En vandring genom Gasverket – industrihistoria och omvandling till levande stad
I mer än hundra år försåg Gasverket stockholmarna med gas. Flera av byggnaderna och tegelgasklockorna är ritade av arkitekt Ferdinand Boberg och när energiproduktionen avvecklades 2011 kunde saneringen av området starta.
Gasverket utvecklas nu till lokalt centrum och besöksmål, där de kultur- och industrihistoriskt intressanta byggnaderna renoveras, återbrukas och fylls med nytt liv. Från att ha varit en stängd industri öppnar gasverksområdet nu upp för allmänheten. Än så länge är det bara den västra delen av Gasverket som har renoverats och öppnats, medan den östra delen är under planering. CA Fastigheter är tillsammans med staden, drivande i utvecklingen.
Följ med på vandring i Gasverket
1
Gasklocka 2, blivande kulturscen
Gasklocka 2 som ritades av Ferdinand Boberg stod färdig 1899 och omvandlas nu till ny kulturscen som planeras öppna hösten 2026. Den nya scenbyggnaden byggs som ett fristående hus inuti gasklockan. Gasklocka 2 är en av två tegelgasklockor som finns i Norra Djurgårdsstaden och deras utformning påminner om varandra, även om Gasklocka 2 är betydligt större. Tegelstenar som har monterats ner för att göra öppningar har återbrukats vid fasadrenoveringen. Gamla rostfläckar på innerväggarna bevaras för att behålla industrikänslan.
2
Gasklocka 5, blivande kontor
Gasklocka 5 är en sfärisk högtrycksklocka från 1970-talet som planeras byggas om till kontor. Den runda gasklockan var tidstypisk för sin tid och var vanligt förkommande världen över.
3
Hus 11, Förrådshus I, idag förskolan Anna
2021 öppnade förskolan Anna upp sin verksamhet i det gamla förrådshuset på Gasverksvägen. Förrådshuset ritades av signaturen A.R. på Gasverkets ritkontor. Huset har sedan fått en tillbyggnad för att kunna rymma förskolan. Antikvarisk hänsyn till den ursprungliga förrådsbyggnadens exteriör har tagits genom tydliggörande av den höga granitsockeln, bevarande av en entrétrappa och befintliga fasadindelning samt takuppbyggnader. Utvändiga fönster har renoverats och kompletterats med nya energieffektiva innanfönster. En eller flera av takkupornas fönster har ersatts med galler för luftintag till nytt ventilationsaggregat. Även hänsyn till interiören har gjorts genom bevarande av bärlina av trä och balksystem för förrådsverksamhet i tak så kallad telferbalk.
4
Hus K, Hjorthagshallen, nybyggnation
Hjorthagshallen är en nybyggd idrottshall med motionsrum och lokal för fäktning. Byggnaden invigdes 2019. Hallen är en länk mellan de äldre delarna av Hjorthagen och Gasverket. Fasaden i tegel är ett uttryck som linjerar med områdets både gamla och nya byggnader. På taket finns solpaneler som försörjer byggnaden med energi.
5
Hus 13, Verkstadshus II, idag Bobergsskolan
Bobergsskolan består dels av en tegelbyggnad från 1910-talet, dels två nybyggda huskroppar. Byggnaderna binds samman av en sockelvåning. Den äldre byggnaden ritades av Hjalmar Westerlund och arkitekturen följer samma princip som tillämpades för vattengasverket, hus 22, och reningshuset, hus 10. Tegel och fönster är bevarade från 1920-talet, även traversen och takbalkarna finns kvar. På skolgården har ”Frisen/kjolen” runt den befintliga byggnaden återställts av återbrukad storgatsten, den hade antikvariskt värde.
Bobergsskolan med plats för 900 barn blev färdig och tog emot sina första elever hösten 2019. Byggnaden tilldelades samma år priset Årets skolbyggnad.
