Klimatreducerande betong testas i pilotprojekt

Byggandet av anläggningar medför stor klimatpåverkan i byggskedet, dels från framställning av material, och dels från byggprocessen som helhet. För att minimera klimatpåverkan måste åtgärder vidtas, både i projekterings- och byggskedet. Ett sätt är att testa olika recept för betong genom att byta ut delar av cementen mot masugnsslagg. I Norra Djurgårdsstaden pågår pilotprojekt där man undersöker olika betongrecept för konstruktioner både på mark och i vatten.

Stockholms stad ställer klimatkrav för betong och stål i alla entreprenader, samtidigt har även ett utvecklingsarbete startat för att driva utvecklingen med klimatförbättrad betong framåt. Betong används som byggmaterial i en mängd konstruktioner på allmän platsmark, men produktion av betong och cement orsakar stora koldioxidutsläpp. Att byta ut delar av cementen mot masugnsslagg (GGBS) i betong är ett sätt att få ner materialets klimatpåverkan, vilket nu testats i etapperna Ropsten och Värtahamnen.

Tillfälligt påldäck vid Lilla Lidingöbron

Vid Lilla Lidingöbrons landanslutning i Ropsten kommer exploateringskontoret bygga ett nytt permanent påldäck med gång- och cykelväg samt spårtrafik. Innan utredningar, planer och projekteringar är klara och den nya stationen i Ropsten kan anläggas, leds spårtrafiken mellan Lidingöbanans befintliga hållplats och det nya spårläget på bron via ett temporärt påldäck. I och med att det temporära påldäcket bara kommer användas fram tills den nya stationen byggts gavs det en möjlighet att testa gränserna med ett recept med högt innehåll av masugnsslagg. För övriga recept så kommer dessa att testas genom kontinuerlig provning av stora betongkuber (1x1 m) som får ligga i Värtans vattnet under lång tid. Testerna utgår från betong där cementinnehållet reducerats genom utbyte av cement mot slagg (GGBS – Granulerad masugnsslagg) med 35, 50 och 65 %. För det permanenta påldäcket har 20% av cementen ersatts med masugnsslagg och för det tillfälliga med 50%. Under ett antal år kan projektet utvärdera hur betong kan utföras på ett mer miljöriktigt och koldioxidreducerande sätt med bibehållna tekniska egenskaper. De första indikationerna är att egenskaper som tryckhållfasthet och frostbeständighet är jämförbara med vanlig betong. Resultaten kommer att redovisas i en separat rapport upprättad av Swerock.

Pilotprojektet initierades av exploateringskontoret, trafikkontoret, Peab och betongleverantören Swerock samt Sweco.

Klimatreducerad betong testats vid Saltkajen

Inför utbyggnaden av Saltkajen i Värtahamnen utvecklas också koldioxidreducerande betong, men för konstruktioner i vatten – så kallad UV-betong. För att säkerställa kvaliteten görs testerna först i ett laboratorium och därefter i full skala i vattenfyllda containrar. Tack vare olika mängder av slagginblandningar kan koldioxidbelastningen minska med 30 %. Projektet startade 2023.

Hittills har få tester gjorts för den här typen av betong i undervattensmiljöer och det saknas därför erfarenhet av att gjuta undervattensbetong i kombination med slagginblandning. Testerna är en del av utvecklingsarbetet och pågående projekt Saltkajen kom lägligt i tid för att genomföra så kallade mock-up-tester med slagginbladning. Utifrån dessa kan vi sedan gå vidare för att implementera i framtida projekt.

Saltkajen ligger på en utsatt plats och betongen som används till utbyggnad av den nya piren kommer att vara både under och över vattenytan beroende på väder och vattennivåer i Lilla Värtan. Detta ställer särskilda krav på betongen. Pilotprojektet inleddes under hösten 2022 då ett antal tester genomfördes i laboratorium, vilket gav flera lärdomar. Lärdomarna har sedan kunnat appliceras på de fullskaliga testerna i vattenfyllda containrar i Södra Värtahamnen som påbörjades i februari i år. Totalt görs tre modeller i full skala under våren, där skillnaden mellan dem är mängden inblandad slagg – från 12 % till 42 %. För att utvärdera de olika recepten och säkerställa kvaliteten görs löpande tester på betongen där bland annat frost- och tryckbeständighet samt värmeutveckling studeras. Ambitionen är att koldioxidbelastningen ska minska med cirka 30 %.

Luc Pagés, anläggningsingenjör berättar om projektet. För att hinna både testa och utvärdera resultatet från de provgjutningar som görs i pilotprojektet kommer betongen från dessa inte hinna användas i Saltpiren utan först i kommande projekt. För Saltpiren kommer koldioxidreducerad betong som redan är beprövad att användas.

I rollen som både kravställare och förvaltare av det som byggs har Stockholms stad en unik situation. Detta innebär ett ansvar att, under kontrollerade former, prova, och pusha gränser för att hitta nya hållbara lösningar. Att få ner klimatpåverkan i betong är ett av dessa.

I projektet deltar exploateringskontoret, trafikkontoret, Sweco och Skanska.

Artikel Publicerad: 2022-10-19 Uppdaterad: 2024-06-25