller särskilt farliga ämnen tillåts inte. Användningen av ändliga resurser begränsas.

Kemiskt innehåll i byggmaterial

Alla byggvaror dokumenteras och kontrolleras utifrån kemiskt innehåll i Byggvarubedömningen eller likvärdigt system. På allmän platsmark har 97 % av inbyggda byggvaror bedömts. Av dessa har 96 % klassificerats som "rekommenderas" eller "accepteras", se diagram 3.16.

Belysningsprodukter ingår inte i statistiken eftersom de ofta saknar bedömning då de består av många komponenter och tekniken utvecklas snabbt.

På kvartersmark är 99 % av produkterna bedömda, varav 88 % har klassificerats som "rekommenderas" eller "accepteras". De produkter som bör undvikas utgörs främst av kemiska produkter med allergiframkallande eller miljöfarliga egenskaper samt installationsprodukter som innehåller bly, se diagram 3.14. Samtliga avvikelser har godkänts av staden då fullgoda alternativ saknats.

Miljömässiga, etiska och ekonomiska aspekter vid materialval

Natursten som används på allmän platsmark ska uppfylla etiska krav och vara producerad enligt internationella konventioner om arbetsvillkor. Samtliga entreprenader uppfyller kraven. Träprodukter ska komma från hållbart skogsbruk och vara certifierade enligt FSC eller PEFC. För utvalda produkter har livscykelkostnadsanalyser genomförts, exempelvis för fallskydd, papperskorgar kopplade till sopsugsystemet och olika träslag för platsbyggda utomhuskonstruktioner.

Naturgrus, singel eller natursand får inte användas i platsgjuten betong utan ska ersättas med återvunnet, till exempel krossat, material. Alla entreprenader har uppfyllt detta krav. Staden undersöker nu hur samma krav kan ställas på prefabricerad betong.

Inomhusmiljö

Byggnaderna ska uppfylla kraven för Miljöbyggnad Guld avseende inomhusmiljö. Cirka 60 % av byggaktörerna når denna nivå, se diagram 3.15. Avvikelser rör främst termiskt klimat sommartid, vilket påverkas av varmare klimat och ökad solinstrålning. Erfarenheter visar att ett tidigt samarbete mellan arkitekter och innemiljöexperter är avgörande för att uppnå goda resultat.

För mer detaljer se bilagan tabell 3.36.

En boendeenkät från 2023 visar att 93 % är nöjda med tillgången till dagsljus, 83 % med luftkvaliteten och 68 % med temperaturen i bostaden. Samtidigt upplever 64 % att det är för kallt vintertid och 41 % att det är för varmt under sommaren.

4. Låt naturen göra jobbet

I Norra Djurgårdsstaden används regenerativa och naturbaserade lösningar för att minska riskerna vid intensiva regn, torka och värmeböljor. Vatten och grönska fyller flera viktiga funktioner. Den genomtänkta blågröna strukturen levererar ekosystemtjänster, skapar positiva synergieffekter och stärker områdets motståndskraft mot klimatförändringar, samtidigt som den bidrar till hälsa och välbefinnande.

Parker, gator och bostadsgårdar är utformade för att rymma flera funktioner på samma yta. De erbjuder mötesplatser för aktivitet, lek och rekreation, ger skugga och svalka under varma perioder och minskar risken för översvämning. Den varierade växtligheten stärker den biologiska mångfalden och skapar spridningsvägar för insekter och andra djur. Hittills har cirka 140 000 m² grönytor anlagts i form av parker, grönstråk, tak och gårdar.

Dagvatten och grönstruktur – allmän platsmark

Dagvatten

Områdets höjdsättning möjliggör att dagvatten leds ytligt till recipienterna Husarviken och Lilla Värtan. På grund av tidigare industriverksamhet tillåts dock inte infiltration i mark, eftersom det finns risk för spridning av kvarvarande föroreningar efter sanering.

Dagvattnet hanteras i ett integrerat system som omfattar gröna tak i samspel med gårdar, gator, gräsytor, regngårdar, dammar och dagvattenledningar.

I Gasverket och Värtahamnen är dagvattenhanteringen särskilt utmanande. Områdena är lågt belägna och relativt plana, samtidigt som kulturhistoriskt värdefulla byggnader ska bevaras. Gasverkets stora andel hårdgjorda ytor försvårar omhändertagandet av vatten. I Värtahamnen har lågpunkter identifierats där vatten riskerar att samlas vid skyfall och orsaka skador. För att hantera detta har en dagvattentunnel byggts för snabb avledning.

På allmän platsmark hanteras dagvatten genom ett sammanhängande system av regnbäddar, växtbäddar, dammar och parker. Vatten från gator och parker leds till regn- och växtbäddar som både kan magasinera stora vattenmängder och skapa bra växtförhållanden, se bilaga tabell 4.1. Hittills har 1 150 m³ regnbäddar och 17 600 m³ växtbäddar anlagts.

De nedsänkta regn- och växtbäddarna är uppbyggda av kolmakadam eller pimpstensjord med hög genomsläpplighet. Överskottsvatten leds vidare till recipient. Konstruktionen ger en relativt torr växtmiljö, vilket medför behov av konstbevattning. Längre torrperioder innebär därför nya utmaningar. Innovationsprojektet "Grått blir blått" har undersökt möjligheten att använda renat gråvatten för bevattning, med goda resultat.

Ekologiska samband

Norra Djurgårdsstaden har ett strategiskt läge mellan norra och södra delen av Nationalstadsparken och spelar en viktig roll för att stärka sambanden mellan dessa områden. Nationalstadsparken rymmer ett av Nordens största sammanhängande eksamband med höga naturvärden och särskilt skyddsvärda träd.

Gröna stråk och ytor i stadsdelen stärker områdets naturvärden och fungerar som spridningskorridorer. Befintliga ekar bevaras och nya planteras. En särskild grodtunnel har anlagts för att knyta samman fuktstråk och dammar. Holkar för pollinatörer, fåglar och fladdermöss sätts upp på gårdar och tak.

De marina miljöerna är också viktiga. Undersökningar i Lilla Värtan vid Kolkajen och Ropsten visar begränsat växt- och fiskliv. För att stärka den marina biologiska mångfalden kommer åtgärder vidtas.

För att öka motståndskraften mot sjukdomar planteras en hög artrikedom. På allmän platsmark har 640 nya träd planterats av 20 olika arter, varav 120 ekar. I vissa delar av Gasverket har den industriella karaktären prioriterats, vilket begränsat möjligheterna till grönska.

En insektsstudie från 2023 visar att gröna stråk och tak fungerar som spridningsvägar mellan Nationalstadsparken och Hjorthagsberget. Bevarade ekar har särskilt stor betydelse för insekternas förflyttning. Resultaten används i den fortsatta planeringen, både lokalt och i övriga delar av staden.

Förbättrad vattenkvalitet och bottensediment

Bottensedimenten i Husarviken norr om Hjorthagen är förorenade efter tidigare industriverksamhet. En utredning visade att föroreningssituationen i ytvatten och sediment inte innebär någon förhöjd hälsorisk för den planerade områdesutvecklingen. Däremot kan övergödning, bottenförhållandena och föroreningar i sedimenten begränsa vissa bottenlevande arter, även om bottenfaunan inte avviker nämnvärt från andra delar av Stockholms inre vatten. För att minska risker har solbryggor anlagts som begränsar möjligheten till bad.

När vattenområdena vid Kolkajen och Ropsten saneras kommer föroreningshalterna i sedimenten att minska, vilket på sikt förbättrar vattenkvaliteten i Lilla Värtan. Den pågående markreningen på land minskar samtidigt tillförseln av föroreningar via grundvattnet.

Dagvatten och grönstruktur, kvartersmark

Dagvatten

Dagvattnet på kvartersmark hanteras genom gröna tak i samspel med bostadsgårdar. I de tidiga etapperna behövde dagvattnet fördröjas på kvartersmark, beskrivet med en avrinningskoefficient. Enbart Norra 2 och Jackproppens bostäder efterlever kravet. I senare etapper ska dagvattensystem dimensioneras för att lokalt fördröja och rena 20 mm regn från alla hårdgjorda ytor, se bilagan tabell 4.2.

Mångfunktionell grönstruktur

Kravet på grönytefaktor, i kombination med dagvattenstrategin, främjar lösningar som integrerar biologisk mångfald, dagvattenfördröjning och sociala värden. De flesta projekt uppfyller kraven på grönytefaktor och använder ett brett urval av åtgärder. Många gårdar får särskilt höga poäng inom vattenhantering och biologisk mångfald. Gröna tak, varierade växtval och flerskiktad vegetation är vanligt förekommande. Träd och buskar med blomning och bär prioriteras, liksom karaktärsträd och planteringar som gynnar pollinatörer.

Hittills har 26 400 m² gröna tak och 47 300 m² gårdar färdigställts, se diagram 4.1. Jackproppens parklek har ett dike som hanterar skyfallsrisk mot Västra. Gröna tak är vanligt förekommande, ofta med sedum och tunt växtsubstrat. Allt fler tak utformas även för sociala aktiviteter.

För mer detaljer se bilagan tabellerna 4.4–4.8.

Gårdarnas begränsade ytor innebär utmaningar att kombinera funktioner. Lösningarna behöver vara seriekopplade så att dagvatten både fördröjs, renas och bevattnar växtligheten. Rätt uppbyggda växtbäddar för andel grönstruktur av total- och takyta. Detta ställer högre krav på tidig samordning, särskilt med konstruktör, för att säkerställa att bjälklag och takkonstruktioner klarar ökade laster.

Samtidigt finns några tydliga utvecklingsområden. Kravet på minst 10 m³ växtbäddsvolym för träd uppfylls inte alltid, särskilt när träd står på bjälklag. Odlingsytor planeras i begränsad omfattning, och för att säkerställa funktion och långsiktighet kan det behövas minimikrav för odlingsyta, tillgång till vatten och kompostlösningar. Verktyget har numera utvecklats för att bland annat stimulera mer robusta biotoptak med djupare växtsubstrat.

Under 2025 har innovationsprojektet "Tango-W" undersökt potentialen för stor- och småskalig odling. Studiens resultat kan bidra till en vidareutveckling av grönytefaktorn med producerande ekosystemtjänster och möjligheter till urban odling kommer att utredas vidare i forskningsprojektet "Regenerative farming meets the circular economy". I kommande markanvisningar ställs krav på att ytor för urban odling ska skapas.

5. Engagemang och lärande

Norra Djurgårdsstaden använder flera metoder och plattformar för att involvera civilsamhället i stadsutvecklingen. Utöver det lagstadgade samrådet erbjuds boende, lokala aktörer och andra intressenter möjlighet att delta i både fysiska och digitala dialoger. I vissa detaljplaner har särskilda insatser genomförts för att nå grupper som traditionellt är svåra att engagera.

Utvecklingen av en hållbar stadsdel kräver nya arbetssätt och perspektiv. Detta förutsätter samverkan – inom stadens organisationer, med externa aktörer och tillsammans med civilsamhället. Norra Djurgårdsstaden fungerar som testbädd och föregångare där ny kunskap utvecklas, prövas och sprids. Erfarenheter tas tillvara, sprids och skalas upp i andra delar av staden.

Medborgardialog och lokala initiativ för att öka invånarnas engagemang

Ett samråd har genomförts för detaljplanen Hjorthagskransen där 80 personer deltog. Mötet föregicks av två dialogmöten på torget vid t-banan i Hjorthagen för att nå flera grupper.

Under 2025 genomfördes flera aktiviteter riktade till barn och familjer som bor i området, såsom visning av bikupor, luciatåg och julgranspyntning. Ett odlarevent arrangerades tillsammans med stadsodlarföreningarna som ansvarar för områdets 115 odlingslådor. I Värtahamnen anordnade lokala aktörer bakluckeloppis och odlaraktiviteter.

Gasverksdagen, som arrangeras gemensamt av CA Fastigheter och staden, erbjöd guidade turer och seminarier om områdets historia och framtid och en medborgardriven loppis. Besökare fick även möjlighet att möta projektorganisationen och lokala föreningar. Under arkitekturfestivalen Open House Stockholm deltog 100 personer i visningar av Gasverket. Totalt deltog omkring 7 000 i årets aktiviteter, se bilagan tabell 5.1.

Pop-up återbruk har hittills haft 53 300 besökare i Norra Djurgårdsstaden, under 2025 var det 7 150 personer.

Boendeenkäten från 2023 visar att 80 % känner till planerna för området och information sprids främst via lokalmedia, sociala medier, projektets webbplats och nyhetsbrev. Nästan en tredjedel av de boende uppger att de vill vara delaktiga i utvecklingen.

Forskning, utveckling och innovation

Norra Djurgårdsstaden är en testbädd där forskning och innovation med fokus på hållbar stadsutveckling bedrivs. Forsknings- och utvecklingsprojekt bedrivs tvärvetenskapligt och i nära samverkan mellan stadens förvaltningar, akademi, näringsliv och civilsamhälle. Initiativen syftar till att utveckla och validera nya arbetssätt och lösningar inom områden som digitalisering, resurseffektivitet, klimatomställning och medborgarengagemang.

Hittills har omkring 40 forsknings- och utvecklingsprojekt genomförts inom ramen för stadsdelens utveckling, se Forsknings- och innovationsprojekt. Under 2025 pågick fyra innovationsprojekt:

• Reflow undersöker hur stadens resursflöden och klimatpåverkan kan mätas, med stöd från Smart Built Environment.
• Anchor dokumenterar erfarenheter från piloter med källsorterande avloppssystem tillsammans med aktörer i Hamburg, Gent, Amsterdam och Helsingborg. Projektet finansieras av Interreg North Sea.
• Optisk sortering av schaktmassor har beviljats medel av Naturvårdsverket. I anläggningen ska byggavfall sorteras bort ur schaktmassorna. Upphandling av utrustning sker genom konkurrenspräglad dialog, som ska avslutas i mars 2026.
• BEAst-standard för digitala följesedlar testas i entreprenaden E-406 Klockparken där miljövarudeklarationer (EPD:er) redovisas digitalt för betong och stålprodukter. Projektet genomförs med egna medel.

2025 beviljades två nya projekt:

• REV:EU där tester ska genomföras för att samla in, behandla och återanvända gråvatten för bevattning och urin för att producera stadsgödsel för användning i stadens grönstruktur. Projektet bedrivs inom EU-initiativet Driving Urban Transitions tillsammans med aktörer i Paris och Oslo och finansieras av Formas.
• Hur kan lokal odling stärka resiliensen i staden? Stockholm är en av de städer i världen som deltar i ett innovationsprogram – ett internationellt initiativ för att möta komplexa samhällsutmaningar genom innovativa arbetssätt och nya lösningar.

Kompetensutveckling

Skräddarsydda seminarier och utbildningar anordnas löpande för att möta identifierade kunskapsbehov och stärka förståelsen för hållbarhetsarbetet. Hittills har cirka 990 personer från byggaktörer och deras konsulter deltagit i omkring 100 olika seminarier. Under 2025 hölls sex seminarier. Stadens projektmedarbetare har deltagit i över 45 seminarier med sammanlagt mer än 2 520 deltagare. Under 2025 samlade tre seminarier totalt runt 80 tjänstepersoner. Se bilaga tabell 5.1.

All personal hos entreprenörer och andra aktörer med tillträde till byggarbetsplatserna genomgår en webbaserad introduktionsutbildning i bland annat hållbarhet. Under 2025 deltog 2 150 personer, och sedan 2010 har totalt drygt 16 000 personer genomfört utbildningen.

