Norra Djurgårdsstadens

Hållbarhetsarbete

Källa: https://www.norradjurgardsstaden2030.se/resultat/bilaga/2022

Sparat den: 2024-06-17

Resultatbilaga 2022

Redovisning av uppföljning av grönytefaktor, energi, avfall, transporter, material och innemiljö för allmän platsmark och byggaktörer

Introduktion

Syftet med resultatbilagan är att redovisa mer omfattande resultat från uppföljningen av de krav som ställs på byggaktörer och Stockholms stads egna arbeten. Det gäller exempelvis grönytefaktor på kvartersnivå, energi på kvartersnivå, avfall och byggavfall, transporter, material och innemiljö.

Kraven utgår ifrån hållbarhetsmålen och uppföljning sker vid flera tillfällen: programhandling, systemhandling, bygghandling, relationshandling samt efter två års drift. Uppföljningen sker i nära dialog och staden granskar byggaktörers uppgifter. För att underlätta uppföljningen används ett webbaserat verktyg. Krav på allmän platsmark följs upp kvartalsvis och kontinuerligt och rapporteras per skede.

För etapperna Norra 1, Västra och Värtaterminalen var hållbarhetskraven frivilliga och de resultat som redovisas utgår från byggaktörernas egna uppgifter som inte granskats av Stockholms stad.

NDS används på några ställen som förkortning för Norra Djurgårdsstaden. BLC för bygglogistikcentret och MLC för masslogistikcentret.

1. Levande stad

En levande stad utgår från människan. Den är öppen, inkluderande, fungerar i olika livsskeden och det finns en variation av boendeformer. De offentliga rummen är kärnan i det urbana livet där det finns plats för spontana och oväntade möten mellan människor med olika bakgrund och identitet.

Jämlik stad

I Norra Djurgårdsstaden skapas en plats för alla genom varierad bebyggelse och innehåll som bidrar till att göra området befolkat och tryggt dygnet runt, året om.

I de färdigbyggda etapperna är andelen bostäder hög och av de bostäder som hittills byggts är fler än hälften hyresrätter. Totalt finns 8 % studentbostäder. I takt med att utbyggnaden når Ropsten och fortsätter i Gasverket och Värtahamnen, kommer andelen kommersiella ytor att öka. Kommersiella ytor är för närvarande på cirka 20 %, se tabell 1.1 nedan.

Tabell 1.1 Blandad stad, hyresrätter, bostadsrätter och andel kommersiell yta i %

Lite beskrivande text

Norra 1
Västra
Norra 2
Brofästet
Värtaterminalen
Jackproppen
Antal bostäder
670
1 257
598
580
0
54
Hyresrätt: bostadsrätt %
31 : 69
66 : 34
58 : 42
44 : 56
Ej relevant
0 : 100
Kommersiell yta %
5
11
16
7
100
40

Alla etapper har en variation av storlekar på lägenheter för att möjliggöra att bo kvar i området under livets olika faser. Storleken varierar med betoning på tvåor, treor och fyror och med följande fördelning: 10 % ettor, 33 % tvåor, 29 % treor, 24 % fyror och 4 % är femmor eller större, se diagram 1.1.

Diagram 1.1 Lägenhetsstorlekar färdigställda bostäder

I boendeenkäten från 2019 svarar de allra flesta att de valt att flytta till Norra Djurgårdsstaden för att få en större bostad, för att man flyttat ihop eller flyttat isär, och för att komma närmare naturen.

Sociotopytor och grön oas

I den täta staden ska det offentliga rummet utformas så att den kan användas av flera. Utmaningen är att bygga tätt, men också grönt för att bidra till rekreation och livskvalitet. för Norra Djurgårdsstaden är i genomsnitt på 2,3 vilket är högre än övriga Stockholm. Hammarby Sjöstad ligger på 1,7 medan Hagastaden på 7,2. 

I området planeras det för offentligt tillgängliga friytor med sociala värden, så kallade , som till exempel parker, torg, kajer, stränder och naturområden. Målet är att minst 20 % av den totala marken i planområdet ska utgöras av sociotopyta och det ska vara minst 15 m2 grön oas per boende. Hittills är sociotopytan 16 % vilket motsvarar 26 m2 per bostad. Den utgör 11 m2 per boende, se tabell 1.2.

Tabell 1.2 Sociotopytor och grön oas
Norra 1
Västra
Norra 2
Brofästet
Jackproppen
Sociotopyta m²/bostad
29
12
24
13
144
Grön oas m²/boende
13
5
9
8
65
Exploateringstal
2,5–4
4–5,5
3–4
2,5–4
Ej utredd

Hittills har elva parker och lekplatser på totalt 33 500 m2 byggts i Hjorthagen; lekplatserna har olika teman som skärgård, natur och djur. Det har byggts utegym, parkourbana, hundrastgård och bollplaner. Utöver detta finns även tre bollplaner vid Vardagslivets gång.

