1. Start
  2. /
  3. Resultat
  4. /
  5. 2. Tillgängligt ...

2. Tillgängligt och nära

I Norra Djurgårdsstaden skapas en tät och tillgänglig stad med nära tillgång till service och parker. Det bidrar till ökad jämställdhet eftersom kvinnors och mäns vardagsliv och resmönster ser olika ut på strukturell nivå. Det bidrar också till ökade möjligheter till god mobilitet oavsett ålder, funktionsnedsättning eller andra individuella förutsättningar. 

För att transportera fler människor och mer gods på ett mer hållbart sätt i en växande stad, behövs en övergång till mer kapacitetsstarka och resurseffektiva transportmedel.

Områdets trafikhierarki prioriterar gång och cykel, följt av kollektivtrafik, vilket ger en minskad klimatpåverkan. Det ger också ökad hälsa och möjligheten att kunna förflytta sig till en lägre kostnad på ett mer jämlikt sätt. Genom att skapa gröna platser som inbjuder till vistelse bidrar det även till ökad biologisk mångfald.

Strategin bidrar till att uppfylla de globala målen:

globala mål tillgängligt nära Norra Djurgårdsstaden

Strategin bidrar till att uppfylla de globala målen:

globala mål tillgängligt nära Norra Djurgårdsstaden

2.1 Prioritera gång, cykel och kollektivtrafik

Områdets trafikhierarki prioriterar gång och cykel, följt av kollektivtrafik.

Kvartersmark

Åtgärder på kvartersmark syftar till att skapa goda förutsättningar för att använda hållbara transportmedel. Detta för att främja hållbara resor, medverka till att öka attraktiviteten för gång- och cykeltrafik samt bidra till en levande stadsmiljö. Ett minskat bilanvändande innebär även minskade utsläpp av koldioxid och andra emissioner.

Majoriteten av byggaktörer uppfyller kraven på parkeringsplatser för bilar, cyklar och elladdningsplatser.

Krav:
• Cykelplatser 2,2 (Norra 2) och 2,5 (övriga etapper) platser/bostad.
• Bilplatser 0,5 platser/bostad och minst 20 % ska vara elladdplatser från start. Från och med Brofästet ska minst 20 % förses med laddmöjlighet och resterande platser ska vara förberedda för laddning.
• De två första etapperna Norra 1 och Västra har frivilliga åtaganden.

Antalet bilplatser har legat på en konstant nivå och motsvarar Stockholms innerstad. I samband med att mobilitetsindex kommer att användas kommer mer flexibla parkeringstal för bilar att tillämpas.

Antalet cykelplatser har ökat för varje etapp. De två första etapperna Norra 1 och Västra baseras på frivilliga överenskommelser och visas i ljusare färger i tabellen nedan. Resultaten är byggaktörens egen redovisning och har inte granskats av staden. Se diagram 2.1 under Cykel- och bilplatser på kvartersmark.

Cykel- och bilplatser på kvartersmark

Diagram 2.1 Genomsnittligt antal cykel- och bilplatser per bostad

 

Totalt har 7 550 cykelplatser och 1 890 bilplatser byggts för 6 750 boende.

Behovet av elladdningsplatser har ökat kraftigt de senaste åren. Därför har även kravet justerats för kommande markanvisningar till minst 50 %. Se tabell 2.1.

Tabell 2.1 Cykel- och bilplatser på kvartersmark

Etapp/xxNorra 2BrofästetGasverket VästraJackproppenStarkströmmenSödra Värtan NorraVärtaterminalenVästraNorra 1
Norra 2BrofästetGasverket VästraJackproppenStarkströmmenSödra Värtan NorraVärtaterminalenVästraNorra 1
StatusFärdigbyggtPågåendePågåendePågåendePlaneratPlaneratFärdigbyggtFärdigbyggtFärdigbyggt
Cykelplatser totalt1 4111 57127314820691402 6761 268
Cykelplatser/lgh2,32,7Ej relevant2,6N/AN/AN/A2,11,9
Andel cykelplatser inomhus, procent83739970N/A0IUIU
Bilparkeringar totalt295289122971080590355
Bilparkeringar/lgh 0,48 0,5 Ej relevant0,5N/AN/AN/A0,50,5
Andel bilparkeringar med elladdning, procent15 25 0 2110027N/A7 2
Scrolla för mer info →

Under 2018 undersöktes användningen av garagen. Resultatet visade att beläggningsgraden är hög. 12 av 15 garage hade en beläggningsgrad på över 95 %.

Cykelplatser

P-platser för cykel och bil per byggnad
Norra 2

Flera byggaktörer har placerat cykelplatser både inomhus och utomhus. Kravet på att förbereda för elladdning har lett till att 15 % av bilplatserna har elladdning. Under utvärderingen har det konstaterats att de kvantitativa kraven på cykelplatser behövts kompletteras med kvalitativa krav.

Diagram 2.1.3  Cykel- och bilplatser per bostad, Norra 2

Kommentarer:

  • SSM har färre bilplatser eftersom de har en bilpoolsbil och har fler cykelplatser än vad kravet anger.
  • Erik Wallin har fått godkänt för en bilplats per stadsradhus.
  • Stockholmshem, Skanska, Bonava och Wallenstam har cykelplatser i våningsställ i cykelrum.
Brofästet 

Från och med Brofästet har kravet på cykelplatser skärpts och kompletterats med kvalitativa krav. Alla byggaktörer uppfyller kravet om lättillgänglighet med en jämn fördelning mellan inom- och utomhusplatser. 25 % av bilplatserna har elladdningsmöjlighet.

Diagram 2.6 Cykel- och bilplatser per bostad, Brofästet

 

  • Tobin Properties, Stockholmshem, Riksbyggen och HSB har cykelplatser i våningsställ i cykelrum.
  • Stockholmshem har planerat för cykelplatser på balkongerna, antingen upphängning eller uppställning av cykel, vilket ger ett högt resultat.
  • Åke Sundvall har fått godkänt för en bilparkeringsplats per stadsradhus.
Gasverket Västra

I Gasverket Västra samsas gamla och nya byggnader. Byggaktörerna för de befintliga byggnaderna saknar ytor inom sina fastigheter. Cykelplatserna placeras på allmän platsmark förutom cykelplatser för anställda. Bilplatser består endast av ett fåtal platser för rörelsehindrade.

  • SISAB (Bobergsskolan) har 136 cykelplatser på kvartersmark, men kommer även att ha tillgång till 208 cykelplatser på allmän platsmark i direkt anslutning till skolan.
  • Fastighetskontoret (Hjorthagshallen) kommer att ha 56 cykelplatser som delas med förskolan.
  • Region Stockholm (Spårvägsmuseet) har 3 cykelplatser i ett cykelrum för personalen.
  • CA Fastigheter (Hus 10) har 28 cykelplatser utomhus varav samtliga har ramlås och hälften är väderskyddade. 26 cykelplatser anordnas av staden på allmän platsmark.
  • CA Fastigheter (Hus 20) kommer att ha 20 cykelplatser inomhus.
  • Stockholms stad (Gasklocka 2) planerar för 2 cykelparkeringar inomhus varav en har laddningsmöjlighet.
  • CA Fastigheter (Klätterverket) har 2-3 cykelplatser inomhus och har tillgång till 70 cykelplatser längs byggnadens östra sida.
Jackproppen

I Jackproppen har Erik Wallin byggt två huskroppar med lägenheter och stadsradhus. Majoriteten av cykelplatserna är placerade i cykelrum. Siffrorna som redovisas baseras på systemhandling från 2017. Projektet är klart, men byggaktören har ännu inte levererat uppdaterad statistik.

Södra Värtan Norra

Från och med etapperna i Södra Värtahamnen används ett mobilitetsindex som utvecklats för att främja hållbara mobilitetslösningar. Verktyget har utvecklats med inspiration från grönytefaktorn och ger byggaktören en större möjlighet att utforma mobilitetslösningar anpassade för den egna fastigheten. Eftersom byggaktörerna är i tidiga skeden redovisas inte resultatet än.

Niam (Neapel) har gett en tydlig beskrivning framförallt för godsmottagning och samlastningsmöjlighet, som visar att byggaktören har en genomtänkt hantering av godsflöden. Likaså finns i programskedet en tydlig beskrivning av parkering för såväl cykel som bil.

Niam (Hangö) har tagit fram en mobilitetsplan som tydligt hänvisar till olika utredningar i en samlad plan. Byggaktören har tagit ett samlat grepp kring mobilitetsfrågan i ett tidigt utredningsskede.


Allmän platsmark

Åtgärder på allmän platsmark skapar förutsättningar för ett hållbart resande där gång, cykel och kollektivtrafik prioriteras.

Gång och cykel

En kilometerlång temporär gång- och cykelväg har under 2020 anlagts förbi kommande entreprenadområden i Värtahamnen. Sträckan blev något längre, men mer trafiksäker genom att den nu är separerad från tung trafik.

Arbetet med ombyggnation av Gasverksvägen fortsätter och delen från Rådjursstigen till Ropsten breddas och får gång- och cykelbanor. För att kunna markrena i Kolkajen och Ropsten har Bobergsgatan med gång- och cykelbana lagts om till en tillfällig sträckning.

På infartsparkeringen i Ropsten finns Sveriges första helautomatiska cykelgarage – Cykelsnurran. Den har delfinansierats med Stockholms stads klimatinvesteringsmedel. Stockholm Parkering ska utvärdera försöket och om utfallet blir bra kan lösningen komma att spridas till andra delar av Stockholm.


5-minutersstaden

Att det är nära till privat och offentlig service spelar stor roll för vilka resmönster som skapas. I Norra Djurgårdsstaden planeras det för att vardagsservice ska finnas inom 5-minuters gångavstånd. De interaktiva kartorna nedan visar hur lång tid det tar till olika slags vardagsservice som livsmedelsbutik, förskola, busshållplats och tunnelbana. På kartorna motsvarar varje cirkel fem minuters promenad, cirka 400 meter, från respektive målpunkt.

Livsmedelsbutik

Förskolor

Skola

Stomhållplats

Cykelplatser, elladdning och bilpool

På allmän platsmark skapas parkeringsplatser för cykel och bil. Bilpool med elladdning finns på kvartersmark på gatan.

Cykelplatser på gatumark kompletterar de som finns på kvartersmark. Det finns också särskilda parkeringsplatser för bilpoolsbilar med elladdningsmöjlighet och en snabbladdningsstation tillgänglig för alla. Se tabell 2.2.

För mer information om antal bostäder se tabell 1.1 under Levande stad.
Tabell 1.1, Samlade nyckeltal för levande stad >

Tabell 2.2 Cykel- och bilplatser på allmän platsmark

Etapp/xxNorra 2BrofästetGasverket VästraJackproppenVästraNorra 1
Norra 2BrofästetGasverket VästraJackproppenVästraNorra 1
StatusFärdigbyggtPågåendePågåendePågåendeFärdigbyggtFärdigbyggt
Cykelplatser12038183178134
Bilparkering111400013680
Elladdningsplatser8500136
Förberett för bilpool8500136

Kollektivtrafik som ryggrad

Området trafikeras sedan tidigare av kollektivtrafik som tunnelbana och flera busslinjer. Trafikförvaltningens (Region Stockholms) utredning av Norra Djurgårdsstadens framtida behov av kollektivtrafik resulterade i fördjupade studier av olika trafiklösningar. Fem alternativa åtgärdspaket har analyserats och utvärderats utifrån de mål som parterna formulerat inom utredningen. Rapporten har godkänts av trafiknämnden.

Den eldrivna pendelbåten på linje 80 fick under året en ny sträckning. Tidigare gick förbindelsen mellan Nybrokajen och Frihamnen, men har nu förlängts och trafikerar även Ropsten på väg mot Storholmen. Under 2020 har hållplatsläget fått en tillfällig placering för att möjliggöra byggnationen av Lilla Lidingöbron.

2019 började Lidingö stad bygga en ny gång, cykel och spårvagnsbro som ska stå klar 2022. Den ersätter den gamla bron och kommer både möta trafikmålet att fler trafikanter ska kunna cykla, gå eller välja kollektivtrafik samt förbättra säkerheten och framkomligheten. Landanslutningen förbereds i Ropsten.


