Norra Djurgårdsstadens

Hållbarhetsarbete

Låt naturen göra jobbet

Sveriges klimat har förändrats och blivit mer oförutsägbart. Stigande havsnivåer, värmeböljor och extrema väderhändelser ökar risken för bland annat översvämningar och torka. 

Stockholms stad har tagit fram en handlingsplan för biologisk mångfald, som beskriver strategier för att stärka Stockholms dagvattenstrategi har som mål att höja vattenkvaliteten. Den innehåller också riktlinjer för att bättre använda dagvatten och kunna tackla de utmaningar som uppstår på grund av klimatförändringar i en stad som blir allt tätare.

Vattnet och grönskan i Norra Djurgårdsstaden fyller många viktiga funktioner. En väl utformad blå- och grönstruktur bidrar dels till ekosystemtjänster och värdefulla synergieffekter. Det skapar också plats för rekreation, vilket är positivt för invånarnas hälsa och välbefinnande. Genom att möjliggöra för odling på såväl kvartersnivå som i större skala främjas lokal matproduktion.

Höjdpunkt från 2023:

Utvalda resultat

  • Hittills har cirka 140 000 m2 ny grönyta skapats, vilket motsvarar drygt 20 fotbollsplaner.
  • 11 m2 per boende.
  • 98 % av byggaktörerna uppfyller .

Stärka ekologiska samband

Norra Djurgårdsstadens läge mellan Nationalstadsparkens norra och södra del har stor betydelse för att koppla samman dessa delar. Nationalstadsparken har ett av Nordens största sammanhängande eksamband, med höga naturvärden och särskilt skyddsvärda träd. Här finns växter, djur och insekter som är så kallade naturvårdsarter, varav vissa är rödlistade eller skyddade enligt artskyddsförordningen. I takt med att städer växer och förtätas fyller gröna stråk och grönytor en viktig ekologisk funktion. De hjälper till att stärka naturvärden genom att parker och offentliga platser bidrar till att stärka spridningssambanden. Gamla ekar sparas och nya planteras i spridningsstråken. I ett av parkstråken finns en grodtunnel som kopplar till fuktstråk och dammar och på så sätt skapar en passage för grodor. Det är avgörande för att hålla ekosystemen i närliggande områden välfungerande.

En insektsstudie har genomförts för att följa upp grönstråkens och de gröna takens funktion som spridningsväg mellan Nationalstadsparken och Hjorthagsberget. Resultaten visade att en stor, bevarad ek spelade en särskilt viktig roll i att hjälpa insekter att sprida sig. Blommor och fuktstråket var särskilt viktiga för blomsökande arter. De gröna taken hade endast en liten effekt på att dra till sig insekter. Inventeringen har gett värdefull information som hjälper till vid såväl framtida utveckling i Norra Djurgårdsstaden som i andra delar av staden.

I samband med en ekologiutredning för Loudden upptäcktes att fridlysta vattensalamandrar levde i en damm nära oljecisternerna. Innan saneringen av marken började fångades salamandrarna in och flyttades till en nygjord damm vid Kaknäs. Även den sällsynta och fridlysta spetsfingerörten har fått en ny växtplats på taken på terminalbyggnaden i Värtahamnen samt vid Bergianska trädgården. Planen är att återinföra spetsfingerörten till Värtahamnen efter att saneringen där är färdig. I området finns också andra rödlistade arter som berguv, silltrut, gråtrut och den bredbandade ekbarkbocken.

Mulmholk
Relaterade länkar och fördjupat material:

Nyhetsinslag: Så kan översvämningar hindras i Norra Djurgårdsstaden

(SVT Nyheter)

Mångfunktionell grönstruktur

Parker, gator och bostadsgårdar är utformade för att vara effektiva där flera olika funktioner samverkar på samma yta. Grönskan skapar trivsamma platser för människor att vistas på, ger skugga och sänker temperaturen under varma dagar. Det minskar också risken för översvämningar och främjar biologisk mångfald genom en rik variation av växter. Hittills har ungefär 140 000 m2 ny grönyta skapats, vilket motsvarar drygt 20 fotbollsplaner. Detta inkluderar 26 400 m2 gröna tak, 47 300 m2 gårdar och 33 450 m2 .

Flera små parker har anlagts, och tack vare nya broar och gångvägar blir det enklare att nå Nationalstadsparken. Alla invånare i Norra Djurgårdsstaden har tillgång till en park inom 200 meter från sin bostad, vilket främjar hälsa och välbefinnande. Boendeenkäten från 2023 visar att ungefär 90 % av invånarna besöker en park eller ett naturområde flera gånger varje vecka under sommarmånaderna.

Genom att plantera en variation av växter ökar chansen för att träd och annan vegetation överlever, även om en art angrips av sjukdom eller röta. Hittills har totalt 640 nya träd av ett 20-tal olika arter planterats på allmän platsmark, bland annat 120 ekar. Under 2023 planterades 16 nya träd och över 40 fågel- och mulmholkar sattes upp i parker, bland annat i området Brofästet längs Husarviken samt vid Gasklocka 1 och 2. I de andra delarna av Gasverket har dock kravet på bevarandet av dess industrikaraktär inneburit mindre utrymme för grönska. Utformningen av Jaktgatan belönades med Sveriges Arkitekters Landskapsarkitekturpris 2019.

Det ställs krav på byggaktörer att uppnå en . Grönytefaktorn är ett planeringsverktyg för att säkerställa att högkvalitativa och mångfunktionella lösningar för grönska anläggs på gårdar och tak. Utformningen av en bostadsgård, inklusive dess storlek och form, samt möjligheten att använda väggar och tak för växtlighet, påverkar hur mycket ekoeffektiv yta som kan skapas. Majoriteten av byggaktörer uppfyller dessa krav. Hittills består de gröna taken mestadels av sedum med tunt jordlager och grönytefaktorn har vidareutvecklats för att öka förutsättningar för mer robusta gröna tak. Trenden är att utforma tak för sociala aktiviteter, vilket visar på en ökad medvetenhet om det rekreativa värdet av gröna ytor.

Grönytefaktorn tillämpas vid markanvisningar på stadens mark i hela Stockholm och i andra kommuner.

En potentialstudie för stor- och småskalig odling kommer att tas fram under 2024, inom ramen av ett innovationsprojekt finansierat av JPI Europe. Resultatet från studien kan bidra till att utöka grönytefaktorn med producerande ekosystemtjänster.

Rekreation, biologisk mångfald och klimatanpassning
Relaterad länk:

Resultatbilaga: Mångfunktionell grönstruktur

Dagvattenhantering

I Norra Djurgårdsstaden hanteras dagvatten som en resurs som både tillför estetiska värden och används till bevattning, samtidigt som det renas och fördröjs. På grund av platsens tidigare användning för industriverksamhet är infiltrering av dagvatten inte tillåtet. Detta är en försiktighetsåtgärd för att förhindra att föroreningar sprids vidare efter att marken har sanerats.

Utrymme för dagvattenhantering ingår som en förutsättning vid gestaltningen. Dagvattenstrategin beskriver principer för områdets dagvattenhantering. Denna strategi beskriver ett lokalt, integrerat system där dagvatten tas om hand genom en kombination av gröna tak i samspel med gårdar, parker och grönstråk med dammar och växtbäddar, samt ett fördröjnings- och utsläppskrav för kvartersmark.

Växtbäddarna längs gatorna består av en av pimpstens- och biokolsjord. Det bidrar till att lagra och fördröja vattenflödet, samtidigt som de leder bort överflödigt vatten till närmaste recipient. Under kraftiga regn fångar dammar och fuktstråk upp vattnet som annars skulle orsaka översvämningar, medan parker och andra gröna ytor fungerar som naturliga vattenmagasin. Denna grönstruktur fungerade väl under skyfallet år 2022. Dagvattenlösningar och skyfallshantering väcker fortsatt uppmärksamhet i medier, ta del av nedan två exempel.

Dagvattenhanteringen är särskilt utmanande i två områden: Gasverket och Värtahamnen. De är plana, lågt liggande områden med kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Att industrikaraktär bevarats i Gasverket innebär stora hårdgjorda ytor med begränsad vegetation. I Värtahamnen har man identifierat lågpunkter där dagvatten brukar samlas. För att hantera detta har en dagvattentunnel byggts för att snabbt kunna avleda vatten vid skyfall.