I samarbete med Stadsutvecklarna i Värtahamnen har Finlandsparken och anslutande gångstråk fått ny belysning och skyltar.

De boende i Norra Djurgårdsstaden uppskattar sin närmiljö. Det visar undersökningar. I boendeundersökningen från 2019 har de svarat att de besöker parker och naturområden i stor utsträckning under sommarhalvåret – drygt fyra av fem har svarat att de gör det dagligen eller flera gånger i veckan. Endast ett fåtal besöker park eller naturområde mer sällan än någon gång i veckan. Nio av tio anger grönskan och utemiljön som främsta skäl till att besöka området visar en enkät om grönstrukturen från 2020.

2. Tillgängligt och nära

Områdets trafikhierarki prioriterar gång och cykel, följt av kollektivtrafik. Åtgärder på kvartersmark och allmän mark syftar till att skapa goda förutsättningar för att använda hållbara transportmedel.

Cykel- och bilplatser

Kvartersmark

Krav på cykel- och bilparkeringsplatser ställs på byggaktörer, se kravnivåer för respektive detaljplan. Majoriteten av byggaktörer uppfyller kraven. Antalet cykelparkeringar ökar successivt från etapp till etapp. Totalt har 8 040 cykelplatser och 1 920 bilplatser byggts för 6 960 boende.

Diagram 2.1 Genomsnittligt antal cykel- och bilplatser per bostad, färdigbyggt. Frivilliga åtaganden för Norra 1 och Västra

Frivilliga åtaganden för Norra 1 och Västra

Tabell 2.1 Genomsnittligt antal cykel- och bilplatser per bostad
Norra 1
Västra
Värtaterminalen
Norra 2
Brofästet
Gasverket Västra
Jackproppen
Starkströmmen
Södra Värtan Norra
Status
Klar
Klar
Klar
Klar
Klar
Klar
Klar
Planeras
Planeras
Cykelplatser
1 268
2 676
40
1 411
1 606
223
148
20
691
Cykelplatser/bostad
1,9
2,1
Ej relevant
2,3
2,8
Ej relevant
2,6
Ej relevant
Ej relevant
Cykelplatser inomhus %
Uppgift saknas
Uppgift saknas
0
83
73
9
135
0
Ej relevant
Bilplatser
0
295
289
12
46
7
108
Bilplatser/bostad
0,5
0,5
Ej relevant
0,48
0,5
Ej relevant
0,81
Ej relevant
Ej relevant
Norra 2

Krav cykelplatser: 2,2 per bostad

Krav bilplatser: 0,5 per bostad

Flera byggaktörer har placerat cykelplatser både inomhus och utomhus. Under utvärderingen har det konstaterats att de kvantitativa kraven på cykelplatser behövts kompletteras med kvalitativa krav.

Diagram 2.2 Cykel- och bilplatser per bostad i Norra 2
  • Bonava, Stockholmshem, Wallenstam och Skanska har cykelplatser i våningsställ i cykelrum.
  • Amasten (tidigare SSM) har färre bilplatser. Anledningen är att det finns tillgång till bilpoolsbil och fler cykelplatser än vad kravet anger.
  • Erik Wallin har fått godkänt för en bilplats per stadsradhus.
Brofästet

Krav cykelplatser: 2,5 per bostad

Krav bilplatser: 0,5 per bostad

Från och med Brofästet har kravet på cykelplatser skärpts och kompletterats med kvalitativa krav. Alla byggaktörer uppfyller kravet om lättillgänglighet med en jämn fördelning mellan inom- och utomhusplatser.

Diagram 2.3 Cykel- och bilplatser per bostad i Brofästet
  • Tobin Properties, Stockholmshem, Riksbyggen och HSB har cykelplatser i våningsställ i cykelrum.
  • Stockholmshem har cykelplatser på balkongerna, antingen upphängning eller uppställning av cykel.
  • Åke Sundvall har fått godkänt för en bilparkeringsplats per stadsradhus.
Gasverket Västra
Krav cykelplatser
  • Kontor: 15 platser/1 000 m² BTA
  • Handel, service, skola, förskola och evenemangslokaler: 0,25 platser/anställd
Krav bilplatser

  • Kontor: 0-4/1 000 m²
  • Handel och övriga verksamheter: 0-6 platser/1 000 m² BTA
  • Skola: 0-4 platser/50 anställda

I Gasverket Västra samsas gamla och nya byggnader. Byggaktörerna för de befintliga byggnaderna saknar ytor inom sina fastigheter. Cykelplatserna placeras på allmän platsmark förutom cykelplatser för anställda. Bilplatser består endast av ett fåtal platser för rörelsehindrade.