Kunskaps- och erfarenhetsspridning

Utvecklingen i Norra Djurgårdsstaden väcker stort intresse nationellt och internationellt. Erfarenheterna bidrar till kunskapsutveckling som kan tillämpas och skalas upp i andra delar av staden och i andra kommuner.

Sedan starten 2010 har över 64 200 personer deltagit i studiebesök i området. Under 2025 togs 260 grupper emot, med sammanlagt nästan 5 000 besökare, se tabell 5.1. Besökarna består främst av tjänstepersoner och beslutsfattare från andra städer och kommuner, men även studenter, forskare och representanter från organisationer och företag. Intresset rör särskilt hantering av dagvatten, schaktmassor och markrening.

Under året arrangerades även ett digitalt seminarium om lärdomar kring klimatpåverkan i detaljplaneskedet, med drygt 115 deltagare från kommuner och städer. Hittills har 1 100 personer deltagit. Tidigare lunchseminarier finns samlade under Innovationer & Kunskap.

Sysselsättning av människor utanför arbetsmarknaden

En inkluderande arbetsmarknad är central för att säkerställa kompetensförsörjning inom bygg- och anläggningssektorn. I byggaktörernas och stadens projekt ställs krav på att personer som står utanför arbetsmarknaden ska erbjudas möjlighet till arbete.

Under åren har 20 personer fått tidsbegränsade anställningar inom stadens projekt, varav två har övergått till fasta anställningar. Under 2025 har fem personer sysselsatts, varav två lärlingar, se bilaga tabell 5.2.

På grund av minskad byggaktivitet har byggaktörerna i nuläget rapporterat begränsade möjligheter till sysselsättningsinsatser.

Bilaga

I bilagan sammanställs detaljerade uppföljningsdata från stadens egna och byggaktörernas arbete i Norra Djurgårdsstaden. Den innehåller även historik, krav och i vissa delar en övergripande analys. En del uppgifter kommer från projekteringsskedet och är därför preliminära.

I etapperna Norra 1, Västra och Värtapiren var hållbarhetskraven frivilliga. Resultaten för dessa delar bygger på byggaktörernas egen rapportering och har inte verifierats av Stockholms stad.

Boendeenkäten

Den första boendeenkäten genomfördes 2013. År 2016 omarbetades enkäten och utökades i omfattning. Sedan dess genomförs den vart tredje år. Resultaten från senaste boendeenkäten ger en samlad bild av hur invånarna i Norra Djurgårdsstaden upplever att bo och leva i området. Nöjdheten med att bo i Norra Djurgårdsstaden är mycket hög och har ökat över tid. År 2023 uppger 98 % att de är mycket eller ganska nöjda med att bo i området. Andelen som är mycket nöjda har ökat med 14 procentenheter sedan 2019, se diagram 1.1. De aspekter som de boende är mest nöjda med är tillgången till parker, naturområden, torg och mötesplatser, tryggheten, skötsel och underhåll samt övrigt serviceutbud.

Tillgången till vardagsservice bedöms positivt: 85 % är nöjda med tillgång till förskola, 76 % med tillgång till skola och 92 % med platser för lek för barn under 6 år.

Närmiljön uppskattas i hög grad. Enligt 2023 års enkät besöker 9 av 10 parker och naturområden dagligen eller flera gånger i veckan under sommarhalvåret. Nöjdheten med tillgången till parker och naturområden är genomgående hög, och även nöjdheten med torg och mötesplatser har ökat över tid.

Även 68 % är nöjda med tillgången till dagligvarubutiker. För samtliga dessa områden är andelen nöjda högre än 2019. Samtidigt uttrycks ett visst missnöje med kulturutbudet och tillgången till sociala inomhusytor, vilket pekar på utvecklingsområden framåt, se diagram 1.2.

Andelen boende som reser till och från Norra Djurgårdsstaden minst fem dagar i veckan har minskat sedan tidigare mätning. Andelen som går till och från området är oförändrad. Endast 15 % uppger att de reser med bil 3–4 dagar per vecka, oavsett årstid. Cykelanvändningen är hög, cirka 80 % av hushållen äger cykel och 70 % parkerar sin cykel i cykelrum, se diagram 1.3.

Majoriteten är nöjda med tillgång och skötsel av gång- och cykelbanor. Nöjdheten med kollektivtrafiken ökar, se diagram 1.4.

Enligt boendeenkäten 2023 är 68 % nöjda med tillgången till dagligvarubutiker, 76 % med tillgång till skola och 85 % med tillgång till förskola. Fler är nöjda med samtliga frågor som undersökts 2023 jämfört med 2019.

År 2023 uppger 80 % att de känner till utvecklingsplanerna för området. De flesta tar del av information via lokala medier, områdets Facebooksida, webbplats och nyhetsbrev. När det gäller engagemang i den fortsatta utvecklingen vill 32 % delta via sociala mediegrupper, 27 % i samråds- och informationsmöten och 39 % är inte intresserade av att delta.

Arbetsmiljö

Levande stad

Tillgängligt och nära

Cykel- och bilparkeringsplatser kvartersmark

Norra 2, Brofästet, Jackproppen

Norra 2

Bonava, Stockholmshem, Wallenstam och Skanska har cykelparkeringsplatser i våningsställ i cykelrum.

Amasten har färre bilparkeringsplatser. Anledningen är att det finns tillgång till bilpoolsbil och fler cykelparkeringsplatser än vad kravet anger.

Erik Wallin har fått godkänt för en bilplats per stadsradhus.

Vid utvärderingen av Norra 2 konstateras att de kvantitativa kraven på antal cykelparkeringsplatser behövde kompletteras med kvalitativa krav för att säkerställa hög funktionalitet och användarvänlighet.

Brofästet

Från och med Brofästet har kraven skärpts och utökats. Kraven omfattar bland annat en genomtänkt fördelning av cykelparkering i olika lägen, särskilda platser för utrymmeskrävande cyklar, lättillgängliga cykelrum utan höjdskillnader och breda dörrar till cykelrum med automatiska dörröppnare.

• Einar Matsson uppfyller inte kravet på en jämn fördelning mellan inom- och utomhusplatser för cyklar.
• HSB, Riksbyggen, Stockholmshem och Tobin Properties har cykelparkeringsplatser i tvåvåningsställ i cykelrum.
• Stockholmshem erbjuder även cykelparkeringsplatser på balkonger, antingen genom upphängning eller uppställning av cykel.
• Åke Sundvall har uppfört stadsradhus och fått godkänt för en bilparkeringsplats per hus. Därutöver tillämpas ett högt parkeringstal för cykel.

Därutöver finns i området verkstadsyta, luftpump, laddmöjlighet samt låsbara cykelparkeringsplatser både inomhus och utomhus.

Jackproppen

• Fastighetskontorets parklek på allmän platsmark har sex cykelplatser.

Cykelparkering i Gasverket västra. Förskolan Anna och Hjorthagshallen samnyttjar cykelparkering på kvartersmark, vilket möjliggör ett effektivt nyttjande över dagen. Även hus 14 och 20 delar cykelplatser för anställda inom både kontor och handel.

Ingen av byggaktörerna uppfyller minimikraven för antal cykelparkeringsplatser, med undantag för fastighetskontoret (Hjorthagshallen) och Vectura (förskolan Anna). Ytterligare behov av cykelplatser på kvartersmark kommer att tillgodoses av CA Fastigheter i garage i Gasverket östra. Utöver cykelplatser på kvartersmark finns även 246 cykelparkeringsplatser för besökande på allmän platsmark.

Bilparkering i Gasverket västra. Gasverket västra består till stor del av befintlig, kulturhistoriskt värdefull bebyggelse vilket innebär begränsade ytor inom fastigheterna och avsaknad av garage under byggnaderna. Behov av bilparkeringsplatser kommer att lösas av CA Fastigheter genom garage i Gasverket östra.

Södra Värtan norra, Gasklocka 4, m.fl.