Allt längre perioder av torka ställer nya krav på bevattning av växtligheten. Ett innovationsprojekt, ”Grått blir blått”, har utrett möjligheterna att använda gråvatten för bevattning. Projektet som finansierats av Länsstyrelsen har visat på goda resultat. Växtbäddars fördröjnings- och reningskapacitet kommer att behöva utvärderas framöver.

Relaterade länkar och fördjupat material:

Resultatbilaga: Dagvatten

Interaktiva kartan: Grönstruktur

Extern webb: Urbana ekosystemtjänster, C/O City webbplats

Nyhetsinslag: Hur påverkas insekternas rörelser i landskapet av bebyggelse och kan gröna stråk skapa ekologiska samband?

(SVT Nyheter)

Förbättrad vattenkvalitet och bottensediment

Norra Djurgårdsstaden gränsar till Lilla Värtan i öster och Husarviken i norr. I Husarvikens bottensediment förekommer förhöjda halter av föroreningar som kommer från tiden då Gasverket var i drift. En tidig utredning av de förorenade bottensedimenten i Husarvikens fastslog att bottensedimenten inte skulle åtgärdas för att undvika att tungmetaller frigörs. Tillgången till vattnet begränsas därför, genom att endast solbryggor utan möjlighet till bad har anlagts. Däremot finns det planer på att möjliggöra för bad i etapp Kolkajen.

De ekologiska samband som är knutna till områdets vattenmiljöer, särskilt strandområdena, spelar en stor roll för ekosystemen. I samband med detaljplanerna för Kolkajen och Ropsten har marinbiologiska undersökningar gjorts i Lilla Värtan. Utredningarna visar att förekomsten av bottenlevande djur, växter och fisk är mycket begränsad. De planerade saneringarna i vattenområdet vid Kolkajen och Ropsten kommer på sikt bidra till minskad mängd föroreningar i sedimenten och därigenom förbättra kvaliteten på ytvattnet i Lilla Värtan. Dessutom kommer den omfattande markrening som utförs på land minska mängden föroreningar som når Lilla Värtan och Husarviken från grundvattnet. Det leder i sin tur till en förbättrad vattenkvalitet. Planerna inkluderar också en marin park i Kolkajen, som ska utformas med hänsyn till växter och djur som lever i vattnet. 

Vinnare av Landskapsarkitekturpriset 2019

Norra Djurgårdsstaden har blivit en förebild för hur grönska och vatten kan användas i stadsplaneringen vilket bland annat uppmärksammats med Sveriges Arkitekters Landskapspris 2019 och av media.

Prisbelönta Jaktgatan
Relaterad länk:

Måluppfyllnad för 4. Låt naturen göra jobbet

4.1 Nyttja ekosystemtjänster

  • Hittills har 98 % av byggaktörerna uppnått grönytefaktorn, .
  • Totalt har cirka 140 000 m2 ny grönyta färdigställs. Detta inkluderar bl a: 26 400 m2 gröna tak, 47 300 m2 gårdar, 33 450 m2 , vilket motsvarar 11 m2 per bostad samt 15 000 m2 gatugrönska och regnträdgårdar
  • 640 nya träd har planterats, varav över 120 ekar på allmän platsmark av ett 20-tal olika trädarter.
  • Boendeenkäten från 2023 visar att 72 % är nöjda med utemiljön på sin gård. 87 % besöker parker och naturområden dagligen eller flera gånger i veckan.

Senast uppdaterad: 2024-05-22

Målområdet Låt naturen göra jobbet och Agenda 2030

Målområdet Låt naturen göra jobbet bidrar till att uppfylla FN:s globala mål för hållbar utveckling:

Visionen: Lokalklimat förbättras och effekterna av kommande klimatförändringar minskar, samtidigt som den biologiska mångfalden ökar och ekologiska samband stärks. Odling såväl i kvarteren som i större skala kan bidra till lokal matproduktion. Staden blir på så sätt mer motståndskraftig för framtida påfrestningar.