Diagram 2.4 Cykel- och bilplatser i Gasverket Västra

* Vectura (Hus 11 Förskolan Anna) delar P-platser med idrottshallen.

  • CA Fastigheter (Hus 7, Klätterverket) har 2 cykelplatser inomhus.
  • Exploateringskontoret (Gasklocka 2, scenen) planerar för 2 cykelparkeringar inomhus varav en med laddningsmöjlighet.
  • CA Fastigheter (Hus 8, Bergs School of Communication) saknar cykelplatser.
  • Region Stockholm (Hus 9, Spårvägsmuseet) har 3 cykelplatser i ett cykelrum inomhus för personalen.
  • CA Fastigheter (Hus 10, Sandvik) anlägger 24 väderskyddade cykelplatser på kvartersmark.
  • SISAB Hus 13 & 28 (Bobergsskolan) har 136 cykelplatser på kvartersmark, men har även tillgång till 208 cykelplatser på allmän platsmark i direkt anslutning till skolan.
  • Fastighetskontoret (Hjorthagshallen) har 56 cykelplatser på kvartersmark som delas med Vectura, (Hus 11, Förskolan Anna). Vectura har utöver detta 8 cykelplatser i anslutning till ingången.
  • CA Fastigheter (Hus 20, Systembolaget) kommer att ha 20 cykelplatser inomhus.
Jackproppen

Krav cykelplatser: 2,5 per bostad

Krav bilplatser: 0,5 per bostad

Diagram 2.5 Cykel- och bilplatser per bostad i Jackproppen

I Jackproppen har Erik Wallin byggt två huskroppar med lägenheter och stadsradhus. Totalt finns 148 cykelplatser varav 135 inomhus och resterande 13 utomhus.

Södra Värtan Norra
Krav cykelplatser
  • Minst 15 platser/1 000 m² BTA (kontor)
  • Minst 25 platser/1 000 m² BTA (handel)
Krav bilplatser
  • 0-4 platser/1 000 m² BTA (kontor)
  • 0-6 platser/1 000 m² BTA (handel)

Från och med etapperna i Värtahamnen används ett mobilitetsindex som utvecklats för att främja hållbara mobilitetslösningar. Verktyget har tagits fram med inspiration från grönytefaktorn och ger byggaktören större möjlighet att utforma mobilitetslösningar anpassade för den egna fastigheten. Eftersom byggaktörerna är i tidiga skeden redovisas inte resultatet än.

Niam (Neapel) har gett en tydlig beskrivning framför allt för godsmottagning och samlastningsmöjlighet, som visar att byggaktören har en genomtänkt hantering av godsflöden. Likaså finns i programskedet en tydlig beskrivning av parkering för såväl cykel som bil.

Niam (Hangö) har tagit fram en mobilitetsplan som tydligt hänvisar till olika utredningar i en samlad plan. Byggaktören har tagit ett samlat grepp kring mobilitetsfrågan i ett tidigt utredningsskede.

Allmän platsmark

Cykel- och bilparkeringsplatser på kvartersmark kompletteras med parkeringsplatser på allmän platsmark enligt riktlinjer för hållbart resande, se tabell 2.2. Byggaktörerna för de befintliga byggnaderna i Gasverket Västra saknar ytor inom sina fastigheter och cykelparkeringsplatser anläggs därför på allmän platsmark. I de första etapperna planerades traditionell gatuparkering vilket i de senare etapperna har reducerats för att tillgängliggöra gatorna. I kommande etapper ska vistelsegator planeras med endast angöring för leveranser. Bilpool med elladdning finns på gatan.

Tabell 2.2 Cykel och bilplatser på allmän platsmark
Norra 1
Västra
Norra 2
Brofästet
Jackproppen
Gasverket Västra
TOTALT
Cykelplatser
134
178
120
194
6
223
855
Bilparkeringsplatser inkl. bilpool
86
149
111
55
0
19
420

Effektiva och hållbara godstransporter

Återanvändning av schaktmassor och berg sparar stora mängder transporter på stadens vägnät. Hittills har 945 000 ton berg- och andra schaktmassor återvunnits från Norra Djurgårdsstaden. Dessa massor har kunnat återanvändas dels i Norra Djurgårdsstadens entreprenader utifrån behov, men också i andra projekt i Stockholmsområdet.

Bygglogistik

Samlastningen, det vill säga antalet leveranser till bygglogistikcentret i relation till antalet slingbilsturer från centret, var 58 % (mål 75 %). Resultatet historiskt ligger över 80 % vilket innebär att 5-6 leveranser till bygglogistikcentret genererar 1 slingbilstransport ut till byggområdet. Orsaken till lägre resultat 2022 än tidigare år är en lägre byggtakt. Fyllnadsgraden i direkttransporter var 52 % (mål 50 %). Genom att samordna avfallshanteringen från byggområdet minskas transportbehovet ytterligare.

