Naturbaserade lösningar – grönytefaktor och dagvattenstrategi

Naturen ska göra jobbet där naturbaserade lösningar tar hand om dagvatten, skapar rekreativa värden och bidrar till ökad biologisk mångfald. Det handlar om nya sätt att tänka och planera för hur växter och vatten används i urbana miljöer som kan motstå ett förändrat klimat och hantera ökad och mer intensiv nederbörd, men även torrare perioder. Grönytefaktorn och dagvattenstrategin är viktiga verktyg för att klimatanpassa Norra Djurgårdsstaden. 

Dagvattenstrategi i Norra Djurgårdsstaden

Dagvatten är regn- och smältvatten från tak och andra hårda ytor. I Norra Djurgårdsstaden ses dagvatten som resurs och en åtgärdsnivå används för att minska risken för översvämningar och torka. Målet med strategin är att anpassa kvarteret till att klara framtida höga havsnivåer, att dimensionera dagvattensystemen för att klara kraftiga regn och torrare perioder utan att byggnader och gårdar översvämmas. Samtidigt fördröjs dagvatten på kvarteret för att senare kunna använda för bevattning. Dagvattensystemet består av ett integrerat system med gröna tak som samspelar med vattenflödet på gårdar, gator, parker, regngårdar, växtbäddar, dammar och dagvattenledningar som bidrar till ett robust ekosystem.

Dagvatten som resurs, landskapsarkitekt Gösta Olsson berättar.

Området utformas så att dagvatten ska kunna avrinna ytligt när ledningssystemet är överbelastat och i första hand ledas till växtbäddar för fördröjning och rening. Kraftigare regn och skyfall kräver att områdenas höjdsättning utförs på sådant vis, att dagvattnet kan ledas på ytan till närmaste recipient i Husarviken och Värtan. I en av de senare etapperna, Kolkajen, ska den lokala höjdsättningen utformas så att dagvattnet i första hand leds till växtbäddar för fördröjning och rening. Målet är att minst 75 % av gator och torg ska ledas till växtbäddar för fastläggning av föroreningar och på så sätt inte öka belastningen på recipienten.

En regnbädd är en kombination av en planteringsbädd och en dagvattenanläggning. Den förväntas både fördröja och rena dagvatten och fungera som en fullgod växtbädd för träd, perenner och buskar. Utformningen kan göras på många olika sätt och med olika substrat. I Norra Djurgårdsstaden ligger regnbäddarna nedsänkta i förhållande till gatan, i nivå med dagvattenbrunnens utloppsrör. Röret från brunnen leds ut ovanpå växtbädden eftersom det ger en robust konstruktion för drift och underhåll och fritt flöde för dagvattnet med marginal för fördröjning av vatten vid kraftiga regn. Substratet i regnbäddarna består av kolmakadam som ger snabb infiltration och förhållandevis torr växtmiljö. För att minimera risken för att växterna får för lite vatten krävs dämmen som håller kvar en del av vattnet i botten på växtbädden. Växtvalet behöver också anpassas till den speciella växtmiljön och näringsämnen behöver oftast tillsättas för att växterna ska må bra och utvecklas.

Både Gasverket och Värtahamnen har identifierats som områden där dagvattenhanteringen är en utmaning. Detta då båda områdena är plana, lågt liggande och med redan befintlig byggnation. Omfattande utredningar har gjorts för att undvika vattensamlingar, såsom höjdsättning, växtbäddar, våtmarker och diken. I Södra Värtahamnen planeras det exempelvis för en skatepark som även kan omhänderta stora mängder regn.

I dagvattenstrategin ses dagvatten som en resurs. Dagvatten är regn- och smältvatten från tak och andra hårda ytor i stadsmiljöer. Målet med strategin är att anpassa kvarteret till att klara framtida höga havsnivåer, att dimensionera dagvattensystemen för att klara kraftiga regn och intensiva nederbördsperioder utan att byggnader och gårdar översvämmas samt att fördröja dagvatten på kvarteret för att senare kunna använda för bevattning.

Grönytefaktor

syftar till att stödja systemlösningar där stadsgrönska och dagvatten på olika sätt används för att stärka ekosystem, utjämna negativa effekter av klimatförändringar och samtidigt forma attraktiva gårdar och utemiljöer. Klimatförändringen innebär ändrade förutsättningar för såväl stadens gröna struktur som dagvattenhantering. Det blir mer regn under höst och vinter och fler och mer ihållande värmeböljor under sommaren, vilket innebär större påfrestningar för växter och grönska.

Grönytefaktorn är ett planeringsverktyg för kvartersmarks som vidareutvecklats i Norra Djurgårdsstaden. Verktyget har tidigare utvecklats i Tyskland och vidare i Malmö. Grönytefaktorn beskriver den ekoeffektiva ytan – det vill säga den yta som bidrar positivt till platsens ekosystem och lokalklimat samt sociala värden kopplade till grönska och vatten. Grönytefaktorns syfte är att stärka som stärker den biologiska mångfalden, hanterar dagvatten för att minska översvämningar, ökar pollinering och sänker temperaturen vid värmeböljor. Det bidrar även till människors välbefinnande genom trivsamma miljöer. Den grönytefaktor som uppnås ska vara balanserad mellan de olika funktionerna som eftersträvas. Grönstrukturen används som en aktiv komponent i planeringen. Grönytefaktorn tillämpas på kvartersnivå och samtliga byggaktörer behöver samverka för att gemensamt uppnå grönytefaktorn.

