Återbruk och avfallssystem

I Norra Djurgårdsstaden skapas ett cirkulärt och effektivt resurshanteringssystem. Målet är minskad användning, ökad återanvändning och ökad återvinning av resurser där så lite som möjligt går till deponi, vilket bidrar till minskad klimatpåverkan och god resursekonomi.

Helhetslösning för avfallshantering

Utgångspunkten för avfallshanteringen är avfallstrappan som i första hand innebär att förebygga uppkomst av avfall, i andra hand återbruka, sedan material- och energiåtervinna och i sista hand deponera. Svenska kommuner är bra på insamling till sortering och återvinning av avfall där endast små mängder går till deponi. Trenden i Stockholm visar dock att avfallsmängderna ökar och att insamlingen av matavfall är låg. Att minska både mängden avfall och att betrakta avfallet som en resurs, är prioriterat för att utvinningen av jungfruliga material och tillgångar minskar. Därför är hanteringen av avfall i Norra Djurgårdsstaden utformad som en helhetslösning för att det ska vara lätt att sortera.

Det ska vara lätt att göra rätt

Tidigt identifierades insamling av matavfallet som en utmaning. Erfarenheter från Hammarby Sjöstad visade att sopsug inte var det mest effektiva sättet och det bestämdes därför att matavfallskvarnar i kök skulle testas i stor skala. Hittills är över 3000 köksavfallskvarnar installerade och kopplade till avloppsledningen, vilket innebär att det malda matavfallet leds till Henriksdal och bidrar till ökad biogasgenerering. I kommande etapper planeras separat insamling av matavfall.

Förutom det består avfallssystemet av sopsug (restavfall, tidningar och plastförpackningar) dit alla fastigheter ansluts genom nedkast i eller nära entréer. Sopsugen är ett slutet och helt automatiserat vakuumsystem som transporterar fraktionerna från nedkasten till stora uppsamlingscontainrar i en bergrumsterminal. Sopsugen bidrar till att minska behovet av transporter, framför allt inne i bostadsområden. 2021 gjorde Stockholm Vatten och Avfall en stickprovskontroll av plastförpackningar där renhetsgraden var på hela 99 %.

I Norra Djurgårdsstaden finns miljörum nära till entréer för övriga fraktioner. En automatisk miljöstation för farligt avfall öppnas med SMS eller QR-kod vilket gör det enklare att lämna in farligt avfall.

Pop-up återbruk minskar grovavfall

Pop-up återbruk är en mobil återbruksstation som utvecklades i Norra Djurgårdsstaden 2015 genom en innovationsupphandling. Böcker, hushållsartiklar och andra saker som någon annan kan ha nytta och glädje av samlas in och får ny ägare direkt eller går till en återbruksentreprenör. Pop-up återbruk har därefter vidareutvecklats av Stockholm Vatten och Avfall, och blivit del av deras ordinarie verksamhet, vilket har bidragit till att 124 ton av Stockholmarnas prylar har gått till återbruk. Innovationsupphandlingen inspirerade också till de permanenta återbrukshusen i Skärholmen och Järva. Där kan besökare lämna in saker till återbruk och återvinning samt använda trä-, textil- och cykelverkstäder samt fynda i fyndhörna.

Förebygga uppkomsten av byggavfall

En tredjedel av allt avfall som uppstår i Sverige är bygg- och rivningsavfall. Det krävs en förändring på systemnivå för att flöden av material ska bli mer cirkulära. För att betona vikten av att förebygga och minska mängden byggavfall ställs krav på byggaktörerna att minska mängden byggavfall. För att underlätta sortering, hantering och uppföljning av byggavfall är samtliga byggaktörer anslutna till ett som bidrar till en effektiv hantering av byggavfall.

Hittills har ingen byggaktör uppnått kravet för minskat byggavfall som ligger i genomsnitt på 47 kg/m2. Anledningar är dels att byggaktörerna inte arbetat tillräckligt proaktivt för att förebygga och minska mängderna, och dels brister i kvalitetssäkring under byggskedet. I entreprenader på allmän platsmark källsorteras byggavfallet och andelen byggavfall som går till deponi ska minimeras. Den största delen går till energi- och materialåtervinning. Eftersom en del av byggavfallet består av användbart och överblivet material utreds möjligheten att ta emot dessa material på bygglogistikcentret.

Vatten- och avloppsflöden

I Henriksdals reningsverk utvinns redan idag värme, biogas och ett fosforrikt avloppsslam. Genom att dela avloppsströmmar i separata system redan i huset kan resurser som vatten, energi och växtnäring cirkuleras mer effektivt. Mer spillvärme, vatten och näringsämnen kan då återvinnas och mer biogas kan produceras.

Sedan 2011 har källsorterande avloppssystem utretts. Innovationsprojektet MACRO, Mat i Cirkulära Robusta system, startade 2015 och har därefter i olika projektfaser, i nära samverkan med Stockholm Vatten och Avfall, undersökt förutsättningar för källsorterande avloppssystem för Värtahamnen och Loudden.

Matavfallskvarnar installeras i samtliga kök och det malda avfallet går via avloppsledningen till Henriksdals reningsverk och bidrar till ökad biogasproduktion. På sikt ska det malda matavfallet gå i en separat ledning för matavfall. En pilot med insamling från 400 lägenheter i Kolkajen kommer att genomföras. Matavfallet leds till tankar i sopsugsterminalen och kommer sedan transporteras med lastbil till Högdalen.

Relaterade länkar och fördjupat material:

Hänt under 2022

• Pop-up återbruk var på plats i Norra Djurgårdsstaden vid två tillfällen och besöktes av totalt 8 630 personer. 17 430 föremål bytte ägare, 10,7 ton material gick till återbruk och 2,9 ton grovavfall, 2,2 ton elektronik och 0,7 ton farligt avfall samlades in.
• minskade med 12 % jämfört med 2021, från 104 kg/boende till 91 kg/boende. Även insamlingen av tidningar minskade med 9 % och plast med 15 % jämfört med 2021.
• Inom MACRO-projektet har projekteringsriktlinjer och planeringshandbok för sorterande avloppssystem tagits fram.
• Studiebesök i Hamburg med projektorganisationen och Stockholm Vatten och Avfall för att lära mer om källsorterande avloppssystem.