Engagemang och lärande

Norra Djurgårdsstaden har rollen som testbädd och förebild inom hållbar stadsutveckling. Flera forsknings- och innovationsprojekt driver kunskap inom framtidsfrågor. För att fler ska kunna delta och vara aktiva i stadsutvecklingen prövas även nya grepp för dialoger.

Engagera och involvera

För att fler kan vara med i processen och på olika sätt involveras används olika metoder, processer och platser för dialoger och delaktighet. Det handlar om att kommunicera med och engagera lokala krafter och intressenter och vara där människor är. Att få de boende i nya och befintliga Hjorthagen att mötas bidrar till och stärker den lokala tillhörigheten och identiteten. Tillit, men även trygghet, ökar när människor träffas och blir synliga för varandra. Tidigt i utvecklingen och i samband med att det fördjupade programmet för Hjorthagen togs fram genomfördes gåturer. Syftet var att få en djupare dialog mellan boende, verksamma i området och stadens tjänstepersoner. Samtidigt fick skolbarn tycka till om sina favoritplatser – vilka som var bra och vilka upplevdes som otrygga.

Personliga möten och samtal kompletteras med digitala kartbaserade dialogverktyg som också ofta når bredare och yngre målgrupper. För att kunna inkludera fler i planprocessen har dialoger och öppna hus arrangerats för olika grupper och åldrar.

Det är många i civilsamhället som på olika sätt är involverade eller berörs av stadsutvecklingen. Förutom idrottsklubben Värtans IK finns det flera lokala organisationer och föreningar som stadsutvecklingsprojektet samarbetar med i olika evenemang och kommunikationsinsatser. Det är olika företagarnätverk t ex Stadsutvecklarna i Värtahamnen som driver platsutveckling, podd och arrangerar bakluckeloppis. Det finns även boendenätverk i Hjorthagen.

Många aktiviteter och evenemang har genom åren koncentrerats till Gasverket och Storängstorget som är naturliga noder och målpunkter mellan det nya och det gamla.

Alla nyinflyttade får informationsutskick om service och andra funktioner inom stadsdelen. Förutom projektwebb, och olika nyhetsbrev finns en aktiv och projektnära Facebooksida med flera hundra inlägg per år. Ibland behövs mer riktade informations- och kommunikationskampanjer för att lyfta specifika frågor.

Exempel på lokala aktiviteter från 2022 är:

• 10 bostadsrättsföreningar har varit aktiva inom innovationsprojektet "Medborgarengagemang för minskad klimatpåverkan" för att minska energianvändningen. 60 hushåll har deltagit i forskningsprojekt ”Engagemang för cirkulär ekonomi” för att öka återvinningsgraden av avfall samt öka återbruk och delandeekonomin.
• Konstverket ”Triumfbåge för halta” av Jockum Nordström vid Husarviksbron invigdes och ett hundratal personer deltog.
• Över 4 000 besökare tog del av aktiviteter, guidade turer och seminarier om Gasverkets historia, omvandling och framtid. Norra Djurgårdsstaden medverkade i arkitekturfestivalen Stockholm Open House med guidade turer i Gasverket
• Förskolebarn och boende har deltagit i visningar av bikupor i området, och en lokal förskola har bidragit med att måla etiketten för årets lokala skörd av honungsburkar. För att främja samhörighet och kreativitet har förskolor i området uppmanats att delta i att måla tavlor som sedan hängts upp på en containervägg i Popup-parken. På barnkonventionens dag målade förskolebarn på temat barns rättigheter, vilka därefter ställdes ut i Hjortgläntans parklek och på biblioteket.
• Boende tog initiativ till en lokal loppis i Popup-parken och bakluckeloppis arrangerades av Stadsutvecklarna i Värtahamnen.

Norra Djurgårdsstaden som testbädd

Norra Djurgårdsstadens uppdrag är att bygga kunskap och driva innovation, men det har också varit att ta över stafettpinnen från Hammarby Sjöstad som ett spjutspetsprojekt inom hållbar stadsutveckling. För att få fram de visionära och ambitiösa målen genomfördes bland annat framtidsverkstäder med stöd av KTH. Det la grunden för samarbeten mellan olika aktörer och att innovativa lösningar identifierades.

Därefter manifesterades ambitionerna för Norra Djurgårdsstadens hållbarhetsarbete med det så kallade "världsklassavtalet" mellan byggaktörer, fastighetsutvecklare och staden. Det blev början för hållbarhetsprofileringen av Norra Djurgårdsstaden, som har etablerats som en testbädd där innovativa tekniker, systemlösningar och arbetssätt utvecklas och valideras. Syftet är att goda erfarenheter som bidrar till en mer hållbar framtid skalas upp och sprids i Stockholm, men också nationellt och internationellt.

Att vara en testbädd lockar till sig forskare och företag som vill tänka i nya banor. I början var arbetet mer aktörsstyrt, men med tiden har staden tagit en mer aktiv roll som behovsägare. Norra Djurgårdsstaden är ett samverkansprojekt där det gemensamma lärandet driver innovation. Det sker genom att få med hållbarhetsmålen i tidig planering och att samarbeta över organisationsgränser.