Varje år mäts kundnöjdheten (NKI) för bygglogistikcentrets verksamhet. Det totala NKI:et har ökat 2022 sedan förra mätningen 2021, från 72 % till 78 %, se diagram 2.6.

Diagram 2.6 Kundnöjdhet bygglogistikcentret 2017–2022

Analysen visar att kunderna är mest nöjda med information om de tjänster som erbjuds. Andra frågor som har starkt samband med NKI är nöjdheten med logistikmöten, samt framkomlighet på vägar, gångstråk och allmän plats. Det är framför allt leveransplaneringsverktygets (STC) användarvänlighet och funktionalitet som har förbättrats, samt information gällande material inlagrat på bygglogistikcentrets lager.

Masslogistik

Masslogistikcentret hanterar schaktmassor från Norra Djurgårdsstaden, men även från externa projekt. Centret har under 2022 hanterat 70 000 ton berg- och schaktmassor från Norra Djurgårdsstadens entreprenader. Tack vare masslogistikcentret har en stor del av dessa massor kunnat bearbetas lokalt till återanvändningsbara massor istället för att fraktas längre bort till externa mottagningsanläggningar. På så sätt har 4 700 transporter igenom Stockholms innerstad kunnat undvikas, se diagram 2.7 och 2.8.

Diagram 2.7 Lokal masshantering genom masslogistikcentret
Diagram 2.8 Antal undvikna lastbilstransporter

3. Resurshushållning och minskad klimatpåverkan

Avfallssystem

Avfallssystemet för hushåll och verksamheter består av matavfallskvarn, sopsug, miljörum, mobil återbruksstation och en automatisk station för farligt avfall.

Sopsug

Sopsugen omhändertar tre fraktioner och bidrar till att mängden avfall och antalet transporter minskar i området. Under 2022 har mängden av både restavfall, tidningar och plast minskat jämfört med 2021. Minskningen per boende kan bero på att färre arbetar hemma jämfört med 2021. Tidningar har minskat med 9 %, plast med 15 % och restavfall med 12 %. Se tabell 3.1.

Tabell 3.1 Mängd avfall i sopsug per fraktion och år
Avfallshantering sopsug
2022
2021
2020
2019
2018
2017
2016
2015
2014
Tidningar kg/person
5,8
6,4
5,6
10,1
13,7
10,8
I.U
I.U
37,3
Platsförpackningar kg/person
5,6
6,6
5,9
6,9
8,5
7,2
I.U
I.U
10,2
Restavfall kg/person
91,4
104,3
98,6
79,9
93,4
89,8
I.U
I.U
157,2
Anslutna papperskorgar på allmän plats
52
I.U
I.U
I.U
I.U
I.U
17
17
13

Kravet är att fastigheter ska anslutas till sopsug med längsta gångavstånd 30 meter från entrén. Avsteg har rapporterats främst i Brofästet för ett fåtal trapphus samt för stadsradhusen som godkändes på grund av kvarterets utformning och för att underlätta avfallshämtning, se nedan tabell 3.2. Värtaterminalen, Jackproppen och Starkströmmen är inte anslutna till sopsug.

Tabell 3.2 Sopsug per etapp
Norra 2
Brofästet
Gasverket Västra
Södra Värtan Norra
Status
Klar
Klar
Pågår
Planeras
Avstånd sopsug meter
24
40
10
0

Miljörum

Miljörum ska finnas för fraktioner som inte tas omhand av sopsug eller matavfallskvarn och med längsta gångavstånd 50 meter från entrén. Miljörummet är en viktig komponent i avfallssystemet så att avfallsfraktioner som inte omhändertas i sopsugssystemet kan sorteras. Miljörummen är lättillgängliga, se nedan tabell 3.3.

Tabell 3.3 Miljörum per etapp
Norra 2
Brofästet
Gasverket Västra
Södra Värtan Norra
Status
Klar
Klar
Planeras
Planeras
Avstånd miljörum meter
27
50
13
15
Storlek i m²/bostad
0,42
0,44
ej utredd
ej relevant
Miljörumsinventering

En miljörumsinventering genomfördes 2019 där några brister konstaterades. Samtliga byggaktörer har planerat ett miljörum, men trots att området har sopsug med insamling av tidningar och plastförpackningar fanns det fastigheter i Norra 2 som hade kärl för tidningar i 19 %, och för plastförpackningar i 41 % av miljörummen. Tre av fyra miljörum och delar av Brofästet har kärl för elavfall och 60 % har kärl för grovavfall. Stockholm Vatten och Avfall har informerat fastighetsägarna om resultatet så att åtgärder kan vidtas. Samtidigt har en kommunikationsinsats för att ändra beteende när det gäller källsortering av plastförpackningar och tidningar genomförts.

