Markrening och masshantering
Efter mer än 100 år av industriverksamhet och gasproduktion på platsen behöver jord och grundvatten i Norra Djurgårdsstaden renas innan byggproduktionen kan starta. För att minska antalet transporter är målet att både rena så mycket som möjligt på plats, så kallad in-situ-sanering, och att hantera schaktmassor lokalt.
Höjdpunkt från 2023:
Utvalda resultat
- Ungefär en tredjedel av området har sanerats.
- Hittills har 1 050 000 ton schaktmassor återanvänts. Under 2023 har återanvändningsgraden legat på 80 %.
Markrening
För att förstå föroreningarnas omfattning och till vilka nivåer marken behöver renas, görs en miljö- och hälsoriskbedömning. Därefter genomförs markrening till den nivå som säkerställer att marken inte är någon risk för människors hälsa eller miljön. Detta minskar också miljöbelastningen på omgivande vattenmiljöer.
Markrening i Kolkajen–Ropsten påbörjades 2019 för att ta hand om föroreningar som tjära och bensen, rester från den tidigare gastillverkningen. Lerlagret, som kan vara upp till 15 meter tjockt, har både renats och förstärkts. Under leran finns ett skikt av friktionsjord, morän, som behandlas med persulfat som bryter ner tjäran. För att stabilisera leran har kalkcementpelare skapats. Regelbunden provtagning säkerställer att halterna av föroreningarna har minskat. Under 2023 har ungefär 35 000 m3 lera och 100 000 m3 morän renats. För att ta bort gamla tjärledningar påbörjades markrening mellan de befintliga byggnaderna i Gasverket östra. Ett arbete som görs med stor försiktighet för att skydda Gasverkets kulturhistoriskt värdefulla byggnader.
Utbyggnaden av Saltkajen i Värtahamnen pågår, bland annat för att skapa ett nytt landområde i vattnet. För detta projekt återanvänds 27 000 m3 muddermassor och delar av den gamla kajen som utfyllnadsmaterial.
Markrening i Kolkajen
Relaterad länk:
Resultatbilaga: Markrening
Masshantering
Vid markförberedande arbeten uppstår olika typer av massor som behöver hanteras, såsom jord, lera och kross. Målet är att i så hög utsträckning som möjligt hantera och rena massorna lokalt. För att underlätta denna process etablerades 2018 ett lokalt . Centret bidrar till att minska mängden transporter och hanterar både entreprenadberg och sorterar förorenade schaktmassor. Utsortering av massor som är förorenade eller av geoteknisk sämre kvalitet bidrar till en högre grad av återanvändning. En stenkrossanläggning gör det möjligt att återanvända rena bergmassor direkt på platsen. År 2023 kompletterades torrsikten med en våtsiktningsanläggning för att förbättra möjligheten att sortera mjuka schaktmassor. All sortering sker inne i en hallbyggnad, vilket minskar både damm och buller.
Staden samarbetar med Region Stockholm och förvaltningen för utbyggd tunnelbana för att ta emot och återanvända bergmassor. Hittills har masslogistikcentret tagit hand om 1 050 000 ton berg- och schaktmassor, varav 540 000 ton kommit från Norra Djurgårdsstadens olika entreprenader.
Under 2023 har 530 000 ton berg- och schaktmassor hanterats, varav merparten kom från utbyggnaden av tunnelbanan. Av allt återanvändbart material har 82 % återanvänts i Norra Djurgårdsstaden, medan resten lagras för framtida behov. Över åren har 42 % av alla schakt- och bergmassor återanvänts, men under 2023 ökade denna siffra till över 80 %.
Relaterade länkar och fördjupat material:
Resultatbilaga: Masshantering
Måluppfyllnad för 3. Markrening och masshantering
3.1 Minska mängder av avfall
- Hittills har marken renats i 29 % av området.
- 1 050 000 ton berg och schaktmassor har återanvänts i Norra Djurgårdsstaden, vilket innebär att drygt 70 200 transporter undvikits.
- Mängden byggavfall i nybyggnation varierar kraftigt mellan byggaktörerna; från 25 till 158 kg/m² BTA. Genomsnittet är 47 kg/m² BTA.
- för boende i Norra Djurgårdsstaden är 88 kg per person/år 2023.
- Pop-up återbruk har hittills besökts av 39 000 personer, sedan starten 2017. Under 2023 besöktes den av cirka 7 400 personer, 20 700 föremål fick ny ägare, dvs 3,1 ton har gått till återbruk.