Framtidens cirkulära system

Sverige är i framkant internationellt vad gäller anslutningsgrad och reningseffektivitet i konventionella vatten- och avloppssystem. Flöden är dock linjära och behöver bli mer cirkulära för att lösa dagens utmaningar.

Norra Djurgårdsstadens uppdrag att införa källsorterande avloppssystem är en viktig pusselbit i att bättre utnyttja och återföra de resurser som uppkommer i byggnaderna i form av spillvärme, organiskt material och näringsämnen och samtidigt spara vatten. För att göra detta behövs bland annat effektiva och optimerade värmeväxlare, avfallskvarnar och vakuumtoaletter.

Intresset var stort vid Forum för hållbara lösningar, denna gång med tema "Framtidens cirkulära system". Forumet lockade 70 deltagare, framför allt byggaktörer, leverantörer, experter och representanter från Stockholms stad. 11 teknikföretag och leverantörer visade upp allt från innovativa matavfallskvarnar, vakuumtoaletter och avloppsvärmeväxlare.

Flera teknikföretag fanns på plats för att presentera sina produkter. De inledde med en kort presentation på scen, och därefter en utställning där de fick tillfälle att ge fördjupande information om sina respektive lösningar.

Följande representanter och företag medverkade:

En paneldiskussion avslutade dagen och medverkande var Maria Lennartsson, FoU-samordnare i Norra Djurgårdsstaden samt projektledare för projektet MACRO (MAt i Cirkulära Robusta System), Rikard Sjöqvist, energi-, miljö- och teknikchef på Midroc Property och Jörgen Wallin, forskare på KTH, med fokus på energiteknik.

Maria Lennartsson betonade att Norra Djurgårdsstaden har uppdraget att testa, utveckla och installera sorterande avloppssystem, separera toalettvatten och matavfall från bad, disk och tvättvatten. Hon lyfte innehållet i en studie som visar på potentialen att bättre ta till vara resurser som värme, biogas, näring och vatten. Till exempel med samrötning toalettvatten och matavfall går det att få ut en högre andel biogas, men den stora mängden växtnäring som finns i toaletten. Det ger även bättre förutsättningar för att omhänderta kemikalier och läkemedelsrester. Befintliga certifieringar gör det möjligt att återanvända växtnäringen i jordbruket men det är viktigt att ha samma spelregler gällande avlopp.

Stockholms stad är inte först med att arbeta med cirkulära system som matavfallskvarnar, vakuumtoaletter och värmeväxlare. I bland annat Hamburg finns ett område 850 lägenheter med sortering av avloppsvatten och gråvatten. Nederländerna har ett annat exempel med 450 lägenheter samt ett kommande område med 8000 lägenheter med liknande system. I Helsingborg byggs just nu ett område för 350 lägenheter.

Enligt Jörgen Wallin är värmeåtervinning av avloppsvatten ett ämne som intresserar många men marknaden är fortfarande inte särskilt mogen. Vissa byggaktörer i NDS har testat värmeväxlare men de har hittills inte varit så effektiva. Effektiviteten i värmeväxlingen skulle förbättras om bad, disk och tvättvatten separeras och leds genom värmeväxlaren.

Rikard Sjöqvist betonade att det är självklart att arbeta med cirkulära system, och att Amsterdams exempel borde tjäna som en ögonöppnare för alla byggaktörer. Där har man tittat på system där grå- och svartvatten separeras och resurser som biogas återvinns direkt i nära anslutning till bostäder. Dagens reningsverk i Sverige fungerar säkert bra i dagsläget, men om fraktioner skulle delas upp skulle reningen fungera ännu bättre.

Alla paneldeltagare var överens om att det är bra med samverkan mellan flera aktörer men att det behöver testas på olika nivåer, till exempel på områdesnivå.

Enligt Jörgen Wallin spås att det i framtidens fastigheter kommer införas system för återvinning från värme ifrån avlopp, men Sverige har i dagsläget inte kommit så långt. Det kan troligtvis bero på mindre lyckade installationer som gjordes under 80-talet. Byggaktörer vill kunna lämna över en produkt utan klagomål och då finns inte mycket utrymme för att vara innovativ gällande installationer.

Rikard Sjöqvist menade att det är positivt att branschen lyckats med utvecklingsarbete, exempelvis genom att framgångsrikt minska energianvändningen. Men det är viktigt att fokusera ännu mer på förvaltningsperspektivet för att lyckas nå samhällsmålen. Om förvaltningsperspektivet glöms bort blir det väldigt kostsamt att ändra installationer i efterhand. Sist men inte minst betonades att utvecklingsarbetet för en hållbar framtid faktiskt görs för generationerna efter sin egen, och att detta måste få vara värt extra resurser på kort sikt.

Kompetensprogram Publicerad: 2022-04-08 Uppdaterad: 2023-05-06