Norra Djurgårdsstadens

Hållbarhetsarbete

Pågående Uppdaterad: 2024-05-22

REFLOW - Norra Djurgårdsstadens kretsloppsmodell

Stockholms stad bedriver ett ambitiöst hållbarhetsarbete och strävar efter att vara en global förebild inom hållbar stadsutveckling. Denna ambition har bland annat resulterat i nya stadsutvecklingsprojekt med höga hållbarhetsambitioner, såsom Hammarby sjöstad och Norra Djurgårdsstaden. För att öka förståelsen samt optimera stadens olika resursflöden pågår det sedan flera år ett omfattande utvecklingsarbete med en kretsloppsmodell i Norra Djurgårdsstaden.

Med inspiration från Hammarbymodellen påbörjade Stockholms stad och KTH år 2011 arbetet med att utveckla ansatsen till en kretsloppsmodell för Norra Djurgårdsstaden, Kretsloppsmodell 2.0.

Illustration som visar en kretsloppsmodell.
Kretsloppsmodell 2.0

Resultatet fick stor nationell och internationell uppmärksamhet då modellen visade komplexiteten av resursflöden i en stadsdel och förståelse för cirkulära flöden. Med Kretsloppsmodell 2.0 som grund fortsatte arbetet internt inom staden för att förenkla den komplexa modellen. 

För att på ett enkelt och visuellt sätt visa och förklara stadens synliga och dolda flöden togs kommunikatonsansatsen REFLOW fram som ett interaktivt material som riktade sig till femteklassare. Materialet skulle på ett förenklat manér visa stadens dolda flöden. Det resulterade i en webblösning där animationer och illustrationer visade flödena av vatten, energi och material.

En bild som visar startsida på Reflow webbplats. Illustration som visar stadens flöden energi, vatten och material.

Upptäck: REFLOW Visualisering av stadens kretslopp, förklarat på enkelt sätt

2017 inleddes arbetet med att på en vetenskaplig grund utveckla en modell, som skulle kunna fyllas med data, för att ge information om resursanvändningen och dess påverkan. Genom projektet Norra Djurgårdsstadens ”Resursflöden” som finansierades av Naturvårdsverket utvecklades i samarbetet med KTH Urban Accounting Model – en modell för att strukturera data som behövs för att samla in och analysera stadens resursflöden. Även i projektet Connected SRS – Uppkopplade Norra Djurgårdsstaden har tillgången till digital data utforskats.

När erfarenheter och kunskap som genererats i ovan projekt kombineras, kan tillgången till data om den faktiska resursanvändningen, som för närvarande är låg, bidra till att skapa en helhetsbild av fysiska resursflöden och dess klimatpåverkan. 2023 beviljade Smart Built Environment medel till en vidareutveckling av kretsloppsmodellen. 

Syfte och mål

Projektets syfte är att fortsätta utveckla REFLOW till en sammanhängande modell för resursflöden, datainventering och kategorisering. Vidare är syftet att vidareutveckla kretsloppsmodellen som är baserad på aktuell forskning och som är förankrad och anpassad till förutsättningar i Stockholms stad och svenska kommuner. Detta för att skapa förståelse kring vilka resurser som strömmar genom våra städer, vilka av dessa som skulle kunna bli mer cirkulära men även analysera vilken miljöpåverkan och framförallt klimatpåverkan resursflöden ger upphov till.

Målet med det nuvarande projektet är att ta fram ett underlag för framtida upphandling av ett verktyg som ska kunna användas för att visualisera och beskriva resursflöden och dess klimatpåverkan som ska kunna användas i den framtida planeringen av hållbara samhällen.

Nyttan av projektet för hållbarhetsarbetet i svenska kommuner är:

  • tillämpning och praktisk användning av tidigare forskningsresultat
  • utveckling av mer kunskapsbaserade och effektiva metoder
  • ökad tydlighet och kravställning på kommuner som organisation, vad gäller tillgängliggörande av klimatrelaterade data som är öppna och/eller delade.
Relaterade dokument och vidare läsning: