Norra Djurgårdsstadens

Hållbarhetsarbete

Levande stad

Stockholms översiktsplan beskriver en stad med täta och sammanhållande stadsmiljöer där det byggda och det gröna samspelar. 140 000 nya bostäder planeras till 2035. Därtill behövs arbetsplatser, service och attraktiva offentliga miljöer med målpunkter.

I Norra Djurgårdsstaden planeras minst 12 000 bostäder och av dessa har 3 000 byggts. Det planeras för service och kommersiella ytor motsvarande 35 000 arbetsplatser, vilket hittills motsvarar 20 % av det som byggts. Med ett brett utbud av service och aktiviteter blir det levande och tryggt dygnet runt, året om, vilket också gynnar näringslivet. Målet är ett öppet och välkomnande område, med en variation av boendeformer.

Några höjdpunkter från 2023:

Utvalda resultat

  • Hittills har det byggts 4 torg, 11 parker och lekplatser, utegym, grundskola, 10 förskolor, idrottshall och bibliotek.
  • 3 160 ny bostäder inflyttade, varav 52 % är hyresrätter. Totalt är 8 % studentbostäder.
  • 16 % av allmän platsmark är , vilket motsvarar 26 m2 per bostad.
  • 9 av 10 boende känner sig trygga (2023).

Från stängda hamn- och industriområden till levande stadskvarter

Utvecklingen av Norra Djurgårdsstaden sker till stora delar på tidigare industrimark och hamnområden och blir en naturlig utvidgning av innerstaden.

I Gasverket producerades energi i över hundra år fram till 2011. Därefter har målet varit att ta tillvara på de industri- och kulturhistoriska byggnaderna och fylla dem med nytt liv. Hittills har åtta byggnader av drygt trettio fått nya funktioner och innehåll; Klätterverket med Stockholms högsta inomhusklättervägg och Spårvägsmuseet för att nämna två. Bobergsskolan öppnade 2019 och har kompletterats med ny bebyggelse och idrottshall. Intill skolan finns en parkourbana, öppen för alla, enligt önskemål från stadsdelens ungdomar. Bobergstorget har blivit en mötesplats som länkar samman olika delar av området.

De karakteristiska tegelgasklockorna renoveras och byggs om. Den ena till kulturscen för Cirkus Venues. CA Fastigheter planerar för hotell i den andra tegelgasklockan. Den 90 meter höga plåtgasklockan som syntes från stora delar av Stockholm ska ersättas med ett 30 våningar högt bostadshus, med runt 300 bostäder. Det vinnande arkitektbidraget som byggaktören Obos och staden tillsammans valde, kom från ett arkitektteam bestående av danska Cobe och svenska Yellon.

Detaljplanen för Gasverket östra blev klar och beräknas bli antagen under 2024. Vattengasverket markanvisades till AB Industricentralen för att innehålla konsthall, konferens och restaurang. Det omsorgsfulla utvecklingsarbetet med Gasverket har uppmärksammats genom nomineringar och priser.

Medan staden planerar för framtida stadsutveckling i Frihamnen och Värtahamnen, pågår ett aktivt arbete för att hitta fler tillfälliga verksamheter som kan aktivera området och attrahera besökare. Ett exempel är den nya kulturscen, B-K, för livemusik, klubbar och evenemang som under 2023 öppnade i Banankompaniet, ett näringslivshistoriskt landmärke i Frihamnen. Ett annat exempel är konstnärskollektivet Blivande som driver ett självorganiserat kulturhus för samskapande konst och kollektivverkstäder för konstnärer, hantverkare och event.

Energihamnen kommer fortsatt präglas av storskalig industrimiljö; här utvecklas verksamheterna parallellt med att gaturummet stärks så att det blir lättare att cykla eller gå genom området.

Häng med på en guidad tur genom Gasverket.

Banankompaniet, ny kulturscen i Frihamnen
Relaterade länkar och fördjupat material:

Koppla samman staden

En stad där det är lätt att gå och cykla är tät, grön och väl sammankopplad. Genom att koppla ihop gator, torg, parker och grönstråk skapas en robust sammanhängande stadsstruktur som tydligt ansluter till innerstaden. En utmaning är att överbrygga barriärer såsom stora vägar, järnvägsspår och höjdskillnader. Nya parkområden och gångvägar kopplar ihop de nybyggda delarna med den befintliga bebyggelsen i Hjorthagen.

Värtapiren och Frihamnspiren är centrala för trafiken över Östersjön. En viktig strategi för stadsutvecklingen har varit att koncentrera hamnens verksamheter vilket frigjort ytor för ny bebyggelse. Värtapiren har byggts ut och fått en ny terminal. Containerhanteringen har flyttat till Nynäshamn och oljehamnen i Loudden har avvecklats. Staden kan på så vis komma närmare vattnet och Stockholm får en ny hamnentré. Det byggs kajstråk längs vattnet och längre fram blir det offentliga platser med grönska som kopplar till närliggande naturområden.

Utvecklingen av kvarteret Valparaiso är viktig för förbindelserna till Hjorthagen, Gärdet och hamnområdena. Lilla Lidingöbron, som förbinder Norra Djurgårdsstaden med Lidingö, öppnade för gång- och cykeltrafikanter 2023 och under 2024 flyttar även spårtrafiken över.

För att stadsutvecklingen ska komma vidare i Värtahamnen, Frihamnen och Loudden behöver Trafikverket flytta Värtabanans östra bangård. Trafikverket har godkänt en flytt, förutsatt att en ny bangård byggs i Lunda och att den västra delen av Värtabanans bangård byggs om. Under 2023 har Trafikverket och staden inlett arbetet med att ta fram järnvägsplaner.

Delar av Frihamnen, Ropsten och Storängsbotten har så kallat riksintresseprecisering från Trafikverket i väntan på beslut om motorvägen Östlig förbindelse ska byggas. Det gör det svårt att komma vidare med planeringen i dessa delar.

Flygfoto över Loudden i förgrunden och Frihamnen, Värtahamnen, Energihamnen och Hjorthagen i bakgrunden med en vattenfront som löper längs dessa områden med två fartyg.
Utvecklingen av Norra Djurgårdsstaden från Loudden i söder till Hjorthagen i norr
Relaterade länkar och fördjupat material:

Jämlik, trivsam och trygg

Norra Djurgårdsstaden ska vara en tillgänglig och jämlik stad. När en detaljplan tas fram görs en socialt värdeskapande analys som klargör lokala förutsättningar. För att bidra till en jämlik stad blandas funktioner med bostäder i olika storlekar och upplåtelseformer. Av de 3 160 bostäder som hittills byggts är 30 % fyror eller större. Drygt hälften är hyresrätter, och nästan var tionde bostad är en studentbostad. Andelen kommersiella ytor är 20 % av det som hittills byggts.

I kommande markanvisningar ska byggaktörerna verka för att en större mångfald av människor ska kunna bosätta sig i området. I pågående etapper planeras för koncept med att deläga, samt även flexibla bostäder som kan användas på olika sätt över tid. Framöver kommer det att byggas fler bostadsrätter än hyresrätter för att kunna finansiera stadsutvecklingen.

Alla ska kunna använda det offentliga rummet, oavsett ålder, kön eller funktionsvariation. Det finns många nya mötesplatser i området; bibliotek, idrottshall, parkouryta, lekplatser och parklek. Det finns också platser för motion och vila. Området får nya ytor för rekreation, så kallade , såsom parker, torg, kajer och naturområden. Dessa utgör 16 % av allmän platsmark i Norra Djurgårdsstaden. Det planeras också för en marinpark i etapp Kolkajen som förutom att vara en trevlig plats att vistas på, ska bidra till ett rikare marint växt- och djurliv.

För att identifiera förbättringar kopplat till upplevd trygghet i området arrangerar Norra innerstadens stadsdelsförvaltning trygghetsvandringar som trafikkontoret, exploateringskontoret, polisen och boende deltar i. Utifrån de synpunkter som kommer in görs åtgärder för att öka tryggheten, till exempel förbättrad belysning och beskärning av växter.

Boendeenkäten från 2023 visar att 93 % tycker att området är bra för barn, medan bara 38 % anser att området är anpassat för ungdomar. De allra flesta, 9 av 10, uppger att de känner sig trygga i området.

Det finns olika anledningar till varför man valt att bosätta sig i Norra Djurgårdsstaden. Många flyttar hit för att de vill vara nära naturen, bo just i detta område eller för att de behöver en större bostad. De flesta är även nöjda med tillgången till parker, naturområden samt både offentlig och privat service. Överlag är fler nöjda med området 2023 jämfört med 2019.

Enprocentsregeln

Enprocentsregeln betyder att ungefär en procent av stadens totala budget för stadsutveckling går till offentlig konst. Inom ramen för utvecklingen av Norra Djurgårdsstaden har Stockholm konst och byggaktörer tagit fram ett trettiotal konstverk både på offentliga platser och på kvartersmark.

Konstkarta

Relaterade länkar och fördjupat material:

Resultatbilaga: Jämlik stad

Resultatbilaga: Sociotopytor och grönstruktur

Måluppfyllnad för 1. Levande stad

1.1 Jämlik stad

  • 52 % av bostäderna i Norra Djurgårdsstaden är hyresrätter, 48 % är bostadsrätter. Totalt är 8 % studentbostäder.
  • Fördelningarna av bostadsstorlekarna är: 10 % (1:or), 33 % (2:or), 29 % (3:or), 23 % (4:or), 4 % (5:or eller större).
  • I alla markanvisningar ställs krav på att ta fram koncept för en normkritisk bostadsutformning som tillåter en större mångfald av människor.

1.2 Välfungerande vardagsliv

  • Hittills har det byggts 4 torg, 11 parker och lekplatser, 1 utegym. 1 grundskola, 10 förskolor, 1 idrottshall och 1 bibliotek.
  • 16 % av allmän platsmark är , vilket motsvarar 26 m2 per bostad. Det är 11 m2 grön oas per boende. 
  • Funktionsblandning; kommersiella ytor utgör hittills cirka 20 %.
  • Boendeenkäten från 2023 visar att de boende är mycket eller ganska nöjda med tillgång till: förskolor och skolor 29 %, dagligvarubutik 68 % samt torg och mötesplatser 85 %.

1.3 Trygga platser – dygnet runt, året om

  • Hittills har 11 trygghetsvandringar genomförts.
  • Boendeenkäten från 2023 visar att andelen som känner sig trygga i området är 9 av 10. Mäns och kvinnors svar skiljer sig inte åt.

Senast uppdaterad: 2024-06-10

Målområdet Levande stad och Agenda 2030

Målområdet Levande stad bidrar till att uppfylla FN:s globala mål för hållbar utveckling:

Visionen: En levande stad har ett varierat innehåll och funktioner som gör den befolkad, trygg och spännande dygnet runt, året om. Den bidrar också till goda förutsättningar för näringslivet. Det är en jämställd stad som alla kan använda på lika villkor, där både kvinnor och män är inkluderade i stadens utformning. En tät, grön och sammankopplad stad underlättar för gång och cykel samt bidrar till minskad klimatpåverkan och ökat välbefinnande.