Mobilitetsindex bidrar till ett ökat engagemang för mobilitetslösningar. Möjligheten till att välja mellan olika åtgärder tycks ha stärkt ansvarstagandet hos byggaktörerna. Detta återspeglas även i arbetet med att uppfylla fastställda krav, exempelvis avseende antal cykelparkeringsplatser. Uppföljningen visar på mer genomarbetade handlingar och en tydligare, mer strukturerad dokumentation.

• Niam (Neapel) har gett en tydlig beskrivning av godsmottagning och samlastningsmöjligheter, vilket visar att byggaktören har en genomtänkt hantering av godsflöden.
• Niam (Hangö) har tagit fram en mobilitetsplan som samlat hänvisar till relevanta utredningar. Byggaktören har därmed tagit ett helhetsgrepp om mobilitetsfrågan i ett tidigt skede.
• Bonnier (Portalen) har tagit ett samlat grepp om mobilitetsfrågan och upprättat en mobilitetsplan för projektet.

Bygglogistik

Resurshushållning och minskad klimatpåverkan

Bygg- och rivningsavfall

Sammanställning byggavfall, per etapp

Norra 1 och Västra

Norra 2, Brofästet, Jackproppen, Gasverket västra och Elektriciteten

Norra 2

Amasten och Viktor Hanson har på grund av vattenskador kasserat gips och fyllnadsmassor.

Viktor Hanson har, trots två omfattande vattenskador i projektet, lyckats hålla nere mängden byggavfall genom att i tidigt skede sätta mål att minimera byggavfall.

Wallenstams förskola har haft problem med att externt avfall har lagts i avfallscontainrarna.

Wallenstams förskola och Erik Wallin har inte aktivt arbetat med frågan.

Stockholmshem planerade för att förebygga uppkomst av byggavfall, men problem i byggproduktionen medförde att stora mängder betong kasserades. En annan faktor som påverkade var att externt avfall har lagts i avfallscontainrarna.

Skanska/HEBA tror bland annat att stor personalomsättning i projekten gjort att avfallsfrågan har varit nedprioriterad.

Brofästet

• Besqab har arbetat med kontroller av avfallsbehållare på plats samt informationsinsatser för att öka utsorteringen av byggavfall. Platsbyggda ytterväggar och tegelspill har dock bidragit till ökade avfallsmängder.
• För Einar Mattsson 1 ingår byggavfall från det gemensamma garage som delas med Tobin Properties och Stockholmshem. Fuktgenomträngning under byggskedet krävde sanering och medförde ökade avfallsmängder.
• Einar Mattsson 2 saknade under 16 veckor tillgång till sopsug och miljörum för de boende, vilket innebar att hushållsavfall sorterades som blandat byggavfall.
• HSB har haft en gemensamhetsanläggning för avfall tillsammans med annan byggaktör, vilket har påverkat tillförlitligheten i avfallsrapporteringen.
• Riksbyggen redovisar stora mängder betongavfall efter att balkonger behövt rivas på grund av byggfel.
• Stockholmshem har arbetat aktivt med avfallssortering genom förbättrad leveransplanering, goda sorteringsförutsättningar på arbetsplatsen samt information till medarbetare om gällande krav. Rapporteringen har dock i vissa fall varit felaktig.
• Tobin Properties uppförde en platsgjuten stomme, vilket medförde ökat betongspill. Felgjutna källarväggar behövde kapas eller gjutas om och kompletterande håltagning krävdes, vilket ökade avfallsmängderna.
• Norrterna har trots upprepade påminnelser inte redovisat någon statistik.

Av den totala mängden byggavfall går 37 % till energiåtervinning, främst på grund av den höga andelen trä och annat brännbart material. Vidare klassas 19 % som materialåtervinning och 27 % som mineraliska massor för återanvändning. På grund av bristande sortering eller platsbrist har 14 % klassificerats som blandat avfall. Endast 2,5 viktprocent går till deponi.

Gasverket västra

De flesta fastigheter i Gasverket västra är kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Endast SISAB:s Bobergsskolan och Fastighetskontorets Hjorthagshallen är nyproducerade.

• CA Fastigheter (Hus 8, Berghs), (Hus 9, Spårvägsmuseet) och (Hus 10, Sandvik) redovisar höga avfallsmängder utan närmare förklaring.
• CA Fastigheter (Hus 14) redovisar höga avfallsmängder, men 100 % har källsorterats och inget avfall har gått till deponi.
• CA Fastigheter (Hus 20, Systembolaget): 41 % av avfallet utgörs av rivningsavfall.
• Fastighetskontoret (Hjorthagshallen): Avfallet består till stor del av mineraliska massor, främst tegelspill från fasadarbeten.
• Klätterverket (Hus 7) har inte rapporterat några avfallsmängder.
• SISAB (Bobergsskolan) omfattar både nyproduktion och rivning. På grund av platsbrist separerades inte byggavfallet fullt ut. Byggfel medförde att betong behövdes bilas bort inför reparation.
• Vectura (Hus 11, förskola): Avfallet består huvudsakligen av rivningsavfall från den befintliga byggnaden.

I Gasverket västra uppgår andelen återanvänt material till 26 %, vilket förklaras av en hög andel mineraliska massor. 44 % går till energiåtervinning och 19 % som materialåtervinning. Till följd av bristande sortering eller platsbrist har 9 % klassificerats som blandat avfall.

Brännbart avfall omfattar stubb, ris och grenar, samt övrigt brännbart avfall. I farligt avfall ingår: elavfall, batterier, vitvaror, oljerester och -slam, kemikalier, borrkax och slipvatten m.m. I övrigt ingår: asfalt, avloppsvatten, blandat avfall, deponi, gips, mineralull, plast, wellpapp och kontorsavfall.

Under 2023 revs en gammal byggnad i Värtahamnen som var i så dåligt skick att renovering inte var möjlig. Under 2024 har omfattande rivningsarbeten genomförts i hus 22 i Kolkajen på grund av omfattande föroreningar. Stomme och fasad bevaras, medan stora delar av innerväggarna och grund har rivits. Under 2025 revs de sista delarna av hus 19, Gasverket, vilket resulterade i en betydande mängd betongsavfall, även Tullhuset revs. Av det totala betongavfallet från byggnader stod hus 19 för 65 %.

Återbruk

Resurser: Vatten och avlopp

Vattenanvändning i produktion

Resurser: Energi

Energianvändning i byggnader

Norra 1 har en uppmätt specifik energianvändning på 72 kWh/m² A_temp och år inkl. viktning. Den uppmätta energianvändningen beräknad enligt BBR29 är 82 kWh/m² A_temp och år, vilket ligger 9 % över. Att primärenergitalet blir högre än tidigare beräkningsmodell för specifik energianvändning beror på att el numera viktas med faktor 1,8, vilket gör att elanvändande system – framför allt värmepumpar – får ett betydligt större genomslag i resultatet.

Samtliga byggnader är anslutna till fjärrvärme i kombination med frånluftsvärmepump, med undantag för Lennart Ericssons och SBCs byggnader som använder fjärrvärme och FTX. En byggaktör, Reinhold Gustavsson, har dessutom lokal energiproduktion genom ett markvärmesystem där en bergvärmepump utnyttjar borrhål i marken. Under sommarhalvåret återladdas berget med solvärme via varmvattenslingor placerade under sedumtaket, vilket höjer bergtemperaturen i berget och förbättrar värmepumpens effektivitet över tid.

I Västra är den uppmätta energianvändningen enligt BBR29 68 kWh/m² A_temp och år. Det innebär att området presterar 9 % bättre än dagens krav. Endast HSB i etappen har redovisat lokal produktion av solel motsvarande 2,5 kWh/m² A_temp och år.