Byggavfall

Kvartersmark

Krav byggavfall byggaktörer
  • 20 kg/m² BTA.
  • 100 vikt% av byggavfallet ska källsorteras, varav 5 vikt% får läggas på deponi.
  • De två första etapperna Norra 1 och Västra har frivilliga åtaganden. Stockholms stad har därför inte följt upp och granskat inlämnade uppgifter.
Diagram 3.1 Genomsnittligt byggavfall, kg/BTA

Samtliga byggaktörer använder bygglogistikcentret för avfallshanteringen. Hittills uppfyller ingen byggaktör byggavfallskravet, se diagram 3.2–3.7. Mängden byggavfall för nybyggnationer varierar kraftigt, från 25 kg/m² BTA till 158 kg/m² BTA.

I Gasverket Västra har det inte skiljts mellan bygg- och rivningsavfall för de befintliga byggnader, vilket bidragit till ännu större mängder byggavfall. Anledningar till avvikelser är dels att byggaktörerna inte arbetat tillräckligt proaktivt för att förebygga och minska mängden byggavfall, dels brister i kvalitetssäkring under byggskedet. För att förbättra möjligheten att nå kravet ska alla byggaktörer i kommande etapper ta fram en avfallsplan.

Norra 2

Diagram 3.2 Omhändertagande av byggavfall i Norra 2, %
  • Amasten (tidigare SSM) och Viktor Hanson har på grund av vattenskador kasserat gips och fyllnadsmassor.
  • Viktor Hanson har, trots två omfattande vattenskador i projektet, lyckats hålla nere mängden byggavfall genom att i tidigt skede sätta mål att minimera byggavfall.
  • Wallenstams förskola har haft problem med att externt avfall har lagts i avfallscontainrarna.
  • Wallenstams förskola och Erik Wallin har inte aktivt arbetat med frågan.
  • Stockholmshem planerade för att förebygga uppkomst av byggavfall, men problem i byggproduktionen medförde att stora mängder betong kasserades. En annan faktor som påverkade var att externt avfall har lagts i avfallscontainrarna.
  • Skanska/HEBA tror att bland annat stor personalomsättning i projekten gjort att avfallsfrågan har varit nedprioriterad.
Diagram 3.3 Omhändertagande av byggavfall i Norra 2

Den största delen av byggavfallet går till energiåtervinning på grund av den höga andelen trä och brännbart material i byggavfallet. Mindre än 5 viktprocent byggavfall går till deponi. På grund av bristfällig sortering eller platsbrist har en del avfall klassificerats som blandat avfall. Det blandade avfallet sorteras ut och går till material- eller energiåtervinning. Mineralull går till deponi då det i dagens läge inte materialåtervinns.

Brofästet

Diagram 3.4 Byggavfall per byggaktör i Brofästet, kg/m² BTA
  • Tobin Properties byggde platsgjuten stomme vilket skapade mer betongspill. Felgjutna källarväggar behövde kapas eller gjutas om samt krävde ny håltagning vilket ökade mängden avfall.
  • För Einar Mattsson 1 ingår byggavfall från det gemensamma garage som delas med Tobin Properties och Stockholmshem. Fuktgenomträngning under byggskedet krävde sanering och bidrog till större mängd byggavfall.
  • Stockholmshem har arbetat aktivt med att sortera avfall genom att se över leveransen av varor, skapa bra förutsättningar för sortering på plats och informera medarbetare om kraven. Ibland har rapporteringen varit felaktig.
  • Norrterna (tidigare Oscar Properties) har inte redovisat någon statistik.
  • Besqab har jobbat med kontroller av behållare på plats och information för att öka utsortering av byggavfall. Platsbyggda ytterväggar och tegelspill har ökat mängden byggavfall.
  • Riksbyggen har stora mängder betongavfall då de var tvungna att riva balkonger på grund av byggfel.
  • Einar Mattsson 2 hade under 16 veckor varken sopsug eller miljörum tillgängligt för boende. Hushållsavfallet sorterades som blandat byggavfall.
  • HSB har haft gemensamhetsanläggning för avfall tillsammans med annan byggaktör vilket har skapat problem med tillförlitligheten i avfallsrapporteringen.
Diagram 3.5 Omhändertagandet av byggavfall i Brofästet i %

Den största delen av byggavfallet går till energiåtervinning på grund av den höga andelen av trä och brännbart i byggavfallet. Jämfört med Norra 2 har en något större del av avfallet bestått av mineraliska massor vilket ökat andelen återanvändning. Mindre än 5 viktprocent byggavfall går till deponi. På grund av bristfällig sortering eller platsbrist har en del avfall klassificerats som blandat avfall. Det blandade avfallet sorteras ut och går till material- eller energiåtervinning. Mineralull går till deponi då det i dagens läge inte materialåtervinns.