Digital resvaneundersökning

Inom forskningsprojektet Uppkopplande Norra Djurgårdsstaden, Connected SRS, testas teknik som syftar till att helt eller delvis kunna ersätta traditionella resvaneundersökningar. Trafikradarmätare hämtar in data för antal fordon, trafikflöden och fordonstyper som passerar två utvalda punkter. Tanken är att använda denna typ av mätningar i kombination med andra öppna och tillgängliga datakällor för att skapa en ”digital resvaneundersökning”. Dessa ger en mer kontinuerlig bild av hur och när olika resor görs och vilka färdsätt som används. Förhoppningen är att mätningarna kan ge bättre insikter om resvanor och bilanvändning i området. Skalbarheten och potentialen för att den här tekniken i framtiden ska kunna användas i resten av Stockholms stad är god.

Uppkopplade Norra Djurgårdsstaden, pilotprojekt digital resvaneundersökning  (nytt fönster) >


Så tycker de boende

Boendeenkäten från 2019 visar att:

  • 66 % är nöjda med kollektivtrafiken. Det är en förbättring jämfört med 2016 då 42 % svarade att de var nöjda. De över 65 år är generellt mer nöjda med kollektivtrafiken än övriga åldersgrupper. Fler boende är nöjda med tillgången till gång- och cykelbanor och möjligheten att gå eller cykla till närliggande stadsdelar.
  • Trafiksäkerheten 2019 upplevs som god av 55 % av cyklisterna och 59 % av de gående. Att jämföra med 43 % för gående och cyklister år 2016.
  • 42 % använder kollektivtrafiken minst fem dagar i veckan under vinterhalvåret, vilket är något fler jämfört med 2016 då andelen var 39 %. Under vinterhalvåret använder de boende i högre grad kollektivtrafik för att ta sig till eller från området. Motsvarande andel under sommarhalvåret är något mindre, sannolikt för att andelen som går eller cyklar ofta är större då.

För mer information se diagram 2.2, 2.3 och 2.4.

Diagram 2.2 Hur nöjd/missnöjd är du med din stadsdel när det gäller…?

Not: 2016 års boendeenkät ställde en fråga avseende trafiksäkerheten för både gående och cyklister. I 2019 års enkät delades frågan om trafiksäkerhet upp för gående och cyklister. Andelen som upplever att trafiksäkerheten för gående är god eller mycket god är något färre. Män, både gående och cyklister, är generellt sett mer positivt inställda till trafiksäkerheten än kvinnor.

Diagram 2.3 Hur tar du dig till/från Norra Djurgårdsstaden?

Diagram 2.4 Vilka är de främsta anledningarna till att hushållet har bil, (%). 


Se hur målet nåtts
MålUppföljningsmått
MålUppföljningsmått
2.1 Prioritera gång, cykel och kollektivtrafik i planeringenTillämpning av planeringsföreskrifter för gång och cykel. Kollektivtrafik som ryggrad.

Genhetskvot varierar mellan 1,07 och 1,36 för dem som har längst att gå till viktiga målpunkter (Norra 2).

Enligt boendeenkät 2019 är andelen boende som är mycket eller ganska nöjda med tillgången till:

- gångbana/trottoar 89 %
- cykelbanor 77 %
- kollektivtrafik 66 %.
- trafiksäkerheten för fotgängare 59 %
- cyklister 56 %

7 550 cykelplatser och 1 890 bilplatser byggts för 6 750 boende. 8 % av bilparkeringarna i gata är avsatt för bilpool.
7 % av bilparkeringar i gatan har elladning (bilpool) och en snabbladdningstation. 10 % av bilparkeringar på kvartersmark har elladdning. Ökat krav på elladdning i kommande markanvisningar.

2.2 Levande gaturum

Gatorna ska uppfylla flera funktioner och ska utgå från den mänskliga skalan med fokus på gång- och cykeltrafik för att ge en trygg och säker stadsmiljö.

Parkering

För att skapa levande gaturum behöver stillastående fordon flyttas undan från gatorna. I de första etapperna har parkering placerats under byggnaderna. I de senare etapperna har gemensamma decentraliserade parkeringsgarage utvecklats och som byggaktörer får tillgång till genom parkeringsköp. Läs mer


Se hur målet nåtts
MålUppföljningsmått
MålUppföljningsmått
2.2 Planera för levande gaturum som medger flexibel användningVistelsegator i kommande etapper.
Kommersiell yta: 13 %.
Sociotopyta: 16 % (= 17 m2/bostad).
Enligt boendeenkät 2019 är 79 % av de boende mycket/ganska nöjda med tryggheten i området.