Norra 2

Kraven på energiprestanda omfattar energianvändning för uppvärmning, tappvarmvatten och fastighetsenergi. Norra Djurgårdsstadens sätt att räkna energianvändning är inte jämförbar med hur beräkning görs enligt BBR utan här ska elvärme viktas med faktor 2, lokalt producerad solenergi får tillgodoräknas samt normalisering och normalårskorrigering ska göras. Enligt då gällande BBR sker ingen viktning av elvärme. Uppmätt energianvändning för Norra 2 är i genomsnitt på 66 kWh/m² (räknad enligt då gällande BBR 19 och 20) och på 67,2 kWh/m² enligt Norra Djurgårdsstadens beräkningssätt.

Brofästet

• Besqab, Brf Stockholm Esplanad: Byggnaderna har god formfaktor. Uppföljning har sammanställts utifrån flera källor. I samband med stadens uppföljning upptäcktes ett allvarligt fel i elanvändningsstatistiken. Det visade sig att korrekt anslutning saknades, både för fastighetsel och solel. Kvarstående problem är bland annat elanslutning, funktion i solelsystemet samt kommunikation med byggaktör och nätägare.
• Einar Mattsson 1, Backåkra: GeoFTX används för förvärmning av tilluften och fungerar väl. Elanslutna komfortgolvvärme har dock inte ingått i projekteringsberäkningarna, vilket bidrar till att de uppmätta värden överstiger de beräknade. Redan vid första uppföljningsmötet identifierades flera fel och brister som ännu inte är åtgärdade. Detta har medfört en hög energianvändning, där både uppvärmning och fastighetsel ligger nära det dubbla jämfört med projekterade nivåer. Solelproduktionen har inte kunnat mätas separat. Enligt uppgift förekommer övertemperatur i lägenheterna. Avloppsvärmeväxlaren bedöms fungera enligt prognos.
• Einar Mattsson 2, Koppången: Byggnaden är utrustad med fjärrvärme, FTX-ventilation, avloppsvärmeväxlare och solceller. Elanvändningen är hög, både avseende fastighetsel och komfortgolvvärme, elvärmebatterier samt värmepump – poster som inte fullt ut beaktats i ursprunglig beräkning. Mätning av elanvändning och solcellsproduktion behöver ses över för att möjliggöra korrekt uppföljning och optimering.
• HSB, Brf Broparken: Bostadsrättsföreningens styrelse har bedrivit ett föredömligt arbete med energiuppföljning och åtgärder. Varmvattenanvändningen är låg. Vid överlämnandet identifierades flera brister, vilka har åtgärdats. Detta har resulterat i en förbättrad energiprestanda med cirka 20 %.
• Riksbyggen: Komfortgolvvärme är installerad men saknar separat mätning, varför schablonvärden används. Solcellsanläggningen presterar något bättre än beräknat, vilket bidrar till god total energiprestanda.
• Stockholmshem: Byggnaderna är plusenergihus med bra formfaktor och integrerade tekniska system bergvärmepump, FTX, avloppsvärmeväxlare och solceller. Distributionsförlusterna har minimerats och överskottsvärme från solcellernas växelriktare återladdar borrhålen, vilket optimerar bergvärmepumparna för tappvattenproduktion under sommaren. Projektet utmärker sig genom energisamordning från projektering till drift. Noggrann uppföljning från dag ett har möjliggjort snabb identifiering och åtgärd av avvikelser, vilket successivt förbättrat energiprestandan. Projektet har uppnått plushusstandard på nettoårsbasis, utan inkoppling av fjärrvärme. Den största utmaningen har varit avborrningen av energibrunn, vilket försämrade förutsättningarna för bergvärmepumpen. Solelsproduktionen uppgick till 22,9 kWh/m², varav egenanvändningen uppgår till 7,3 kWh/m².
• Tobin Properties, Brf Äril: GeoFTX förvärmer tilluften vintertid och kyler sommartid. Värmepumparnas verkningsgrad är lägre än deklarerat. De uppmätta värdena är något högre än beräknat och solcellsproduktionen något lägre än förväntat.
• Åke Sundvall, Backåkra 5 och 6: Fastigheten består av två stadsradhus. Energikraven för småhus tillämpas. Vid första uppföljningen saknades separata mätare, vilket nu har åtgärdats. De boende har deltagit i informationsseminarier för att öka kunskapen om energianvändning.
• Norrterna har trots upprepade påminnelser inte redovisat projekterade eller uppmätta energivärden.

Jackproppen

Erik Wallin: Trots flera års utmaningar med energiförbättringsåtgärder uppvisar Erik Wallins byggnader en successiv förbättring, med en 21 % bättre energiprestanda än föregående år.

Bostäder, projekterade, övriga detaljplaner

• Obos, Gasklocka 4/Stadsljus: Byggnaden omfattar bostäder samt restaurang, gym och förskola. Uppvärmningen planeras att ske med fjärrvärme i kombination med värmeåtervinning från spillvatten med värmepump. Ytterligare arbete krävs att reducera primärenergitalet samt byggnadens Uₘ-värde.
• Selvaag, Terrasskvarteren: Uppvärmningen planeras ske med fjärrvärme i kombination med en värmeåtervinning från spillvatten.
• Obos, Terrasskvarteren: Byggnaden består av två sammanbyggda huskroppar med bostäder och lokaler. Uppvärmning planeras med fjärrvärme i kombination med värmeåtervinning från spillvatten. Det beräknade primärenergitalet uppnås med en säkerhetsmarginal på 36 %.
• Åke Sundvall, Gasverket östra: Byggnaderna kommer att värmas med fjärrvärme och förses med FTX-ventilation.

Lokaler

De uppmätta värdena i Gasverket västra visar att flera av de befintliga byggnaderna uppnår eller överträffar projekterad förbättring. Åtgärder omfattar bland annat tilläggsisolering av tak, väggar och golv, energieffektiva fönster, förbättrad lufttäthet, installation av FTX-system och fjärrvärme, i vissa fall fjärrkyla och värmepump. Utmaningar förekommer i byggnader med verksamheter som restaurang, bageri och museum, där det är svårt att särskilja verksamhetsenergi från fastighetsenergi. I vissa fall saknas undermätare, vilket försvårar normalisering och analys.

• CA Fastigheter, Hus 8, Berghs: Energiprestandan är bättre än vad som normalt krävs vid nyproduktion. En viktig förklaring är byggnadens generösa installationsutrymmen, vilket möjliggjort energieffektiva systemlösningar med små distributionsförluster. Även beläggningsgrad och väl fungerande drift är anledningar har bidragit till att den normalårskorrigerade energivändningen minskat jämfört med tidigare säsong.
• CA Fastigheter, Hus 10, Sandvik: Trots stora ytor, betydande volymer och tekniska utmaningar – såsom höga ventilationsflöden och omfattande uppvärmningsbehov – visar uppföljningen ett bra resultat. Den öppna planlösningen och stora rumsvolymen kräver att fastigheten styrs mot en balanserad nivå avseende temperatur och ventilation. Även beläggningsgrad anges som en faktor som påverkat energianvändningen positivt.
• CA Fastigheter, Hus 14. Byggnaden innehåller kontor, restaurang och bageri, vilket medför komplexa installations- och mätsystem. De relativt stora fönsterpartierna påverkar också energibalansen. Normalisering är särskilt utmanande eftersom det är svårt att särskilja processenergi från fastighetsenergi. Avsaknaden av undermätare för bageri och restaurang innebär att fördelning och normalårskorrigering har genomförts med hjälp av beräkningar.
• CA Fastigheter, Hus 20, Systembolaget: Byggnaden har inte en optimal formfaktor.
• CA Fastigheter, Hus 27. Byggnaden rymmer flera verksamheter, vilket gör energiuppföljningen komplex. Varmvattenanvändningen är svår att mäta och särskilja mellan verksamheter. Bedömning, fördelning och normalisering har därför genomförts med stöd av beräkningar.
• Region Stockholm, Hus 9, Spårvägsmuseet: Uₘ-värdet uppgår till 0,62 W/m²K, vilket ligger nära BBR:s krav för nybyggnad. De höga kraven på inneklimat för museiverksamhet innebär komplexa tekniska system, där det är svårt att separera verksamhetsenergi från fastighetsenergi. De nya entresolplan som tillkommit under renoveringen påverkar ventilationsflödena och energibehovet. Museet planerar även att införa meteorologisk styrning av fastigheten.
• Exploateringskontoret, Gasklocka 2, scen, projekterad: Värmesystemet består av fjärrvärme i kombination med bergvärmepump samt ett effektivt FTX-system kompletterat med frikyla. Den goda energiprestandan uppnås genom att en ny byggnadsvolym med modernt klimatskal och energieffektiva installationer har uppförts inuti den befintliga byggnaden.

