Ökad matproduktion i städer

Hur maten produceras är en avgörande del i den omställning vi behöver göra. Men hur ser förutsättningarna ut i Stockholms stad? Försörjningsgraden i Sverige som helhet är idag omkring 50 %, i början av 1990-talet var den runt 75 %. Frågan är hur städer kan bidra till självförsörjningen i framtiden – tillgången till ytor för matproduktion är avgörande för graden av vår framtida självförsörjning.

Vi vill på olika sätt öka vår förståelse för matproduktion i en urban miljö och hur det kan bidra till stadens kapacitet att producera mat. Vi arbetar med bland annat planeringsverktyget grönytefaktor för att se till att det finns grönska som fyller flera funktioner när vi utvecklar kvartersmark. I framtiden kanske vi använder en ”matytefaktor” efter samma mönster som för grönytefaktorn

– I omställningen till mer resurseffektiva städer krävs förmågan att ta vara på det som finns lokalt. Utmaningen är att komma upp i tillräckliga volymer och på smarta sätt lösa de lokala kretsloppen vad gäller vatten, energi och växtnäring. Marken i Stockholm är dyr så vi behöver tänka nytt för att öka stadens lokala försörjningsgrad. Grönsaker och bär och kanske tom tropiska frukter går att odla i närområdet medan potatis och säd behöver andra ytor, förklarar Maria Lennartsson FoU-samordnar i Norra Djurgårdsstaden.

En studie från 2019 kom fram till att ungefär 10% av grönsaksbehovet skulle kunna odlas i Stockholm, på industritak och liknande. Men i staden finns fler ytor än tak. Det finns både väggar och mörka utrymmen, och där har en helt ny industri börjat växa fram. Under perioden 2022 - 2025 deltar Stockholms stad i ett EU-projekt med syftet att studera hur synergierna mellan mat, vatten och energi ska kunna tas tillvara bättre. I Stockholm kommer en studie genomföras för att studera potentialen till både kommersiell och rekreativ odling i staden.

– Jag tror på att i större utsträckning än idag plantera ätbara växter i parker och grönområden. Det kan vara vackra odlingar, i stället för vackra blomsterbäddar. I staden finns ett stort intresse för odling som hänvisar tillbaka till vårt historiska kulturarv med koloniträdgårdar. De etablerades som ett sätt för människor i staden att kunna producera en del av sin egen mat. I det fanns både ett säkerhets- och ett socialt perspektiv. Ännu idag är koloniträdgårdar mycket populära, även om man kanske inte i första hand odlar potatis och bönor idag, fortsätter Maria Lennartsson.

Det pågår olika utvecklingsprojekt för att undersöka matpotentialen. I ett av projekten, Urban Harvest 2052, undersöktes förutsättningar för lokal och urban matproduktion genom en spekulativ designprocess. 

Relaterade länkar:

Artikel Publicerad: 2023-05-21 Uppdaterad: 2024-06-27