2.3 Effektiva och hållbara godstransporter

För att kunna transportera mer gods på ett hållbart sätt behöver logistiken planeras väl.

Drygt 50 % av godset som transporteras i Stockholm är grus, sand, sten och jord. Till detta kommer annat lågvärdigt gods som till exempel cement och avfall.

Återanvändning av bergmaterial spar stora mängder transporter på stadens vägnät. Hittills har 650 000 ton berg och schaktmassor återvunnits i Norra Djurgårdsstaden, vilket innebär att cirka 87 000 tur- och- returtransporter för tunga fordon sparats genom materialåtervinning. För att ytterligare effektivisera och minska tunga transporter i och från området etablerades 2013 ett bygglogistikcenter (BLC) och 2018 ett masslogistikcenter (MLC).

Bygglogistikcenter

Bygglogistikcenter styr och samordnar transporterna in och ut ur byggområdet. Alla byggaktörer och entreprenörer är anslutna. Transportbokningssystemet är öppet mot andra logistiksystem och kompatibelt med branschstandard. Under 2020 har transporterna till byggarbetsplatserna minskats, dels genom att fortsätta begränsa antalet småleveranser och dels genom att säkerställa att direkttransporterna har en hög fyllnadsgrad. Småleveranserna minskades med 80 %, samlastningen var 80 % (mål 75 %) och fyllnadsgraden i direkttransporter var 76 % (mål 50 %). Genom att samordna avfallshanteringen från byggområdet minskas transportbehovet ytterligare.

Under 2020 genomfördes en förnyad enkät om kundnöjdheten för bygglogistikcentrets verksamhet. Det totala NKI:et har ökat något sedan förra mätningen 2019, från 70 % till 72 %. Analysen visar att kunderna är mest nöjda med information om de tjänster som BLC erbjuder. Andra frågor som har starkt samband med NKI är nöjdheten med logistikmöten, samt framkomlighet på vägar, gångstråk och allmän plats. Det är framförallt leveransplaneringsverktygets (STC) användarvänlighet och funktionalitet som har förbättrats, samt information gällande material inlagrat på BLC:s lager.

Bygglogistikcenter, Resurshållning och klimatansvar >

Bygglogistikcenter – innovativ bygglogistik >


Masslogistikcenter

Masslogistikcentret hanterar schaktmassor från stadsutvecklingsprojektet. Schaktmassor är en viktig resurs när staden byggs ut. Massorna sorteras ut och återanvänds lokalt vilket också innebär att antalet transporter kan minska. Anläggningen finansieras med bidrag från Stockholms stads klimatinvesteringsmedel.

MLC har under 2020 bidragit till att 150 långväga transporter till externa mottagningsanläggningar kunnat undvikas. Orsaken till den låga volymen är färre pågående markreningar och att en högre andel av farligt avfall har direkt körts till deponier. Av de masstransporter som körts till MLC har återanvändning av grovfraktion och användandet av effektiva lastbilar med släp, medfört att antalet transporter ut ur området minskat med 23 %.

När verksamheten startade kom det klagomål från boende i närheten gällande buller och damm. Under 2019 genomfördes omfattande bullermätningar och utredningar av hur dammbekämpning skulle kunna genomföras. Under 2020 upphandlades och monterades bullerdämpning i form av containrar och bullermattor som omgärdar bullerkällor, till exempel lossning och lastning samt krossning. Bullermätning efteråt har verifierat att åtgärderna fungerat. För att hindra dammspridning har sprinklers monterats på utsatta områden. Genom dessa åtgärder kan tätortsnära krossning och masshantering genomföras och masstransporter minskas med cirka 90 %.

Masslogistikcenter, Resurshushållning och klimatansvar >

Så fungerar masslogistikcentret >


Se hur målet nåtts
MålUppföljningsmått
MålUppföljningsmått
2.3 Infrastrukturen ska gynna samlastning och effektiva hållbara godstransporter
Etablerat BLC och MLC
Samlastningseffekt inom byggområdet är 80 %.
Uppdaterad 2021-06-08

Hitta på sidan

Hittills har vi byggt:

  • 7 550 cykelplatser och 1 890 bilplatser för 6 750 boende.
  • 10 % av bilplatserna på kvartersmark har elladdning.
  • 5 minuter till vardagsservice.