Gasverket västra, nya byggnader

Fastighetskontoret, Hjorthagshallen: Byggnaden är projekterad enligt passivhusstandard (FEBY) med ett energieffektivt klimatskal och behovsstyrd ventilation. Byggnaden har god formfaktor och är placerad mot berg, utan större glasytor, vilket bidrar till låg värmeförlust. Uₘ-värdet uppgår till 0,2 W/m²K. I denna typ av verksamhet är det dock svårt att tydligt särskilja fastighetsenergi från verksamhetsenergi, vilket även försvårar normalisering av energivärden.

SISAB, Bobergsskolan, nybyggd och befintlig byggnad: Solceller är installerade på delar av taket. Den nya byggnadsdelen uppvisar goda resultat vid energiverifiering och klarar energikraven med god marginal. Den äldre delen använder däremot mer energi än beräknat. SISAB planerar att vidareutveckla ventilationsstyrningen, bland annat genom ökad behovsstyrning och CO₂-reglering, för att förbättra energiprestandan i den befintliga delen.

Vectura, Hus 11, förskola, nybyggd och befintlig: GeoFTX-lösning förvärmer uteluft vintertid och kyler sommartid.

Fastighetskontoret, parklek: En välisolerad parkleksbyggnad har uppförts med bergvärmepump, FTX-ventilation och solceller på taket. Mätning och uppföljning av energiposter samt normalisering behöver utvecklas. Åtgärder genomfördes under vintern 2024/25, varför effekterna ännu inte fullt ut avspeglas i statistiken. En defekt huvudmätare från Stockholm Exergi identifierades, där undermätare visade betydligt lägre förbrukning. Undermätning har varit ett viktigt verktyg i felsökningen.

Södra Värtan norra

• Bonnier, Hangö. Byggnaderna har välisolerat klimatskal och genomtänkt solavskärmning.

Produktion av lokal solenergi på byggnader

Brofästet

• Besqab, BRF Stockholm Esplanad, har haft problem med uppkoppling av el generellt samt mätning. Åtgärder planeras med Ellevio för mätning.
• Einar Mattsson har inte fått ordning på sin mätning.
• Stockholmshem: Energisystemet är optimerat för att kunna utnyttja solel maximalt för egen användning. Egen elanvändning är bedömt till 7,3 kWh/m².
• Tobin Properties har redovisat låg produktion på grund av dåliga förutsättningar.
• Riksbyggen har en produktion som varje år visar bättre resultat än beräknat.
• Åke Sundvall har på grund av ett ogynnsamt läge fått tillåtelse att placera solceller i kommande projekt i Gasverket.
• Norrterna har inte redovisat några siffror hittills.

I Gasverket västra ställdes inga krav på lokal produktion av förnybar energi för befintliga byggnader på grund av de höga kulturhistoriska värdena. Krav har ställts på nyproduktion.

• SISAB, Bobergsskolan: solel som produceras på den nya byggnaden täcker både nya och befintliga byggnader.

Jackproppen, Fastighetskontoret parklek: Anläggningen är stor i förhållande till uppvärmd area som förklarar den höga produktionen.

Byggbodar, byggaktörer

Besqab och Tobin Properties har inte lämnat någon förklaring till den höga energianvändningen. Besqab har dock installerat en värmepump för att minska energibehovet.

CA Fastigheter, Hus 8, 10, 14, 20 och 27, har gemensam elservis för flera byggnader. Hus 14 har använts som både kontors- och manskapsbod, vilket gör att energianvändningen per byggnad inte kan särskiljas.

Fastighetskontorets parklek har inte lämnat förklaring till den höga energianvändningen.

Region Stockholm, Hus 9, Spårvägsmuseet, och Klätterverket, hus 8, har inte lämnat uppgifter.

Einar Mattson, HSB, Norrterna och Åke Sundvall har inte inkommit med uppgifter.

Energianvändning, allmän platsmark

Sopsug

Belysning

Lokal produktion av solenergi, bygg- och masslogistikcenter

Energianvändning allmän platsmark

Klimat

Klimatpåverkan allmän platsmark

Fossilfri byggarbetsplats

Kolsänkor

Klimatpåverkan byggnader

Södra Värtan norra: Bonnier, Pirhuset etapp 1. Byggnaden planeras att certifieras enligt NollCO₂, vilket innebär att klimatpåverkan först ska reduceras och därefter balanseras för att nå netto noll. En workshop genomfördes för att optimera stommen. Föreslagna åtgärder omfattade bland annat minskat pelaravstånd, tunnare profiler och användning av grönt stål. Ytterligare optimeringar gjordes i källarytterväggar samt genom färre pålar och byte av fasadbalkar till limträ. Närheten till hamnverksamhet kräver tunga fasadsystem för att hantera lågfrekvent buller, vilket medför cirka 50 kg CO₂/m² högre klimatpåverkan. Alternativet med luftspalter bedömdes minska byggnadens användbara yta.

Södra Värtan norra: Bonnier, Portalen. I förstudieskedet analyserades förbättringspotential innan stom- och grundsystem projekterades. Fokus låg på att optimera källare, stomme, grundläggning och klimatskal ur klimatperspektiv. Förslagen omfattade minimerad mängd stål och betong, planerade torktider för klimatförbättrad betong, utredning av förnybara stommaterial samt utvärdering av fasadglas och återbrukat tegel. EPD:er används för centrala komponenter såsom bärande väggar och pelare.

Södra Värtan norra: Niam – Neapel. Två scenarier har klimatberäknats. För att nå 40 % lägre klimatpåverkan för grundkonstruktioner, bärverk i stomme, klimatavskiljande delar och kompletterande delar i ytterväggar samt inre rumsbildande byggdelar, föreslås främst användning av återvunnet stål. EPD:er används för betong och armering.

Södra Värtan norra: Niam – Hangö. Klimatpåverkan har beräknats utifrån mängddata och generiska värden. Optimeringar har gjorts främst i stomme och fasad genom reducerade mängder håldäck, stålbalkar och armering. I systemhandlingsskedet utreds två stomalternativ där alternativ 2 ger 291 ton CO₂ lägre utsläpp.

Terrasskvarteret, OBOS. Byggnaden ska certifieras enligt Svanen. En klimatberäkning på hela livscykel A–D har genomförts. Stadens krav är max 300 kg CO₂/m² BTA. Den första beräkningen visar att kravet uppfylls.

Terrasskvarteret, Selvaag Pluss. Stadens krav är max 300 kg CO₂/BTA. Projektet baseras på platta på mark med prefabricerade halvsandwichelement och träkonstruktion i översta våningen. Klimatförbättrad betong föreslås.

Gasklocka 4 – Stadsljus, OBOS. Klimatpåverkan är så hög, främst på grund av stora betongvolymer och cortenfasad. Åtgärderna fokuserar på jämförelser av olika ytterväggar, bjälklag och balkonger samt produktspecifika materialval. Klimatförbättrad betong ger de största minskningarna:

• Cirka 40 % lägre utsläpp för ytterväggar.
• Cirka 56 % lägre utsläpp för innerväggar.

