Levande stad

I Norra Djurgårdsstaden omvandlas tidigare stängda industriområden till en öppen och attraktiv del av Stockholm. En utgångspunkt för planeringen av staden är vardagslivets platser, som parker och torg, samt offentlig och privat service.

Från stängd industri till levande stad

År 2000 togs beslutet att Norra Djurgårdsstaden skulle omvandlas från industriområde till en levande och funktionsblandad stadsdel. Närheten till Nationalstadsparken och riksintressen bidrog till en lång planeringsprocess och utbyggnaden av första etappen startade 2011.

Bebyggelsen har en blandning av olika hushöjder, bostadsstorlekar och upplåtelseformer. Variationen återspeglas också i gestaltningen och funktioner. Längs huvudgator och i vissa lägen mot torg och park finns verksamhetslokaler i bottenvåningen. Livsmedelsbutiker, skola, idrottshall, bibliotek, förskolor och annan service i närheten underlättar vardagslivet. Stråken genom kvarteren länkar samman de halvprivata bostadsgårdarna och blir ingångar till målpunkter som Gasverket. 

Norra Djurgårdsstaden är granne med Nationalstadsparken. Grönstrukturen har stor betydelse som en del i spridningsnätverket för eklevande arter och groddjur. Parker och planteringar längs gatorna har både rekreativa och ekologiska värden. De kopplar ihop gångstråk och ger möjlighet att röra sig inom området och vidare mot norra och södra Djurgården och Gärdet. Parker är viktiga komplement till förskolegårdar.

Gasverket – ny destination och målpunkt

I mer än hundra år producerades energi i Gasverket. Flera av industribyggnaderna och tegelgasklockorna är ritade av arkitekt Ferdinand Boberg, när energiproduktionen avvecklades 2011 kunde saneringen av området starta. 

De kultur- och industrihistoriskt intressanta byggnaderna kompletteras med nya byggnader som till exempel Bobergsskolan. Skolan öppnade 2019 och markerade starten på en ny epok. Därefter har fler verksamheter flyttat in; Berghs School of Communication i det före detta reningshuset och Klätterverket med restaurang i mätarhuset. Nyligen färdigställdes Bobergstorget med sittplatser, bord och vattenspegel invid det tidigare verkstadshuset som blev hem till bageri, restaurang och kontor.

Vi värnar de höga arkitektoniska kvaliteterna i Gasverket, både genom upprustning av den befintliga kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen till de mer moderna nyare tilläggen. Bobergsskolan och Spårvägsmuseet är ett bra exempel på det. Stadslivet kommer allt eftersom området byggs ut och kommer utvecklas till en destination för en bred allmänhet med kulturscen, hotell och handel.

Gasverket utvecklas som lokalt centrum och besöksmål. Det omsorgsfulla arbetet med att renovera, återbruka och ge husen nya funktioner uppmärksammas och har gett flera priser och nomineringar.

En av tegelgasklockorna, Gasklocka 2 omvandlas för att om några år fungera som en ny kulturscen. För att bevara volym och rymd i den historiskt värdefulla byggnaden och samtidigt bevara tegelväggarna, planeras scenen som en fristående byggnad inuti den gamla. Gasklocka 1 ska restaureras och omvandlas till hotell. 

Häng med på en tur igenom Gasklocka 2. Salongen med den stora scenen får 1 750 sittplatser. Under kupoltaket planeras bankettsal för 1 000 personer.

Christina Salmhofer, hållbarhetsstrateg, och Staffan Lorentz, projektchef på exploateringskontoret, berättar om gasverksområdet i Norra Djurgårdsstaden och hur det förvandlas till en livfull och attraktiv del av Stockholm.

Malin Claesson, regionchef på CA Fastigheter, beskriver byggnaders energiprestanda och vikten av att välja rätt material för att säkerställa att byggnaderna uppfyller stadens krav.

Trevor Cooper-Williams, delägare i Klätterverket, berättar om mätarhuset som har blivit en klätterhall i Gasverket.

Källa: Carbon Neutral Cities Alliance

Trivsel och trygghet

Norra Djurgårdsstaden växer fram med allt fler boende och verksamheter, samtidigt som bygg- och anläggningsproduktion pågår. Genom att verka för att området får ett varierat innehåll och funktioner blir stadsdelen trivsam och trygg – dygnet runt, året om. I Norra Djurgårdsstaden har det hittills mest byggts bostäder och något mer än hälften av alla lägenheter är hyresrätter och drygt var tionde bostad är en studentlägenhet. I takt med att utbyggnaden når Ropsten och Värtahamnen, kommer andelen kommersiella ytor att öka. Andelen kommersiella ytor är för närvarande cirka 20 % av det som hittills byggts.

I området planeras för offentligt tillgängliga friytor med sociala värden, så kallade sociotopytor, som till exempel parker, torg, kajer och naturområden. Flera nya mötesplatser finns för barn och unga som bibliotek, idrottshall, aktivitetstorg med parkour, lekplatser och parklek.

Stockholms stad har sedan 2008 gjort fyra omfattande boendeenkäter i Norra Djurgårdsstaden, den senaste 2019. Syftet är att få kunskap om hur boende trivs, men också hur inställningen och kännedomen om utvecklingsplanerna för området ser ut. 2023 kommer nästa att göras.

1 % till konst är en ekonomisk princip för offentlig konst som innebär att cirka en procent av stadens totala budget för stadsutveckling avsätts för konstnärlig gestaltning vid nyproduktion för att utveckla kulturella och social värden i de offentliga miljöerna. I Norra Djurgårdsstaden har hittills totalt ett 30-tal konstverk installerats av Stockholm konst på allmän platsmark och av byggaktörer på kvartersmark. 

Relaterade länkar och fördjupat material:

Samspel mellan stad och hamn

Historiskt har vattenfronten främst använts för transporter och för verksamheter med koppling till hamnen. Utvecklingen av Norra Djurgårdsstaden ska bidra till att stärka hamnen med en ny och tydlig entré till Stockholm, samtidigt som stadslivet kommer närmare vattnet. Det vattennära läget ger goda förutsättningar för kajstråk och offentliga platser där varierat innehåll och omsorgsfull gestaltning bidrar till att göra platsen till en attraktiv del av Stockholm. En viktig strategi för stadsutvecklingen har varit att koncentrera hamnens verksamheter och frigöra ytor. Det har bland annat skett genom utbyggnad av Värtapiren och en ny terminal, flytt av containerhantering från Frihamnen till en nybyggd hamn i Nynäshamn samt att oljehamnen avvecklats på Loudden. Både Värtapiren och Frihamnspiren är fortsatt viktiga för Östersjötrafiken.

Södra Värtahamnen består av tre etapper och för närvarande pågår utbyggnaden av Saltkajen, ett avgörande steg för att de nya husen ska kunna byggas. Det blir också en ny pir samt promenadstråk längs vattnet. Etapp Valparaiso ligger centralt vid hamnen, Värtabanan och Norra länken och har en viktig roll i kopplingarna till Hjorthagen, Gärdet och övriga delar av hamnen. Där planeras det för en blandstad med kontor, handel, hotell, kultur och bostäder. Arbete pågår med strukturplan. 

Riksintressen utmanar

Norra Djurgårdsstadens läge vid en internationell hamn och viktig infrastruktur såsom Värtabanan och Norra länken är komplexa förutsättningar att ta hänsyn till. Riksintressen omfattar frågor av särskild nationell betydelse och bevakas i samhällsplaneringen. Stadsutvecklingen i de södra delarna av Värtahamnen är beroende av att en del av Värtabanans bangård flyttar samt precisering av en potentiell utbredning av Östlig förbindelse med dess trafikplatser. Hur buller från fartyg i hamnen kan lösas påverkar var och hur mycket bostäder det går att bygga.  

