Resurshushållning och minskad klimatpåverkan
Flera av de utmaningar som Stockholm står inför handlar om konsekvenserna av global uppvärmning. Det handlar också om spridning av miljögifter, linjära flöden av växtnäring och ohållbar användning av energi och vatten. Det krävs insatser för att minska klimatpåverkan och stärka ekosystemens motståndskraft. Stockholm växer till stor del genom att omvandla tidigare industrimark som behöver saneras och miljöskulder från förr tas omhand.
Energi
Klimat
Markrening och masshantering
Återbruk och avfallssystem
Vatten och avlopp
Material och inomhusmiljö
Stockholms stad har sedan 1970-talet arbetat systematiskt med miljö- och klimatfrågor. Arbetet styrs genom ett stadsövergripande miljöprogram och en klimathandlingsplan. Ett av de övergripande målen är att bli klimatpositivt 2030 och fossilfritt 2040. Kemikalieplanen pekar ut vägen till hur det långsiktiga målet Giftfritt Stockholm ska nås.
Norra Djurgårdsstaden ska vara en fossilfri del av staden redan år 2030, med en effektiv resursanvändning och låg miljö- och klimatpåverkan. Där resursförsörjningssystemen är integrerade med slutna kretslopp för energi, vatten och material. Alla byggnader och anläggningar planeras med hög kvalitet och giftfria material.
Måluppfyllnad för 3. Resurshushållning och minskad klimatpåverkan
3.1 Minska mängder av avfall
- Hittills har marken renats i 29 % av området.
- 1 050 000 ton berg och schaktmassor har återanvänts i Norra Djurgårdsstaden, vilket innebär att drygt 70 200 transporter undvikits.
- Mängden byggavfall i nybyggnation varierar kraftigt mellan byggaktörerna; från 25 till 158 kg/m² BTA. Genomsnittet är 47 kg/m² BTA.
- för boende i Norra Djurgårdsstaden är 88 kg per person/år 2023.
- Pop-up återbruk har hittills besökts av 39 000 personer, sedan starten 2017. Under 2023 besöktes den av cirka 7 400 personer, 20 700 föremål fick ny ägare, dvs 3,1 ton har gått till återbruk.
3.2 Resurseffektivare vatten- och avloppssystem
- En planeringshandbok för sorterande avloppssystem har tagits fram inom FoU-projektet MACRO.
3.3 Fossilfria energi- och transportsystem
- I genomsnitt är Norra 2 på 67 kWh/m2 (66 kWh/m2 enligt BBR19 och 20). I genomsnitt är Brofästet på 65 kWh/m2 (54,5 kWh/m2 enligt BBR23 och 24).
- Under 2023 har 916 MWh solenergi producerats i området. 644 MWh på taken i färdigbyggda etapper, 235 MWh på samt 37 MWh på .
- 68 % av bränslet som använts till arbetsmaskiner och fordon i entreprenader under 2023 har varit förnybart. Från 2024 ställs krav på 100 % förnybara drivmedel i arbetsmaskiner och transporter.
- 33 bilpoolsplatser på gata har elladdning och det finns en snabbladdningstation. 16 % av bilparkeringar på kvartersmark har elladdning.
- Det finns två tankstationer för 100 inom Norra Djurgårdsstaden.
- Enligt boendeenkäten från 2023 har 29 % av hushållen avtal om miljömärkt el.
3.4 Låg klimatpåverkan
- Genomsnittlig klimateffekt (allmän platsmark): Norra 1: 460 kg CO2e /m2, Västra: 3 130 kg CO2e /m2, Norra 2: 270 kg CO2e /m2.
- Klimateffekt från energianvändning i Norra 2: Totala mängden är 1 640 ton CO2e vilket motsvarar 248 kg CO2e /person.
3.5 God inomhusmiljö
- 80 % av byggaktörer uppfyller klass Guld, för inomhusmiljön.
- Boendeenkäten från 2023 visar att 93 % av de boende är nöjda med tillgången på dagsljus, 83 % anser att luftkvaliteten är mycket eller ganska bra och 68 % anser att temperaturen inomhus är mycket eller ganska bra.
3.6 Hållbara materialval
- All sten har kontrollerats utifrån etiska aspekter.
- 100 % av byggaktörer och 90 % stadens entreprenader dokumenterar material i digital loggbok.
- för träprodukter genomfördes 2022, och 2019 genomfördes LCC för fallskydd och sopsug.