Återbruk och avfallssystem
Svenska kommuner har välfungerande system för att samla in avfall för återvinning, där bara en liten del hamnar på deponi. I Stockholm ökar dock mängden avfall, och insamlingen av matavfall är låg. Dessutom finns det potential att återbruka en betydligt större del av det som idag lämnas som grovavfall. Hanteringen av hushållsavfall i Norra Djurgårdsstaden är utformad som en helhetslösning för att underlätta sorteringen.
Höjdpunkt från 2023:
Utvalda resultat
- 2023 var mängden 88 kg per boende, jämfört med 91 kg per boende föregående år.
- 2023 samlades 3 ton prylar in till återbruk, jämfört med 2,4 ton året innan.
- Mängden byggavfall ligger i genomsnitt på 47 kg per m2
Hushållsavfall
Avfallssystemet i Norra Djurgårdsstaden består av sopsug, miljörum, automatisk miljöstation för farligt avfall och insamling av grovsopor för återbruk genom ett mobilt Pop-up återbruk. Sopsugssystemet, dit alla fastigheter är anslutna, tar hand om , tidningar och plastförpackningar. Sopsugen är ett slutet och automatiserat vakuumsystem som suger fraktionerna från nedkasten till en bergrumsterminal i Hjorthagsberget. På så sätt minskar de tunga transporterna i området och även arbetsmiljön blir bättre. På grund av nya EU-direktiv är det inte längre tillåtet att samla in matavfall via avfallskvarnar som leder till avloppssystemet. Stockholm Vatten och Avfall kommer i stället att samla in matavfallet i färgade påsar som läggs tillsammans med restavfallet och sorteras ut i en optisk sorteringsanläggning.
Trenden visar på en minskning av avfallsmängderna över tid, med ett undantag under 2021 då pandemin ledde till att fler var hemma. Under 2023 minskade mängden restavfall med 4 % jämfört med 2022, från 91 kg per boende till 88 kg per boende, vilket innebär en minskning på 44 % sedan 2014. Mängden plastförpackningar ligger på en låg nivå. Sedan 2014 har mängden insamlade tidningar minskat med 85 % och plastförpackningarna med 43 %.
Enligt boendeenkäten från 2023 sorterar nästan 100 % av invånarna tidningar, kartonger och förpackningar gjorda av glas, metall och plast. 85 % lämnar in farligt avfall för hantering, men bara hälften känner till att det finns en automatisk miljöstation för sådant avfall i området.
En helhetslösning för avfallshanteringen har visat sig vara viktig så att det är lätt att göra rätt som leder till en bättre utsorteringsgrad än genomsnittet i Stockholm. För att upprätthålla en bra källsortering krävs kontinuerliga kommunikationsinsatser.
Matavfallskvarn – nya regler
Från den 1 januari 2024 är avfallskvarn som går direkt till avloppet inte längre ett godkänt sätt att sortera matavfall. Detta enligt EU-direktiv och beslut av regeringen. Fastigheterna i Norra Djurgårdsstaden kan fortsätta att använda avfallskvarnarna fram till att eftersorteringsanläggningen, Resursutvinning Stockholm, är färdigställd efter sommaren 2024. Därefter ska matavfallet sorteras ut i en grön plastpåse som slängs med restavfallet. Då får man inte längre använda matavfallskvarnarna.
För frågor kontakta Stockholm Vatten och Avfall
Pop-up återbruk
Pop-up återbruk utvecklades i Norra Djurgårdsstaden genom en innovationsupphandling. Syftet med en tillfällig och mobil återbruksstation är att öka återbruket och minska mängden grovsopor och underlätta för de som inte har bil. Under 2023 har Pop-up återbruk varit på plats två gånger i området och besökts av 7 400 personer. Det ledde till att 20 700 prylar bytte ägare och över tre ton gick till återbruk. Sedan verksamheten startade 2017 har ungefär 39 000 personer besökt Pop-up återbruk i Norra Djurgårdsstaden, 52 200 föremål har lämnats in och 14,7 ton material har gått till återbruk.
Konceptet har sedan vidareutvecklats av Stockholm Vatten och Avfall, och blivit del av deras ordinarie verksamhet, med hittills 170 ton material som kunnat gå till återbruk. Innovationsupphandlingen resulterade också i ett koncept för ett permanent återbrukshus som inspirerat till två sådana hus: ett i Skärholmen respektive Rinkeby. Verksamheter där det finns snickerier och verktyg för att reparera och bygga saker, symaskiner för att laga och skapa och cykelverkstad för att få ordning på cykeln.
Minska mängden byggavfall
En tredjedel av allt avfall i Sverige är bygg- och rivningsavfall. Det krävs en förändring på systemnivå för att dessa flöden av material ska bli mer cirkulära. Huvudprincipen är att förebygga och minska mängden byggavfall. Byggaktörerna har krav på högst 20 kg byggavfall per m2 men genomsnittet är på 47 kg/m2. Detta beror dels på att byggaktörerna inte arbetat tillräckligt proaktivt för att förebygga byggavfall under projektering, dels på brister i kvalitetssäkring under byggskedet.
I entreprenader på allmän platsmark källsorteras byggavfallet och den största delen går till energi- och materialåtervinning. Det som går till deponi är oftast förorenat, vanligtvis på grund av tidigare industriverksamheter på platsen.
Alla byggaktörer och entreprenörer anlitade av staden ska använda sig av avfallshanteringstjänster. Systemet underlättar rätt sortering och omhändertagande av avfall. Centret erbjuder även lagring och annan service som kan bidra till minskade skador på byggmaterial.
Under 2023 startade bygglogistikcenter även en tjänst för att underlätta återanvändning av material. Tanken är att byggmaterial som inte hämtats ut från bygglogistikcentret och annars skulle bli avfall kan återbrukas.
Relaterade länkar och fördjupat material:
Resultatbilaga: Avfallssystem
Resultatbilaga: Byggavfall
På MACRO:s webbplats finns filmer, poddar och annat kunskapsmaterial
(MACRO System)
Måluppfyllnad för 3. Återbruk och avfallssystem
3.1 Minska mängder av avfall
- Hittills har marken renats i 29 % av området.
- 1 050 000 ton berg och schaktmassor har återanvänts i Norra Djurgårdsstaden, vilket innebär att drygt 70 200 transporter undvikits.
- Mängden byggavfall i nybyggnation varierar kraftigt mellan byggaktörerna; från 25 till 158 kg/m² BTA. Genomsnittet är 47 kg/m² BTA.
- för boende i Norra Djurgårdsstaden är 88 kg per person/år 2023.
- Pop-up återbruk har hittills besökts av 39 000 personer, sedan starten 2017. Under 2023 besöktes den av cirka 7 400 personer, 20 700 föremål fick ny ägare, dvs 3,1 ton har gått till återbruk.
3.2 Resurseffektivare vatten- och avloppssystem
- En planeringshandbok för sorterande avloppssystem har tagits fram inom FoU-projektet MACRO.