Överbrygga barriärer och koppla samman staden

Ett av de övergripande målen med planeringen av Norra Djurgårdsstaden är att skapa en robust och sammanhängande stadsstruktur med gator som tydligt ansluter till befintlig innerstad, där bebyggelse, gator, platser, parker och grönstråk kopplar samman. I området finns sedan många år en utvecklad hamn, järnvägar, motorvägar och infrastruktur för stadens försörjning av bland annat energi- och gods. För att inte dessa ska upplevas som otrygga industrimiljöer ställer staden krav även för dessa områden vad gäller utformning, stråk och belysning. 

En utmaning är att på strategiska ställen överbrygga olika fysiska barriärer som stora vägar, spår eller höjdskillnader. Att hamnens verksamhet har koncentrerats gör det möjligt för utvecklingen av staden att komma närmare havet på fler ställen. Utvecklingen av Valparaiso, Värtahamnen, Frihamnen och Loudden skapar viktiga kopplingar till de stadskvarter och naturområden som ligger intill. 

Gasverket var tidigare ett stängt industriområde mellan Hjorthagen och Nationalstadsparken – dess effekt som barriär är idag till stora delar borta. Utvecklingen av Hjorthagsparken har bidragit till att koppla samman det nya och det gamla Hjorthagen och stärka de sociala kvaliteterna för att öka rörelse mellan delarna. Genom utvecklingen av Kolkajen skapas kopplingar mellan Gasverket och Brofästet till Ropsten. För Ängsbotten avvaktar planeringen en bullerutredning kopplad till Värtabanan. I väntan på det används platsen temporärt för padelbanor och en skejtpark.

Hänt under 2022

• Stadsutvecklingsprojektet har arbetat intensivt med att hantera utmaningar kring barriärer, riksintressen och samspelet mellan stad och hamn. En utredning har gjorts för att se om det är möjligt att minska området som är definierat som riksintresse inför Östlig förbindelse i Frihamnen. 
• I september fattade Trafikverket ett nedläggningsbeslut för Värtans östra bangård, villkorat att en ny bangård byggs i Lunda och att Värtans västra bangård byggs om. Beslutet är överklagat.
• Tillsammans med Stockholms Hamnar har ett arbete gjorts för att närmare utreda hur bostäder kan placeras intill hamnen, utifrån plan- och bygglagen och miljöbalken, samtidigt som hamnens verksamhet inte inskränkts. Detaljplanen som hittills vunnit laga kraft avser kontor. Arbetet har gjorts för att underlätta kommande detaljplaner och avtalsprocesser.
• På Loudden är saneringsarbetet från oljecisternerna i stort sett avslutat. Fördjupade studier har genomförts inför det fortsatta programarbetet. Utredning ”Kopplingar och entréer, Loudden-Nationalstadspark” blev klar.
• För att bättre koppla ihop Värtahamnen och Gärdet pågår arbete med att förlänga en tillfällig gång- och cykelbro över Värtabanan. 
• Förberedande markarbeten har pågått i Värtahamnen bl a inför utbyggnaden av Saltkajen. Staden utsåg också Convea till ankarbyggaktör för Valparaiso och ska tillsammans med staden utveckla strukturplanen.

• Utveckling av nytt förslag till strukturplan för Kolkajen fortsätter. Terrasskvarteren har brutits ut i egen detaljplan som har gått ut på granskning.
• Parallella arkitektuppdrag för OBOS utformning av Stadsljus som ersätter gasklockorna 3 och 4 fortsätter tillsammans med staden.
• Utvecklingen av Hjorthagskransen fortsätter och under året markanvisades drygt 100 hyresrätter till Gimle Bostad och Nrep.

• Under året har en temporär skejtpark öppnat i Ängsbotten och den tillfälliga parken i Brofästet blev klar. 115 odlingslådor har placerats ut i Hjorthagen för att skapa tillfälliga mötesplatser och konstverket “Triumfbåge för halta” av Jockum Nordström invigdes.
• Östermalms stadsdelsförvaltning genomförde en trygghetsvandring där trafikkontoret, exploateringskontoret, lokalpolisen och boende medverkade.