Gasverket Västra

De flesta fastigheter i Gasverket Västra är kulturhistoriska byggnader. Endast SISAB:s Bobergsskolan och Fastighetskontorets Hjorthagshallen är nyproducerade byggnader.

Diagram 3.6 Omhändertagandet av byggavfall Gasverket Västra, %
  • Klätterverket (Hus 7): Har ej rapporterat avfallsmängder. CA Fastigheter har efter färdigställandet tagit över hus 7.
  • CA Fastigheter (Hus 8, Berghs), (Hus 9, Spårvägsmuseet) och (Hus 10, Sandvik) har höga värden av byggavfall. Byggaktörerna lämnar ingen information om varför.
  • SISAB (Bobergsskolan): omfattar både nyproduktion och rivning. På grund av platsbrist separerades inte byggavfallet. Byggfel ledde till att betong bilades bort för att kunna utföra reparationen.
  • Vectura (Hus 11, Förskola): Avfallet består till största delen av rivningsavfall från det befintliga huset
  • Fastighetskontoret (Hjorthagshallen): Avfallet består till stor del av mineraliska massor pga tegelspill från fasad.
  • CA Fastigheter (Hus 20, Systembolaget): 41 % är rivningsavfall.
  • CA Fastigheter (Hus 14) har inte redovisat avfallsmängder.

Diagram 3.7 Omhändertagande av byggavfall Gasverket Västra, %

Andelen återanvända material i Gasverket är något högre på grund av större mängd mineraliska massor. Till följd av bristfällig sortering eller platsbrist har en del avfall klassificerats som blandat avfall. Det blandade avfallet sorteras ut och går till material- eller energiåtervinning. Mineralull går till deponi då det i dagens läge inte materialåtervinns.

Allmän platsmark

Krav entreprenader
  • 100 viktprocent av byggavfallet ska källsorteras.
  • Byggavfall som går till deponi ska minimeras.

Samtliga entreprenörer källsorterar byggavfallet och den största delen går till energi- och materialåtervinning, se diagram 3.8.

Diagram 3.8 Avfallshantering entreprenader allmän platsmark

Av det byggavfall som uppkommit har 89 % kunnat material- eller energiåtervinnas. Metall och skrot, kabel, planglas, papper och plast materialåtervinns, betong, tegel och gips används som fyllnadsmaterial. Trä, ris och brännbart material energiåtervinns. 8 % av uppkommit byggavfall har varit deponiavfall och farligt avfall, där majoriteten utgjorts av rivningsavfall i Kolkajen. Träslipers till gammal järnväg och träpålar till tidigare bebyggelse har tagits bort i samband med sanering av marken. Vid saneringen har även en del stockmattor använts för maskinerna i produktion. Eftersom både det gamla träet och stockmattorna varit i kontakt med förorenad mark klassas träet som farligt avfall. Övriga 3 % av avfallet har varit blandat avfall och komposterbart avfall.

Marksanering och masshantering

Marken i Norra Djurgårdsstaden är på många platser förorenad av tidigare industriverksamheter och måste renas. I stadsutvecklingen sker dessutom också bortsprängning av berg och stora mängder massor behöver schaktats upp. Hälften av de uppschaktade massorna kan nu återanvändas. De har kunnat återanvändas utan bearbetning, i entreprenaden eller andra projekt, men också bearbetats till krossfraktioner hos masslogistikcentret. Krossfraktionerna har kunnat återföras till entreprenaderna eller till andra projekt i Stockholmsområdet.

Återvändningen av massor från Norra Djurgårdsstaden ligger totalt sedan start på drygt 40 %. Under 2022 var återanvändningen på cirka 55 % vilket är högre än tidigare då stora mängder av berg lossats och kunnat göras till bergkross. Lossat berg är rent. Det innehåller inte inblandning av jord och lera som schaktmassor gör. Exempel på entreprenader som bidragit med bergmassor är tunneldrivningen i Ropsten och Gasklocka 2. Massor som av teknisk orsak inte går att använda eller som är förorenade går till deponi.

Under 2022 har nästan 77 000 ton fyllnadsmassor i form av bergkross återförts entreprenaderna i Norra Djurgårdsstaden från masslogistikcentret. Det är mer än vad som kunnat utvinnas ur projektens egna berg- och schaktmassor under året. Eftersom centret både har ett stort upplag av berg och tar in bergmassor externt har det inte varit några problem att tillgodose behovet av fyllnadsmassor lokalt.

