Tillgängligt och nära

Stockholm växer och i takt med det ökar resandet. Det ställer bland annat krav på att stadens gaturum används på ett sätt som är effektivt och rättvist för alla. Framkomlighetsstrategin beskriver hur stadens gaturum ska användas för att ge plats till yteffektiva och kapacitetsstarka transportmedel och öka vistelsekvaliteter i det offentliga rummet.

Norra Djurgårdsstaden utvecklas till en tät och tillgänglig stadsdel där vardagsservice som skola, förskola, livsmedelsbutik och kollektivtrafik finns inom fem minuters gångavstånd.

Höjdpunkt från 2023:

Gå, cykla och åka kollektivt

I Norra Djurgårdsstaden prioriteras gång- och cykel, följt av kollektivtrafik och leveranstransporter. Det bidrar till ökad trafiksäkerhet, hälsa, jämlikhet och minskad klimatpåverkan. Alla boende har en park inom 200 meter. Inspirerat av konceptet “15-minutersstaden”, har idén om “5-minutersstaden” utvecklats i Norra Djurgårdsstaden. Det innebär att vardagsservice, som matbutiker, kollektivtrafik, förskolor och skolor, kan nås inom fem minuters gångavstånd från bostaden, vilket motsvarar cirka 400 meter. Närhet till skolan uppmuntrar barn att gå. För att lyckas skapa en 5-minutersstad krävs ett integrerat arbetssätt som kopplar utformning av det offentliga rummet med tillgången till service.

Eftersom Norra Djurgårdsstaden kommer att vara en byggarbetsplats under lång tid läggs stor vikt på säkra skolvägar samt trafiksäkerhet och tillgänglighet för alla som går eller cyklar. För att uppnå detta anläggs gång- och cykelvägar med hög kvalitet. Förlängningen av gång- och cykelbron i Värtahamnen byggdes klart 2023 och en tillfällig gång- och cykelbro mellan Värtahamnen och Gärdet öppnade.

Boendeenkäten från 2023 visar att invånarna i Norra Djurgårdsstaden är nöjda med tillgången till gång- och cykelbanor samt möjligheten att gå eller cykla till närliggande omgivningar. Det finns dock utrymme för förbättringar när det kommer till trafiksäkerheten för fotgängare.

För att underlätta valet att cykla kompletteras cykelparkering på kvartersmark med fler platser på allmän platsmark. Beroende på etapp är kravet 2,2-2,5 cykelparkeringsplatser per bostad både inom- och utomhus. Genomsnittet ligger på 2,6 parkeringsplatser per bostad. Enligt boendeenkäten disponerar drygt 80 % av hushållen minst en cykel som oftast parkeras i cykelrum.

Området trafikeras av tunnelbana, flera busslinjer och eldriven pendelbåt som underlättar användningen av kollektivtrafik.

I de färdigställda etapperna ligger boendeparkeringen på 0,5 platser per bostad, placerade i garage under husen. Dessutom ordnas utrymme för bilpoolsbilar på gata och i garage. Jämfört med 2019 har bilinnehavet ökat från 45 % av hushållen till 55 % 2023. Det visar boendeenkäten som också indikerar att det ökade bilanvändandet främst rör fritidsresor, medan arbetsresor med bil har minskat. Detta pekar på en trend där allt färre personer reser till och från Norra Djurgårdsstaden, oavsett trafikslag. Endast 6 % av de svarande uppger att de är med i en bilpool, vilket är oförändrat sedan 2016. Detta tyder på att bilägandet ökar, men att bilanvändningen förändras.

Är parkeringen en bit bort från bostaden, kan det upplevas enklare och mer attraktivt att välja kollektivtrafik framför den egna bilen – en viktig strategi för att minska privatbilismen och öka stadslivskvaliteterna. Det pågår förberedande arbeten inför bygget av Hjorthagsgaraget, med 1 300 parkeringsplatser, alla utrustade med laddmöjlighet. Även i Värtahamnen och Loudden utreds möjligheten att omvandla befintliga bergrum till bland annat bilparkering.

Erfarenheterna från de första etapperna visar att de kvalitativa aspekterna är viktiga för att implementera trafikhierarkin fullt ut där gång och cykel prioriteras. Inspirerat av stadens arbete med har verktyget “ ” tagits fram. Verktyget ger byggaktörer möjlighet att välja både kvalitativa och kvantitativa åtgärder inom modulerna gång, cykel, stillastående fordon, leveranser och mobilitetstjänster för att främja hållbara resvanor. 

Principerna för Norra Djurgårdsstadens trafikhierarki har varit en del av Stockholms framkomlighetsstrategi sedan 2012. Stockholm blev 3:a i Dagens industris rankning av Sveriges bästa mobilitetsstäder 2023 med motiveringen: ”Stockholm har ett av Sveriges bästa kollektivtrafiksystem. Stockholm har systematiskt expanderat och förtätats i symbios med hållbara trafikslag. I sitt övergripande styrdokument prioriteras gång, cykel och kollektivtrafik före bil vilket avspeglas i utformning av nya stadsdelar.”

Relaterade länkar och fördjupat material:

Gaturum för vistelse och stadsliv

I Norra Djurgårdsstaden är ambitionen att gaturummen ska vara mer än platser för parkerade bilar. De ska vara inbjudande för gående och cyklister att vistas och röra sig på. Gatorna är gröna med sittplatser och annan möblering.

För att underlätta för gående planeras sammanhängande gångstråk längs alla gator och kajer i Norra Djurgårdsstaden. Bra belysning och god utformning bidrar till en ökad känsla av trygghet. Cykelstråk ska vara separerade från övriga trafikslag så att unga och gamla, vana och ovana cyklister kan ta sig fram på ett säkert sätt.

I de första etapperna anlades besöksparkering längs med gatorna. I kommande etapper är besökare och boende hänvisade till gemensamma externa parkeringsgarage i bergrum.

Effektiva näringslivstransporter

Fungerande godstransporter är viktiga för försörjningen av staden, men behöver samordnas och effektiviseras för att öka framkomlighet och trafiksäkerhet. Det kan uppnås genom god fysisk planering och samordning. Färre tunga fordon bidrar också till tryggare och trevligare platser att vistas på. En viktig del för att minska antalet tunga transporter under byggskedet i Norra Djurgårdsstaden är etableringen av - respektive er i kombination med olika utvecklings- och innovationsprojekt.

Av de godstransporter som går via bygglogistikcentret och vidare till arbetsplatsområdena har det hittills uppnåtts en samlastningskvot på cirka 80 %, målet är 75 %. På grund av lägre byggtakt och minskade transportvolymer sjönk den till 71 % under 2023. Fyllnadsgraden i direkttransporter var däremot under året 76 %, med ett mål om 50 %.

Etableringen av masslogistikcentret har minskat behovet av masstransporter till och från Norra Djurgårdsstaden. Masslogistikcentret tar även emot stora mängder bergmassor från utbyggnaden av tunnelbanan via sjövägen med pråm. På så sätt har ett stort antal transporter genom Stockholms innerstad kunnat undvikas. Tack vare lokal hantering av berg- och schaktmassor, och möjligheten till lokala inköp av fyllnadsmassor, har behovet av externa masstransporter minskat med 70 %. På så sätt har 10 200 lastbilstransporter kunnat undvikas under 2023.

Relaterade länkar och fördjupat material: