Gasverket – från stängd industri till öppen stad

Att omvandla tidigare industriområden till nya stadsdelar kräver både vision och varsamhet. Hur arbetar staden för att bevara de gamla kulturmiljöerna i Gasverket?

Gasverket i Norra Djurgårdsstaden var industrihistoriskt viktigt för stadens energiproduktion och har byggts ut kontinuerligt sedan 1890-talets början, med Ferdinand Boberg som arkitekt. Industriverksamheten avvecklades 2011 och efter omfattande renoveringar och saneringar öppnar den nya tidens Gasverk. Spårvägsmuseet, Sandvik och Klätterverket är några av dem som numera huserar i de kulturhistoriska byggnaderna.

Kulturmiljö bevaras och utvecklas

Betydande kulturhistoriska miljöer och byggnader är skyddade av svensk lagstiftning och ett nationellt mål är att det ska finnas en mångfald av kulturmiljöer som bevaras. Hela gasverksområdet är blåklassat av Stockholms stadsmuseum, vilket betyder att det har synnerligen höga kulturhistoriska värden – den högsta nivån av bevarandevärde. På samma gång innebär det en stor omvandling att skapa nytt liv i ett gammalt industriområde som helt ska ställas om till en annan funktion som stadens nya mötesplats och målpunkt.

Stadens vision är att bevara och utveckla de befintliga värdefulla byggnaderna och yttre miljöerna inom Gasverket. Även nya byggnader planeras som bland annat kommer rymma 200 bostäder. Delar av spaltgasverket kommer att vara kvar.

– Stockholm är en av världens mest välplanerade huvudstäder och har genom historien hållit ganska hårt i planeringen. Med åren har staden vuxit i olika takt och bildat årsringar, eller snarare en historisk mosaik, över olika bebyggelsekaraktärer. Det är väl sammanflätat och ger Stockholm sin karaktär. När vi bygger nytt tar vi stöd i det gamla och identifierar värdebärare, sa Stockholms stadsarkitekt Torleif Falk på Gasverket Talks - en föreläsningsserie under Gasverksdagen i september 2022.

Platsens identitet

– Att ha kvar är avgörande för platsens identitet - och det är helheter man vill bevara för eftervärlden. En industrianläggning är inte bara summan av delarna, utan hur de interagerar med varandra och man ska kunna läsa kulturhistorien i platsen. Det bidrar till ett intressantare stadsliv än om man skulle börja från noll, sa Urban Nilsson, byggnadsantikvarie på Nyrens Arkitektkontor.

I Gasverket innebär detta att stora delar av de tidigare produktionslinjerna finns kvar. Även i byggnaderna har så mycket som möjligt av originalbyggnation och -material behållits. Berghs School of Communication huserar numera i Reningshuset, hus 8, som var den mest förorenade byggnaden. Där var man tvungen att ta bort allt - tak, väggar och golv - för att sanera och sedan återinstallera. Innanför väggarna är allt nytt och här har man försökt ta vara på de antikvariska värdena för att behålla fastighetens karaktär.

I det gamla Mätarhuset finns numera Klätterverket. Här har så mycket produktionsutrustning som möjligt har sparats.

– Allt som blev över har återanvänts, både för att bibehålla gasverkskänslan och för det återbruk som staden arbetar för, berättade Thomas Breding på Klätterverket, när han visade runt under Open House Stockholm i oktober 2022.

Stockholms nya kulturscen inuti Gasklocka 2

Ett annat exempel är Gasklocka 2, där Stockholms nya kulturscen håller på att byggas. För att kunna behålla volymen av gasklockan och kunna styra de funktioner som är viktiga i en publik verksamhet samtidigt som tegelväggarna och fasaden bibehålls, planeras scenen som en fristående strukturbyggnad inuti den gamla. Här byggs elva våningar med en kultur- och evenemangscen för 2 300 personer och restaurang för 1 000 gäster. Fasad och fönster har varsamt renoverats och grön betong används i reglar för att minimera koldioxidavtrycket. Utmaningar identifierades hur man möter nya krav på akustik, brandskydd och tillgänglighet.

Häng med på en tur igenom Gasklocka 2.