Om alla väggar utförs i klimatförbättrad betong minskar utsläppen från bärande konstruktioner med 78 kg CO₂/m² BTA. Utredningen visar även potential att minska betongvolymer genom tunnare bjälklag, varierade väggtjocklekar, optimerad ytterväggsgeometri, hybridlösningar för balkonger samt bättre balans mellan betong och armering. I plan 08 och 09 kan en motfylld källarvägg ersättas med förstärkt bergvägg.

Gasverket östra – Hus B1–B3, Åke Sundvall. Åke Sundvall har egna mål på 246 kg CO₂/m² till år 2025 samt 169 kg CO₂/m² år 2030 för byggdel 2–336. Projektet bygger i trämoduler med platsmurad tegelfasad utanpå. Klimatberäkningar används tidigt för systemval och materialoptimeringar.

Elektriciteten – Ellevio. Beräkningen omfattade husunderbyggnad och stomme och ökade från systemhandling till bygghandling, främst på grund av större mängder betong och armering än planerat, då både grundläggning och bjälklag behövde förstärkas. Optimeringsmöten lyfte bland annat minskad överdimensionering, optimerade bashallsväggar och klimatförbättrad betong. Kostnad var en styrande faktor, och avsaknad av tydliga klimatmål försvårade optimeringsarbetet.

Klimatpåverkan från energianvändning, drift

Emissionsfaktorn för el är beräknad på nordisk elmix där ett löpande femårsmedel används för emissionsfaktorn.

Elinfrastruktur

Resurser: material

Markrening

Masshantering

Inkluderar externa massor.

Kostnadsanalys masslogistikcenter

Det lokala masslogistikcentret har minskat kostnaderna för masshanteringen med minst 20 %, främst genom kortare transportavstånd (cirka 2 km jämfört med 35 km) och minskade deponikostnader. Utan masslogistikcentret skulle kostnaden uppgå till cirka 500 kr per ton. Besparingen blir cirka 100 kr/ton vid 40 % återvinningsgrad och 250 kr/ton vid 80 % återvinningsgrad.

Materialval

Inomhusmiljö

I Brofästet: HSB har beviljats avsteg från dagsljuskravet med hänvisning till den täta bebyggelsen.

Gasverket västra: De största utmaningarna har varit kopplade till indikatorerna dagsljus och termiskt klimat sommar. I de kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna har förutsättningarna att uppfylla vissa indikatorer varit begränsade, men byggaktörerna har, inom givna ramar, uppnått bästa möjliga resultat.

• CA Fastigheter, Hus 7, Klätterverket: Den termiska balansen viktig eftersom det påverkar verksamheten. Vid projektering av ventilationssystemet har därför stort fokus lagts på att en optimal ekvivalent temperatur året om.
• CA Fastigheter, Hus 8, Berghs: Byggnaden rymmer undervisningssalar, kontor och föreläsningsaula. För indikatorn dagsljusfaktor kan BBR-kravet inte uppnås eftersom nya fönster inte får tas upp i fasaden.
• CA Fastigheter, Hus 20, Systembolaget. Byggnaden innehåller butik med personalutrymmen i entréplan och kontor på övriga våningsplan.
• Fastighetskontoret, Hjorthagshallen. Byggnaden omfattar tre våningsplan med idrottshall, omklädningsrum, kök, servering och läktare.
• Region Stockholm, Hus 9, Spårvägsmuseet. Byggnaden består av fyra plan. Under ombyggnaden har stor vikt lagts vid placering av arbetsytor för att maximera dagsljusinsläppet. Befintliga fönster har kompletterats med isolerglas för att uppfylla energikraven.
• SISAB, Bobergsskolan. Skolans öppna lärmiljöer har ställt höga krav på akustik. Inneklimatet har simulerats för att säkerställa god komfort både sommar och vinter.
• Vectura, Hus 11, förskolan Anna. Byggnaden har byggts om till förskola i ett plan. Planlösningen är utformad för att främja öppenhet mellan avdelningar och rum.

Jackproppen. För Fastighetskontorets byggnad har indikatorn termiskt klimat sommar varit särskilt utmanande, främst på grund av stora fönsterytor i tydligt söderläge.

Erik Wallins projekt uppnår inte kravet.

Starkströmmen: Trafikförvaltningen uppnår nivå Brons för innemiljön och uppfyller därmed inte ställda krav.

Låt naturen göra jobbet

Allmän platsmark

Dagvatten

I etappen Västra har en dagvattendamm och ett sammanhängande våtmarksstråk anlagts med kapacitet att hantera stora nederbördsmängder. För Jackproppen och Starkströmmen har växtbäddarnas volym beräknats med ett schablonvärde på 0,5 meters djup. I kommande etapper inkluderas även luftvolymen i nedsänkta regnbäddarna, eftersom denna fungerar som temporär fördröjningsvolym vid intensiv regn.

Generellt har större fördröjningsvolymer anlagts i tidiga etapper, medan senare etapper i högre grad arbetar med integrerade lösningar i tätare stadsstruktur.

Grönstruktur: Kvartersmark

Dagvatten

• I Norra 2 följdes kravet upp först i relationshandling.
• I Brofästet har uppföljningen genomförts i tidiga skeden med genomgående hög kvalitet i handlingarna. Redovisningen av Norrterna, Åke Sundvall och Einar Mattsson har dock inte godkänts.
• I Gasverket västra gällde inte kravet för befintliga byggnader.
• Fastighetskontorets parklek i Jackproppen har inte redovisat underlag.

Grönytefaktor

Norra 1 och Västra

Norra 1: 14 % av den totala takytan utgörs av gröna tak. NCC och Seniorgården delar på en gård som uppnår en hög grönytefaktor på grund av att gården inte är underbyggd och stora jorddjup har kunnat skapas.

Västra: 44 % av den totala takytan utgörs av gröna tak. Nio av elva byggaktörer har sedumtak. En stor del av Primulas gård är inte underbyggd vilket möjliggör ett mäktigare jorddjup. SKB:s djupa växtbäddar skapar bra förutsättningar för träd. Borätt och JM har underbyggd gård och tunnare sedumtak. Gården har grunda växtbäddar och utgörs till största del av gräsmatta och buskage. ByggVesta har endast ett mindre grönt tak och grunda växtbäddar. Svenska Bostäder har liten gård och inget grönt tak.

Norra 2: Andel grönyta av totalytan ligger på 38 %. Norra 2 var den första etappen med skarpa krav för grönytefaktor. De höga ambitionerna som lades tidigt i processen har under arbetets gång sänkts. Takkonstruktionerna har inte alltid tagit hänsyn till tyngden från gröna tak, vilket ledde till att tunnare sedumtak slutligen valdes. Alla tak, bostadsgårdar och flera av väggarna nyttjas för att nå kravet. Gårdarna är utformade för att vistas i och upplevs som grönare än tidigare etapper.

Brofästet når en högre grönytefaktor än tidigare etappen Norra 2, även om nivåerna tenderar att sjunka under projektets gång. Det är tydligt att förståelsen för grönytefaktorn har ökat, liksom systemtänkandet kring dagvattenhantering och integrerade planteringsytor i tidiga skeden.

• Backåkra, gård 1 (Besqab, Norrterna, Åke Sundvall, Stockholmshem): Ett gott exempel på samordning mellan byggaktörer, landskapsarkitekt och VA-projektör. Djupa växtbäddar, integrerade regnbäddar, ätbara buskar, gröna fasader och välgestaltade sociala ytor ger både ekologiska och sociala värden.
• Backåkra, gård 2 (Stockholmshem, Tobin Properties, Einar Mattsson): Stora ej underbyggda ytor och sammanhängande gröna tak med upp till 800 mm jorddjup. Nästan hälften av taken utgörs av tjocka ängstak som gynnar pollinatörer. Dagvatten hanteras i kombinerat tak- och regnbäddssystem.
• Jackproppen (Erik Wallin): Relationshandling saknas, vilket innebär att slutlig verifiering inte kunnat ske.
• Koppången, gård 1 (HSB, Riksbyggen): Biotoptak, takterrasser, stor ek, pergolor och integrerad dagvattenhantering. Tydlig kombination av ekologiska och sociala värden.
• Koppången, gård 2 (Einar Mattsson): Kombination av gröna tak och solceller, gröna fasader och faunadepåer. Dagvatten leds i flera steg för förbättrad rening och fördröjning. Hög systemförståelse och väl genomarbetad höjdsättning.

Jackproppen, Fastighetskontoret (parkleken): Det låga värdet beror på att sedumtaket har otillräckligt jorddjup samt att fastigheten upptar hela kvartersmarken, vilket begränsar möjligheten till kompletterande grönytor. Marken utgör dessutom ett blåstråk som hanterar skyfallsrisk mot Västra, vilket ytterligare styr markanvändningen.

Gasverket västra

• Vid idrottshallen, skolan och förskolan utsätts ytorna för hårdare slitage och annan användning än vanliga bostadsgårdar, vilket begränsar möjligheterna att få plats med alla önskade funktioner. Behovet av hårdgjorda ytor gör att växtligheten främst placeras i kantzonerna samt på tak och väggar.
• Fastighetskontoret (Hjorthagshallen) når inte GYF-kravet eftersom föreslagna förbättringsåtgärder inte genomförts som högre växtbäddar på sedumtaken och åtgärder för att stärka biotoper. Begäran om avvikelse avslogs. Byggnaden har klätterväxter på fasaden, träd i skelettjord som tar hand om dagvatten, samt sedumtak.
• SISAB (Bobergsskolan) godkändes med GYF 0,59 efter justerade förutsättningar. Den lilla skolgården kräver stora hårdgjorda ytor, men djupa växtbäddar och flera ekar har planterats.
• Vectura (Hus 11, Förskolan Anna) uppnår kravet i systemhandling. Relationshandling saknas. Förskolan har sedumtak, fruktträd, blommande träd och buskar samt klätterväxter mot staketet.

Elektriciteten: I projektet tillgodoräknas poäng för två stora träd, varav en ek, samt cirka 1 010 m² grön mark, varav 755 m² ängsmark. Tre nya träd planteras, varav ett karaktärsträd, och delar av dagvattnet leds till växtbäddar. I genomförandet har ambitionen sänkts. Detta medför att balanseringen för kulturella ekosystemtjänster inte kan godkännas.

Södra Värtan norra. Ambitionen är att nyttja taken i större utsträckning än i tidigare etapper, exempelvis genom fler biotoptak och takterrasser med sociala ytor.

• Neapel, Niam: Projektet redovisar väl utnyttjade takytor med både sociala och ekologiska värden. Här planeras ängsvegetation, buskar och mindre flerstammiga träd med generösa jorddjup. En stor andel av växtmaterialet utgörs av naturligt arturval. Gestaltningen inkluderar pergolor, faunadepåer och gröna väggar. På gatunivå anläggs en regnträdgård samt planteras ekar.
• Hangö, Bonnier och Niam: Ett intressant och genomförbart förslag som bygger på takterrasser i olika nivåer, med lokalt upphöjda vegetationsytor innehållande buskar och mindre träd. Projektet har arbetat med ett brett naturligt arturval och hög diversitet i fältskiktet. På takterrasserna integreras öppna vattenytor samt biologiska gestaltningselement såsom död ved, humlebon, insektshotell och olika typer av holkar. Uppfyller kravet i bygghandling med GYF 0,53.
• Kv. BC / Pirhuset / Bonnier, programhandling: Uppfyller GYF-krav och balansering. Inför nästa skede efterfrågas förtydliganden kring fasadgrönskans utbredning, arturval kopplat till karaktärshabitat samt utformning och innehåll i fjärilsrabatten.

Terrasskvarteren

• Selvaag Pluss, systemhandling. Gården utformas med en varierad och artrik växtlighet som ramar in privata uteplatser och gemensamma vistelseytor. Planteringarna erbjuder blomning över säsong, ätliga bär samt nektar- och pollenkällor för pollinerande insekter. Bostadsgården innehåller flera gemenskapsytor samt växthus för odling och samvaro. Regnbäddar anläggs i anslutning till stuprör för att rena och fördröja dagvatten från takytor. Även dagvattnet från orangeriets tak tas tillvara i regntunnor och kan återanvändas av de boende för bevattning av planteringar och odlingslådor. Gården har stora sociala ytor. Förgårdsmarken har utformats med grönskande planteringar som berikar gaturummet och samtidigt ger utrymme för cykelparkering för boende och besökare.
• OBOS, systemhandling. Grön förgårdsmark planeras och bidrar till ett mer levande och ekologiskt aktivt gaturum. Perenner gynnar pollinerande insekter. Samtliga träd samt flera buskar producerar bär och frukt som är ätliga. Vertikal grönska integreras. Gården rymmer gemensamma uteplatser och ett växthus för odling och social samvaro. Dagvatten från tak och terrasser leds till underjordiska magasin för fördröjning. Takvatten från växthuset samlas upp i regnskördartunnor för återbruk vid bevattning av odlingar.

Gasklocka 4 / Stadsljus, systemhandling: Ett väl genomarbetat förslag som både tar tillvara befintliga värden och tillför nya. I vissa sektioner framstår det som utmanande att uppnå minst 800 mm jorddjup och tillräcklig jordvolym för träd. Redovisningen av diversitet i fältskikt, arturval från karaktärshabitat samt habitatstärkande miljöer behöver kompletteras i nästa skede. Skötselplanen är tydlig och väl genomarbetad.

Ängsbotten

• Primula, programhandling. Byggnaderna förses med gröna tak med 120–300 mm växtbädd. Gården innehåller bärande buskar och fruktträd samt planteringar med arturval från karaktärshabitatet ek- och ädellövskog. Här finns även blomsterprakt och fjärilsrabatter. Dagvattenhanteringen är genomgående väl integrerad, exempelvis genom genomsläppliga markmaterial, avledning av hårdgjorda ytor till växtbäddar, vattenspeglar samt uppsamling av regnvatten för bevattning. Sociala ytor är välplanerade.
• Wallenstam, programhandling. Gården utformas som en sammanhållen, böljande glänta med en central gräsyta, inramad av en brynzon med flerskiktad grönska bestående av flerstammiga träd, solitärbuskar samt planteringar med gräs och perenner. Grova grenar och mindre stenblock integreras som habitat för insekter och förstärker känslan av skogsbryn. Kvarterstorget ramas in av planteringar längs husens gavlar.
• NREP, programhandling. Gårdens skuggigare lägen lämpar sig för småbarnslek och stillsam vistelse. Takterrasser kompletterar gården med solbelysta gröna vistelseytor för odling och möten. Dagvattenhanteringen integreras i gestaltningen genom större grönytor, trädplanteringar och öppna lösningar.

Energihamnen Stockholm Exergi, systemhandling. Utformningen styrs av omfattande hamn-, brand- och säkerhetskrav, vilket innebär att träd och högre vegetation inte kan planteras. Delar av takvattnet infiltreras i regnbäddar mellan den nya byggnaden och Norra hamnvägen. Vattnet leds via utjämningslådor till växtbäddar med regnbäddssubstrat och dränerande makadam. Vid kraftiga flöden tillåts vatten stå ytligt och bräddas via brunnar på förgårdsmark.

Hjorthagen 11, Trafikverket driftdepå, systemhandling. Förslaget innehåller sedumtak på huvudbyggnad samt ett större skärmtak med biotoptak. Mot angränsande gata föreslås en samlad plantering med träd, buskar och perenner inklusive regnbädd. En stor befintlig ek bevaras. Satsningen på gröna tak innebär att mer än 40 % av kvarteret utgörs av vegetationsklädd yta. Skötselplanen är godkänd och väl genomarbetad.

Grönyta avser grön oas, gröna tak och gårdar.

Engagemang och lärande