Innovationsarbetet i Norra Djurgårdsstaden har bland annat bidragit till att sätta ekosystemtjänster och grönytefaktorn på den nationella agendan och färdplanen för klimatpositiv stadsdel på agendan internationellt. Teknik- och tjänsteutveckling har skett i genomförandeprocessen inom markrening samt bygg- och masslogistik. Forsknings- och innovationsprojekt som bedrivs är inom digitalisering, sorterande avloppssystem, kretsloppsmodell och plusenergiområden.

Att bygga kunskap och kompetens

Högt ställda hållbarhetsmål och krav förutsätter att förståelse och kunskap behöver utvecklas. Tidigt i processen ifrågasattes kraven och för att möta det togs det fram ett koncept med kompetensprogram – en skräddarsydd seminarieserie riktad till markanvisade byggaktörer och deras konsulter samt stadens medarbetare. Kunskaps- och kompetensutvecklingen är centralt i uppdraget som föregångare och testbädd inom hållbar stadsutveckling. Det krävs för att skapa ett gemensamt ramverk och forum för diskussion och lärande.

Under pandemin har kompetenseminarier varit digitala vilket bidragit till att flera medarbetare i stadens förvaltningar och bolag kunde delta. Det är enklare, tar mindre tid och antalet platser begränsas inte av storleken på mötesrummet. Även möjligheten att dokumentera och sprida innehållet är lättare och fler har kommit över den digitala möteströskeln. Seminarier sker fortsättningsvis i hybridform. Hittills har cirka 100 seminarier hållits med totalt 1 900 deltagare. Lunchseminarier där erfarenheter från de 10 sista åren har presenterats har väckt stort intresse, både internt och externt. Hittills har 6 seminarier hållits med totalt 550 deltagare. Uppföljning och granskning av målen har gett unik kunskap om nya arbetssätt och tekniska lösningar. Det har bidragit till att gå från att arbeta i vertikala stuprör, till att arbeta mer i horisontella "hängrännor”. Det har ökat samsynen i och mellan förvaltningar och bolag, gett en bredare och mer förankrad lärandeprocess, samt nätverksbyggande.

Krav för energiprestanda, digitalisering, den omvända trafikhierarkin, grönytefaktorn och dagvattenhantering har anammats brett av staden. Även arbetssättet med process för uppföljning har anammats i staden.

Norra Djurgårdsstaden som besöksmål

Stockholm har ett långt förflutet inom hållbar stadsutveckling. Besöksverksamheten fick en rejäl skjuts för 20 år sedan med Hammarby Sjöstad och miljöinfocentret GlashusEtt. Hammarby Sjöstad är fortfarande ett starkt exempel för god svensk stadsplanering och miljöanpassning. Idag drar Norra Djurgårdsstaden flest besökare, över hälften av grupperna söker sig dit för att ta del av stadens systematiska arbete där innovationer och nytänkande driver på hållbarhet, uppföljning och utveckling.

Norra Djurgårdsstaden har sedan flera år tagit över stafettpinnen från Hammarby Sjöstad som ett av de stadsutvecklingsprojekt inom staden som driver kunskapsutveckling och testar vad som är möjligt och därefter sprider erfarenheterna vidare.

De flesta är tjänstepersoner och beslutsfattare från andra städer och kommuner, studenter och forskare, samt intresseföreningar och företag. De frågor som främst intresserar är olika aspekter av hållbar stadsutveckling som klimatanpassning, dagvatten- och avfallshantering och social hållbarhet. En följd av pandemin är att antalet internationella besökare minskat och att några väljer digitala besök. Av de långväga internationella besökarna kommer merparten från USA och från amerikanska universitet, annars är det främst från övriga Norden och Tyskland. Vartannat besök är en studentgrupp från högskolor eller gymnasiet och besök i Norra Djurgårdstaden ingår som grund i många utbildningar.

Helhetsgreppet i Norra Djurgårdsstaden är det som inspirerar besökarna. Det är inte bara ett lågenergiområde eller bara ett klimatanpassat område, utan bredden av frågor som det arbetas med är det som gör det unikt och intressant.

Relaterade länkar och fördjupat material:

Hänt under 2022

• 3 nya FoU-projekt har startat.
• 4 250 studiebesökare i 220 grupper besökte Norra Djurgårdsstaden.
• Fyra lunchseminarier genomfördes digitalt med syfte att sprida lärdomar och erfarenheter. Totalt har fler än 400 personer deltagit.
• Byggaktörernas och entreprenörernas yrkesarbetare och tjänstepersoner går en webbaserad introduktionskurs om bland annat hållbarhetsfrågor, drygt 1 000 personer har deltagit.
• I kompetensseminarier om markföreningar, gatan som offentligt rum och bostad för alla har 250 personer deltagit.
• Norra Djurgårdsstaden har aktivt medverkat i flera nationella och internationella konferenser, seminarier och utställningar, exempelvis Smart City Barcelona, Urban Future @H22, Stockholm 50+ och Stockholm H2O.