Tabell 3.4 Masshantering från Norra Djurgårdsstadens entreprenader
2022
2021
2020
2019
2018
2017
2016
2015
2014
t.o.m 2013
Schakt- och bergmassor, ton
126 800
169 500
82 700
61 200
136 400
49 200
355 800
729 700
251 400
260 100
Återanvändbara massor, inkl. krossat berg, ton
70 100
39 100
42 100
28 600
16 500
13 800
136 900
298 800
50 100
206 900
-Varav krossat berg, ton
53 800
9 300
26 800
10 200
I.U
I.U
I.U
I.U
I.U
I.U
Deponimassor, ton
46 500
110 500
31 700
18 500
119 900
35 400
218 900
430 800
201 200
53 200
-Varav farligt avfall till deponi, ton
17 000
60 100
23 700
400
I.U
I.U
I.U
I.U
I.U
I.U
Återanvändnings- grad massor från NDS, %
55
23
51
47
12
28
38
41
20
80

Schaktmassor och bergmassor tas in till masslogistikcentret även från andra, externa projekt. Från och med 2022 tas en stor del av dessa massor emot sjövägen via pråm från utbyggnaden av nya tunnelbanan i Stockholm. Detta avlastar innerstans vägnät från masstransporter med lastbil. Under 2022 kom det in betydligt mer externa bergmassor till masslogistikcentret än tidigare, se tabell 3.5.

Tabell 3.5 Masshantering i masslogistikcentret (inkl. Norra Djurgårdsstaden)
Ton
2022
2021
2020
2019
2018
2017
2016
2015
2014
tom 2013
Total mängd massor till MLC, ton
320 900
I.U
I.U
I.U
I.U
I.U
I.U
I.U
I.U
I.U
-Varav massor från NDS (schaktmassor, berg, sten), ton
70 000
47 800
43 200
31 300
I.U
I.U
I.U
I.U
I.U
I.U
Schaktmassor till MLC, ton
57 100
61 300
19 300
28 600
Inkluderat i 2019
Ej aktuellt
Ej aktuellt
Ej aktuellt
Ej aktuellt
Ej aktuellt
-Varav massor (sten) återvunnet från schaktmassor, ton
20 700
17 100
4 700
8 600
Inkluderat i 2019
Ej aktuellt
Ej aktuellt
Ej aktuellt
Ej aktuellt
Ej aktuellt
-Varav massor (sten) återvunnet från NDS schaktmassor, ton
6 000
10 800
4 600
7 200
Inkluderat i 2019
Ej aktuellt
Ej aktuellt
Ej aktuellt
Ej aktuellt
Ej aktuellt
-Varav massor till deponi, ton
35 900
44 200
15 500
17 100
Inkluderat i 2019
Ej aktuellt
Ej aktuellt
Ej aktuellt
Ej aktuellt
Ej aktuellt
Berg och sten till MLC/krossen, ton
263 800
I.U
I.U
I.U
I.U
I.U
I.U
I.U
I.U
I.U
- Varav berg och sten från NDS, ton
53 800
9 300
26 800
10 200
I.U
I.U
I.U
I.U
I.U
I.U
- Varav berg och sten från externa projekt, ton
210 000
I.U
I.U
I.U
0
0
0
0
0
0
Uppkrossade massor MLC/krossen, ton
179 600
36 500
144 000
123 700
0
94 500
144 500
210 300
380 700
43 800
Krossmassor åter till NDS, ton
76 600
61 700
46 500
8 700
0
49 000
126 500
141 300
248 200
41 700

Energi och klimat

Kvartersmark

Byggnader

Krav byggnaders energianvändning
  • Norra 2, Brofästet och Gasverket: bostäder 55 kWh/m² och lokaler 45 kWh/m² köpt energi med el till värme och tappvatten viktat med en faktor 2 (specifik energianvändning)
  • Södra Värtahamnen: bostäder 50 kWh/m² och lokaler 45 kWh/m² nettoenergi (tillförd energi)
  • Befintliga byggnader i Gasverket: målsättning 50 % reduktion (tillförd energi)
Definitioner
  • Energianvändningen uppges i kWh/m² Atemp och år och omfattar energi för uppvärmning, tappvarmvatten, fastighetsenergi och komfortkyla. Tillägg för luftomsättning i lokaler får göras enligt Boverkets anvisningar. El för uppvärmning och varmvatten viktas med 2.
  • Nettoenergi är den energi som tillförs byggnaden för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten samt energi för byggnadens fastighetsdrift. Med nettoenergikravet måste all tillförd energi räknas, vilket medför att byggnaden behöver ett bra klimatskal oavsett vilket energiförsörjningssystem som väljs.

