Tillgängligt och nära

I Norra Djurgårdsstaden skapas en tät och tillgänglig stad med nära tillgång till service och parker. I planeringen prioriteras gång och cykel, följt av kollektivtrafik. Det ger en ökad trafiksäkerhet, hälsa och jämlikhet samt minskad klimatpåverkan. Under byggproduktion fokuseras på trafiksäkerhet och framkomlighet för oskyddade trafikanter.

Gå, cykla och åka kollektivtrafik

Tidigt i planeringen av Norra Djurgårdsstaden tillämpades trafikhierarkin som prioriterar gång, cykel och kollektivtrafik. Det bidrar till minskad klimatpåverkan, bättre hälsa och ett mer jämlikt sätt att röra sig i staden. Trafikhierarkins principer blev några år senare en del av Stockholms stads framkomlighetsstrategi.

Kollektivtrafik finns på plats från början och det bidrar till mer hållbara resmönster. Gång- och cykelvägar har hög kvalitet och det finns gott om parkeringsplatser för cyklar både på gatumark och kvartersmark. Bilparkering för boende är placerad i källarplan och besöksparkering är begränsad till gator. Närhet till service och rekreation är en viktig förutsättning för att förenkla vardagslivet och minska behovet av restid. Att på fem minuter kunna gå till förskola, skola och matbutik är en planeringsprincip som staden strävar efter. 

Gaturum för vistelse och stadsliv

Förutsättningar för en bilfri och levande huvudgata har undersökts i en systemstudie för hållbara transporter. Den pekade ut viktiga principer, som att det ska vara nära och enkelt att gå, cykla eller ta kollektivtrafik, samt att bilparkeringar placeras på avstånd. Principerna definieras och vidareutvecklas exempelvis i riktlinjer för allmän platsmark, parkering samt - ett planeringsverktyg för byggaktörer.

För att underlätta för gående ska sammanhängande gångstråk finnas på alla gator. Bra belysning och god utformning bidrar till ökad trygghet. Gatorna och attraktiva stråk längs kajer är utformade för gående. Cykelstråk ska vara separerade från övriga trafikslag så att unga och gamla, vana och ovana cyklister ska kunna ta sig fram på ett säkert sätt. Cykelparkering på kvartersmark kompletteras med cykelplatser på allmän platsmark – allt för att underlätta valet att gå eller cykla.

Levande gaturum förutsätter att stillastående fordon flyttas från gatorna. I de första etapperna byggdes parkeringen under husen. I kommande etapper förläggs parkering i gemensamma externa parkeringsgarage där byggaktörerna köper platser. Genom att parkeringen läggs på avstånd blir det närmare till kollektivtrafik än till bilen. Hjorthagsgaraget med 1 300 parkeringsplatser, alla med laddmöjlighet, är under byggnation i ett bergrum som tidigare använts för lagring av bränsle. I Värtahamnen och Loudden utreds möjligheten att omvandla befintliga bergrum för bland annat bilparkering. 

Gator för stadsliv med många funktioner - vistelsegator - planeras i kommande etapper för att skapa höga vistelsevärden och gynna hållbara transporter. De här gatorna får grönska och möblering och är främst avsedda för vistelse, gående och cyklister.

Relaterade länkar och fördjupat material:

Kopplingar till närliggande områden

Den nya Lilla Lidingöbron kopplar ihop Stockholm och Lidingö. Den har gång- och cykelbanor i varje riktning för bättre framkomlighet och säkerhet samt dubbla spår för tätare turer med Lidingöbanan. Bron öppnade 2022 för gång och cykeltrafik och spårtrafiken kommer igång under 2023.  För att bättre koppla ihop Värtahamnen och Gärdet pågår arbetet med att förlänga en tillfällig gång- och cykelbro som till viss del består av återbrukade brodelar från Slussen. Bron blir klar under våren 2023.  Region Stockholm har beslutat att under 2023 förlänga pendelbåtslinje 80, som idag går från Nybroplan till Ropsten, vidare mot Täby. Det är ytterligare ett steg för att bättre knyta samman regionen via vattenvägar och såväl avlasta vägnätet som korta restider. Därmed fortsätter Ropsten att utvecklas som en pendelbåtshubb. Regionen undersöker också möjligheten att återuppta planeringen av utvecklingen av Spårväg City.

5-minutersstaden

Norra Djurgårdsstaden inspirerades av Paris 15-minutersstaden och tog fram konceptet 5-minutersstaden. Vardagsservice som livsmedelsbutik, förskola, skola och kollektivtrafik ska finnas inom fem minuters gångavstånd från bostaden – vilket motsvarar cirka 400 meter. Att god service som livsmedelsbutik och kommunikationer finns från start är viktigt. Är det nära till skolan uppmuntras barnen att gå. I och med att Norra Djurgårdsstaden under lång tid kommer att vara ett byggområde läggs stor vikt vid säkra skolvägar.

Alla boende i Norra Djurgårdsstaden har en park eller grönområde inom 200 meter från bostaden för att de ska upplevas som nära och användas ofta av barn och äldre. Området saknar en stadsdelspark, men detta kompenseras delvis med nya broar och gångvägar som gör det lättare att ta sig till Nationalstadsparken. Det är i enlighet med den tidiga planeringen med en struktur med många mindre parker. Ambitionen är att gynna vardagsrörelse och användning av parkerna.

För att lyckats med 5-minutersstaden krävs ett integrerat arbetssätt som kopplar stadsplanering och utformning av det offentliga rummet med tillgången till offentlig och privat service.

Effektiva och hållbara godstransporter

Etableringen av - och är två viktiga byggstenar för att minska mängden tunga transporter i området och på så sätt öka trafiksäkerheten och framkomligheten under byggtiden. Centren har upphandlats genom konkurrenspräglad dialog och flera utvecklings- och innovationsprojekt är kopplade till respektive verksamhet.

Bygglogistikcentret bidrar till att godstransporterna inom Norra Djurgårdsstaden har effektiviserats med upp till 40 %. Av godstransporterna som går via bygglogistikcentret och vidare till arbetsplatsområdena är omlastningseffektiviteten cirka 80 %. Det motsvarar att sex lastbilstransporter till bygglogistikcenter ger en lastbilstransport ut med den egna slingbilen.

Etableringen av masslogistikcentret har minskat behovet av masstransporter till och från Norra Djurgårdsstaden. Tack vare lokal hanteringen av berg- och schaktmassor, samt möjligheten till lokala inköp av fyllnadsmassor, har behovet av externa masstransporter minskat med 70 %. Masslogistikcentret tar även emot stora mängder bergmassor från utbyggnaden av tunnelbanan sjövägen via pråm. På så sätt har ett stort antal transporter igenom Stockholms innerstad kunnat undvikas.

Relaterade länkar och fördjupat material:

Hänt under 2022

• Finplanering av Bobergsgatan vid Gasverket pågår. Finplanering i Gasverket Västra med bland andra flera cykelparkeringar är klar.
• Beslut från trafikförvaltningen och Region Stockholm om en ny eldriven pendelbåtslinje från Ropsten till Täby, trafikeras från och med 2023.
• Masslogistikcentret har hanterat 70 000 ton berg- och schaktmassor från Norra Djurgårdsstadens entreprenader. På så sätt har 4 700 transporter igenom Stockholms innerstad kunnat undvikas. Utöver det har över 170 000 ton berg tagits emot sjövägen med pråm från utbyggnaden av tunnelbanan, vilket bidragit till att undvika 11 400 lastbilstransporter genom Stockholm.
• Ombyggnad av Gasverksvägen pågår med breddning för gång- och cykelbanor. Byggnation av ny gång- och cykelramp pågår i Värtahamnen.
• Bygglogistikcentret har bidragit med en samlastning på 58 % (mål 75 %), att nivån minskat är en konsekvens av lägre byggtakt. Fyllnadsgraden i direkttransporter är på 52 % (mål 50 %).
• Erfarenhetsrapport som dokumenterar tio års arbete och lärdomar i fokusgruppen hållbara transporter.
• Självkörande leveransrobot har testats av PostNord och Hugo Delivery. Mer om testet på Postnords webbplats ›