– Vi tar inte bort gamla rostfläckar och saker som har runnit på väggarna – vi vill ha kvar det, så att man får en känsla, och på samma gång gör vi en supermodern scenanläggning med alla bekvämligheter, säger Palle Gustafsson, sakkunnig scenteknik Stockholms stad och Sven Leijonhufvud, projektledare.

Stadens höga ambitioner handlar dock inte bara om att återanvända och bevara enskilda byggnader och material, utan hela miljön. Nästan varje del av den övergripande arkitektoniska stadsstrukturen i Gasverket med dess gränder och gator har bevarats i sitt ursprungliga skick. Den mest centrala mötesplatsen, Bobergstorget, är en samlingspunkt och aktivitetstorg i området. Torget har en lerbelagd yta som relaterar till material som används i de flesta byggnader. Här finns även en aktivitetspark som ger plats åt ungdomar.

– Bobergstorget är ett torg med plats för evenemang som med sin dekorativa golvläggning av marktegel, långbänkar med bord och en vattenspegel är ett centralt samlande rum som nu tas i besittning av besökare och bildar ett nav för området, säger Staffan Sundström, landskapsarkitekt på Sweco.

Det vi bygger nu blir också historia

Även nya hus byggs integrerade i området med hög arkitektonisk kvalitet anpassat till miljön för att förbättra den sociala interaktioner, såsom Bobergsskolan och Hjorthagshallen.

– När börjar och slutar historien? Det vi bygger behöver inte se ut som det gjorde förr, men man ska kunna se och förstå att det vi bygger nu har en koppling bakåt – men det ska också spegla där vi står idag. Vi bygger också historia för kommande generationer, avslutade stadsarkitekt Torleif Falk sitt anförande under Gasverket Talks.

Arbetet har uppmärksammats och flera utmärkelser och nomineringar har mottagits, vilket sätter Stockholm på en nationell och internationell karta, som ett exempel på god praxis. Hus 8 har tilldelats ROT-priset och Bobergsskolan utsågs till Årets skolbyggnad 2019. Flera av byggnaderna har dessutom blivit nominerade till Årets Stockholmsbyggnad, 2023 var Gasverket nominerat till det internationella priset European Award AHI (Architectural Heritage Intervention) och 2024 nominerades Bobergstorget till Landmärket.

Gasverket blir en destination

– Jag älskar de här byggnaderna, sa Malin Claesson Stenström, regionchef på CA Fastigheter. Vår vision är att skapa en destination dit vi kan locka alla stockholmare och turister när man är i stan. Restauranger och kultur är en kombination som vi tror kommer locka många: kombon med attraktiv verksamhet i lokalerna med miljön i byggnaderna. Pusslet med att etablera verksamheter är viktig och vi bygger på hela tiden i takt med att området växer.

Det som är intressant med de industrilokaler som vi renoverar är att vi måste anpassa verksamheten efter byggnaden och inte tvärtom. Så som man kanske annars jobbar. Men här kan vi inte flytta dörrar eller fönster. Och det är en förutsättning för att få jobba med de här husen, att bevara det arkitektoniska arvet från Ferdinand Boberg. Men det ställer uthyrningsarbetet på sin spets, att hitta de verksamheter som kan fungera i dessa lokaler.

Film om Gasverket

Christina Salmhofer, hållbarhetsstrateg, och Staffan Lorentz, projektchef på exploateringskontoret, berättar om gasverksområdet i Norra Djurgårdsstaden och hur det förvandlas till en livfull och attraktiv del av Stockholm.

Malin Claesson, regionchef på CA Fastigheter, beskriver byggnaders energiprestanda och vikten av att välja rätt material för att säkerställa att byggnaderna uppfyller stadens krav.

Trevor Cooper-Williams, delägare i Klätterverket, berättar om mätarhuset som har blivit en klätterhall i Gasverket.

Källa: Carbon Neutral Cities Alliance

Lästips:

Stadens två policydokument: Byggnadsordning och Arkitekturpolicy – om hur staden arbetar när Stockholm utvecklas.

Här kan du ladda ner strategierna i PDF-format:

Mer om Gasverket:

Artikel Publicerad: 2022-11-11 Uppdaterad: 2024-06-07