Effekter och resultat kvartersmark

Byggaktörerna var från start positiva till grönytefaktorn trots att det var ett nytt verktyg som innebar att en annan typ av konstruktion behövde projekteras. Att staden bidrog med kompetensutveckling och en gemensam målbild var viktiga faktorer som bidrog till ett lyckat resultat. Grönytefaktorn bidrog som en inspirationskälla i landskapsarkitektens arbete. Den tydliga poängsättning av olika åtgärder och växtval som verktyget ger, gjorde det lätt för aktörerna att förhålla sig till olika genomförandealternativ.

Inom ramen för innovationsprojektet C/O City som avslutades 2018 har NCC tillsammans med Rise genomfört fuktmätningar på de gröna taken på Stora Sjöfallet. Resultaten visade att det gröna taket varken påverkar den underliggande konstruktionen negativt eller bidrar till mögelpåväxt på råsponten under tätskiktet under tiden mätningarna genomförts. Inom ramen för C/O City gjordes beräkning av nyttor av ett 55 mm tjockt sedumtak som motsvarar Stora Sjöfallets. Slutsatsen blev att sedumtaket skapar nyttor, ekosystemtjänster, som oftast inte uppmärksammas förrän de försvunnit. Det gör det extra viktigt att synliggöra värdet kvalitativt, kvantitativt och monetärt.

Ett tjockare biotoptak stärker de ekologiska spridningsvägarna mellan grönområden. Beräkningar visar dessutom att sedumtaket minskar dagvattenflödet med 40 %. Det innebär att dagvatten magasineras på taken vilket medför en minskad belastning på dagvattennätet. Dessutom bidrar taket positivt till ljudmiljön och absorberar ljud och ger en bullerminskning med cirka 2 dBA. Gröna tak reflekterar ljus vilket gör att värmen inte lagras i samma omfattning som på ett plåttak. Vid en värmebölja kan taket sänka temperaturen med upp till fem grader. Gröna tak med solceller innebär en positiv synergieffekt då gröna tak har en kylande effekt och därmed förbättrar solcellernas verkningsgrad.

Undersökningar som boendeenkäter visar att gårdarnas utformning och grönskan uppskattas av såväl boende som besökare. För att få en bättre förståelse och ökad kunskap om hur utemiljöerna, såsom bostadsgårdar och takterrasser, upplevs genomfördes hösten 2020 en särskild enkät om grönska bland boende och bostadsrättsföreningar. Syftet var även att få ytterligare kunskap kring hur grönytefaktorn kan vidareutvecklas. Resultatet visade att 80 % upplever att gården fungerar bra och över 60 % svarade att den uppfyller hushållets behov. Studien visade även att gårdarna fungerar bäst för mindre barn och sämre för ungdomar. Över hälften känner till att gårdarnas växtlighet är en del av klimatanpassningen för att minska översvämningarna i området.

Resultat allmän platsmark

I Hjorthagen är en del parker, gator och kvarter färdigbyggda. I Hästhagsparken har ett system av fuktstråk och dammar anlagts. Dessa tar emot stora mängder vatten i den kuperade terrängen och utgör en del av ett spridningsområde för vattenlevande djur och växter. Möjlighet till utökat livsrum för grodor har stärkts med en nyanlagd grodtunnel under huvudgatan i den nya stadsdelen.

Gräsmattor har utformats som fördröjningsytor för avledningsvatten från kvarter och gator.

Sammanhängande grönstråk i form av så kallade diken har byggts på lokalgatorna med försänkta planteringsytor som tar emot allt vatten från gata och trottoar. Gångspänger och bilöverfarter till garage ligger fritt över diket för att undvika stående vatten vid kraftiga regn. Vattnet tas om hand, fördröjs och säkerställer tillväxten för träden och övrig vegetation i dessa grönstråk.

På huvudgatan, Bobergsgatan, är träden planterade på traditionellt vis som alléplantering i trädgropar med galler. Dessa är utformade som betonglådor med specialutformad brunn. Allt vatten från gatan leds in till träden via en brunn för varje träd.

För att göra det möjligt att ta hand om stora mängder vatten, hålla kvar och rena det samt se till att växtbetingelserna är goda har biokoljord använts. Det är en blandning av grus och träkol som ger förutsättningar för mycket god tillväxt samtidigt som koldioxid binds in i kolet.

De extrema skyfallen med över 50 millimeter regn på en timme är fortfarande relativt ovanliga, men förväntas öka med framtidens klimatutmaningar. Ett häftigt regn som kom i juni 2021 togs väl omhand av växtbäddarna på Madängsgatan, se nedan film. Den stora utmaningen är numera perioder där det inte regnar, och där bevattningsbehovet ökar.

Film från Fredrik Ohls, Sweco.

Relaterade länkar:

Fler filmer om grönskan i området:

Planering av grönstrukturen, landskapsarkitekt Gösta Olsson berättar.

Det rika ekbeståndet, landskapsarkitekt Gösta Olsson berättar.

Artikel Publicerad: 2022-04-17 Uppdaterad: 2024-06-07