Fördjupa dig i hållbar stadsutveckling
Upptäck nyheter, filmer, inspirerande berättelser och visualiseringar från Norra Djurgårdsstadens hållbarhetsarbete.
Upptäck nyheter, filmer, inspirerande berättelser och visualiseringar från Norra Djurgårdsstadens hållbarhetsarbete.
Att byta ut delar av cementen mot slagg i betong är ett sätt att få ner materialets klimatpåverkan. Olika recept för undervattensbetong testas när Saltpiren byggs.
Hur kan vi i tidiga skeden skapa förutsättningar för ett byggande med lägre klimatpåverkan?
Norra Djurgårdsstaden är det första stadsutvecklingsprojektet i Sverige som använder BEAst som systemstöd för att samla in miljödata från transporter till och från byggarbetsplatsen.
Det vanliga linjära sättet att arbeta med massor och bergmaterial är att köra det till en deponi. Sedan några år har stadsutvecklingsprojektet gått från linjär till cirkulär resursanvändning.
Att omvandla tidigare industriområden till nya stadsdelar kräver både vision och varsamhet. Hur arbetar staden för att bevara de gamla kulturmiljöerna i gasverksområdet?
En ellastbil testas i byggandet av Norra Djurgårdsstaden. I testerna ingår även ett batterilager som kan snabbladda ellastbilen.
Sedan februari kör en ny, bränslesnål HCT-lastbil i Norra Djurgårdsstaden, med dubbelt lastkapacitet, vilket halverar den totala bränsleanvändningen och bidrar till att minska antalet transporter.
I omställningen till mer resurseffektiva städer krävs ökad förmåga att ta vara på det som finns lokalt.
Innovativ och hållbar stadsutveckling handlar också om nya sätt att tänka och planera för hur växter, vatten och natur används på smarta sätt i urbana miljöer.
Stockholmshem har byggt två plusenergihus med 43 hyresrätter. Husen som är nettoproducenter av energi av har varit finalist i årets Stockholmsbyggnad.
Samordnad och effektiv bygglogistik gör att rätt material finns på plats i rätt tid. Det ger bland annat säkrare arbetsplatser och minskar antalet tunga transporter.
Att rena marken i Norra Djurgårdsstaden är en förutsättning för att kunna bygga och utveckla stadsdelen. I samband med markreningen i Ropsten, där nya Bobergsgatan ska gå, testas en för Sverige ny metod.
Masslogistkicentret bidrar till minskade transporter genom lokal sortering och rening av massor.
Pop-up återbruk som numera är del av Stockholm Vatten och Avfalls ordinarie verksamhet är sprungen ur en medskapandeprocess i Norra Djurgårdsstaden
Grönytefaktorn i praktiken – en djupdykning i kvarteret Stora Sjöfallet.
Stora och små vattensalamandrar levde vid oljecisterner på Loudden. När marken där skulle saneras fick de flytta till en nybyggd damm.
Vad tycker de boende? Nio av tio tycker det är en bra plats att bo på. Fyra av fem hushåll sorterar och återvinner allt sitt avfall, två av tre använder matavfallskvarnen till allt eller nästan allt matavfall.