6
Hus 14, Verkstadshus, idag Restaurang Ocra, Granero Bakery, CA Fastigheters kontor
Verkstadshuset ritades av Ferdinand Boberg och färdigställdes 1893. Det är dessutom den enda av Bobergs byggnader som är ritad specifikt för människors arbete, till skillnad från de andra byggnaderna som utformades för maskiner. Byggnaden rymde alla reparationsverkstäder och hade ursprungligen två plan samt en smedja i markplan med dubbel takhöjd. Sedan byggnaden stod klar har den byggts om i omgångar.
I det inre rummet i restaurangen finns delar av en gammal smedja med öppen spis och diverse verktyg bevarade.
7
Bobergstorget, nyanlagt
Områdets knutpunkt och publika mötesplats är Bobergstorget. Här har 27 ton (530 m3) borgmästarsten återbrukats och 700 m2 storgatsten. Torget rymmer sittytor, bord och en vattenspegel. Tanken är att torget ska kunna användas som ett aktivitetstorg. 2024 nominerades det till Landmärket, Sveriges Arkitekters pris för landskapsarkitektur.
Sammanbindande för hela området är det återuppförda luftledningsstråk som markerar produktionslinjen från tillverkning till lagring. Dessa vita metallrör har bevarats och fått nytt användningsområde, växtstöd för klätterväxter.
Tegelbeläggningen anknyter till intilliggande byggnaderna och är arrangerade i ett distinkt mönster som påminner om moderna textilier. Gasverket är ett exempel på hur en plats med industriellt kulturarv kan utvecklas, samtidigt som dess historiska värden bevaras.
8
Hus 27, Ångpannehus, idag Tegellådan
Ångpannehuset, för övrigt Gasverkets minsta hus, har varsamt renoverats till en restaurang och ölbryggeri och öppnade 2024. Byggnaden är en del av den ursprungliga anläggningen som ritades av Ferdinand Boberg, och har haft flera olika funktioner under tidens gång. Förutom att inrymma ångpannor har huset fungerat som ett experiment- och provgasverk där nya metoder och maskiner testades. Tegelfasaden är ornamenterad.
9
Hus 20, Maskinhus, idag Systembolaget och Society of Lifestyle
2019 flyttade de första hyresgästerna in i det tidigare maskinhuset. 1935 inträffade en explosion i byggnaden och stora delar av maskinhuset revs och ersattes 1938 med dagens byggnad ritad av Åke Tengelin. Nominerad till Årets Stockholmsbyggnad 2020.
10
Hus 8, Reningshuset, idag Berghs SOC
2021 flyttade Berghs School of Communication in i reningshuset. Samma år tilldelades byggnaden ROT-priset för den varsamma renoveringen. När huset byggdes 1893 användes det som maskinhall för rening av kolgas. Byggnaden har återbrukats i sin helhet där få material har tagits bort och få nya har tillförts. Takstolar, fönster, gångbryggor och stegar till lanterninen finns kvar. Även ytterdörrar är i original och sparade som dekoration. För att kunna sanera byggnaden var man tvungen att ta bort allt – tak, väggar och golv, som sedan återinstallerades.
11
Hus 9, Regenerationshus, idag Spårvägsmuseet
2022 öppnade Spårvägsmuseet i regernerationshuset vid Bobergstorget. Byggnaden ritades av Ferdinand Boberg och användes ursprungligen för regenerering av myrmalm som användes i reningsprocessen. Originaldelar har renoverats och sanerats för att kunna användas på nytt. Istället för att byta ut de karaktärsfulla fönstren från 1800-talet har nya isolerglas som måttanpassats till fönstren varsamt installerats. De gamla träportarna har dock bytts ut på grund av brand- och säkerhetskrav, men de hänger kvar på insidan av fasaden som dekorativt bevarade byggnadsdetaljer. Nya energieffektiva installationer har också genomförts utan att de påverkar husets karaktär. En del av kaklet och textilierna kommer från SL:s gamla lager.
12
Hus 10, Reningshus II, idag Sandviks kontor
Reningshuset har omvandlats till kontor och 2020 flyttade Sandvik in som första hyresgäst i lokalerna. Reningshuset ritades av Hjalmar Westlund och stod klart 1905. Förändringar av funktioner har inte fått synas i fasaden och stor omsorg har lagts på att bevara och framhäva den ursprungliga byggnaden. Befintliga fönsterkarmar i stål har renoverats och återanvänts, liksom takstolar i gjutjärn och en massiv travers. Även en trappa och entresolplanets bjälklag är bevarat. En trappa interiört och på entresolplanet är bjälklaget bevarat. Byggnadens tak har renoverats till originalutförande.
13
Hus 7, Mätarhuset, idag Klätterverket
Det tidigare mätarhuset har omvandlats till ett klättercenter och restaurang som öppnade 2019. Här har den ursprungliga industriutrustningen och materialen styrt utformningen av de interiöra ytorna, ett arbetssätt som bådar gott för tillvaratagandet av återbruk. Exempelvis har den gamla mätcentralen blivit mötesrum där mätbordet fungerar som konferensbord. Väggkaklet i original har, trots skador, bevarats och här och var sitter nyproducerade kakelplattor eller med grå puts. Även olika metalldelar har tillvaratagits och använts exempelvis som vikter för styrketräning eller till ramar och föremål i kafédelen.
Totalt har 500 ton stål och betong plockats ut och 30 000 bultar skruvats bort, men så mycket produktionsutrustning som möjligt har sparats. Allt som blev över har återanvänts, både för att bibehålla gasverkskänslan och för det återbruk som staden arbetar för.
14
Gasklocka 1, blivande hotell
Gasklocka 1 hör till Gasverkets första utbyggnadsetapp som påbörjades 1890 och produktionen igångsattes hösten 1893. Gasklockan är en av de, från sin byggnadstid, bäst bevarade byggnader på gasverksområdet och ritades av Ferdinand Boberg. Här mellanlagrades gas för anpassning till den dygnsvariation som uppstår vid leverans till hushåll och industri. Gasklocka 1 är en så kallad våtklocka där gasen innesluts i en behållare med vattenlås. För det ursprungliga syftet att förvara gasbehållare, ritade Boberg detta arkitektoniska mästerverk med noga avvägda dimensioner och dekorativa element så som det mönsterlagda fasadteglet.
Gasklocka 1 kommer att omvandlas till hotell, ett arbete som ännu inte är påbörjat.
Förvalta platsens historia
Att Gasverket öppnar upp ger oss inte bara tillgång till de gamla byggnaderna, utan även områdets unika historia; om hur gasproduktionen bidrog till att det moderna Stockholms framväxt under 1800- och 1900-talen. Om hur arkitekturen utvecklats i form och materialval. Men även människornas historia, de som arbetade och tillbringade stora delar av sina liv i gasverksområdet.
Att väcka de gamla industribyggnaderna till liv igen har inneburit flera utmaningar. Industrierna och dess gasframställning har under många år förorenat marken och byggnaderna och ett omfattande saneringsarbete har genomförts.
För att kunna bevara och förvalta platsens kulturvärde beställde Stockholms stads exploateringskontor en antikvarisk förundersökning av området år 2010. Denna utfördes av Nyréns Arkitektkontor och fungerade som kunskapsunderlag i både plan- och byggprocess. Det gedigna förarbetet bidrog till hur området bevarades för att möta framtiden, det är inte bara byggnaderna som är bevarade, utan hela stadsstrukturen; vägar och stråk ligger kvar där de alltid gjort men är anpassade till dagens behov.
Upptäck den offentliga konsten i Norra Djurgårdsstaden
Offentlig konst som tillkommit tack vare enprocentsregeln spelar stor roll i stadsutvecklingen i Stockholm. Konstverk i parker, torg och offentliga byggnader bidrar till en mångfald av upplevelser som förstärker platsens identitet och speglar historien, förutsättningar och framtid.
Följ med på konstvandring runt om Gasverket och Värtaterminalen