Föreskrifter och allmänna råd om fastställande av byggnadens energianvändning

(Boverket)

För att nå kraven behöver byggnaderna ha ett bra klimatskal, det vill säga välisolerade fasader, tak, golv och fönster samt energieffektiva installationer. Energiberäkningar lämnas in för alla skeden, uppmätta värden viktas, normaliseras enligt Boverkets föreskrifter BEN samt normalårskorrigeras.

Byggaktörer i Norra Djurgårdsstaden ligger en bit över det ställda energikravet, men samtliga byggaktörer klarar BBR-kravet med råge, se diagram 3.9.

Diagram 3.9 Genomsnittlig energiprestanda per etapp, kWh/m² Atemp och år
  • I genomsnitt ligger Norra 2 på 67 kWh/m² som ligger 22 % över Norra Djurgårdsstadens krav, men 26 % under då gällande BBR-krav. Amasten (tidigare SSM) har inte redovisat sina uppmätta värden.
  • I genomsnitt ligger Brofästet på 65 kWh/m² vilket är 18 % över Norra Djurgårdsstadens krav, men 27 % under då gällande BBR-krav. Stockholmshems plusenergihus ligger på uppmätta värden på 26 kWh/m² enligt kravet för Norra Djurgårdsstaden och på 12,3 kWh/m² Atemp och år räknat enligt då gällande BBR-krav. Norrterna (tidigare Oscar Properties) och Åke Sundvall har inte redovisat statistik.

Hur förhåller sig Norra Djurgårdsstaden till BBR:s beräkningssätt?

Norra Djurgårdsstadens sätt att räkna energianvändning är inte jämförbar med hur beräkning görs enligt BBR. Enligt Norra Djurgårdsstadens beräkningssätt ska elvärme viktas med faktor 2, lokalt producerat solenergi får tillgodoräknas samt normalisering och normalårskorrigering ska göras. Enligt BBR sker ingen viktning av elvärme.

Uppmätt energianvändning för Norra 2 är i genomsnitt på 66 kWh/m² (räknad enligt då gällande BBR 19 och 20). Uppmätt energianvändning är för Brofästet på 54 kWh/m² (räknad enligt då gällande BBR23 och 24). Enligt Norra Djurgårdsstadens beräkningssätt ligger Norra 2 i genomsnitt på 67 kWh/m² och Brofästet på 65 kWh/m², se ovan diagram 3.9 samt även tabell 3.6 och 3.7.

Tabell 3.6 Jämförelse mellan Norra Djurgårdsstadens krav och då gällande BBR-krav, Norra 2
Bonova
Viktor Hanson
HEBA
Stockholmshem
Erik Wallin
Skanska
Wallenstam
GENOMSNITT
Krav NDS
55
55
55
55
55
55
55
Uppmätt enligt NDS krav
68,1
64,1
60,2
63,7
69,8
81
61,2
67,2
Krav gällande BBR
90
90
90
90
90
90
90
Uppmätt enligt BBR
64
58,6
60,2
63,7
77,1
78
61,2
66,3
Uppvärmnings-system
Fjärrvärme
Fjärrvärme
Fjärrvärme
Fjärrvärme
Fjärrvärme
Fjärrvärme
Fjärrvärme
Tabell 3.7 Jämförelse mellan Norra Djurgårdsstadens krav och då gällande BBR-krav, Brofästet

Kommentar gällande viktning: (1) viktning, normalisering, normalårskorrigering, solel tillgodoräknat. (2) ej viktning, solenergi tillgodoräknas.

Tobin Properties
Stockholms-hem
Besqab
Åke Sundvall
Norrterna
Einar Mattsson 1
Riks-byggen
HSB
Einar Mattsson 2
GENOMSNITTT
Krav NDS
55
55
55
55
55
55
55
55
55
Uppmätt enligt NDS krav
58
26
63
Aktuell hösten 2023
Ej levererad
89,6
52
79
75,7
65,35
Krav gällande BBR
50
50
90
90
50
80
90
Uppmätt enligt BBR
40
12
63
77,5
31
79
65,4
54,48
Uppvärmingssystem
Värmepump
Värmepump
Fjärrvärme
Fjärrvärme
Fjärrvärme
Fjärrvärme

Byggnaders energianvändning per byggaktör och etapp

Norra 2

Norra 2 var den första etappen där skarpa energikrav samt viktningsfaktor 2 för elvärme infördes. Alla byggaktörer är anslutna till fjärrvärme och har FTX-system för luftbehandling. I etappen var det möjligt att tillgodoräkna all egenproducerad energi. Formfaktor, andel av fönsterarean och isoleringsprestanda på klimatskal varierar. Sämre förutsättningar kunde delvis kompenseras med installationstekniska komponenter som solfångare, solceller och avloppsvärmeväxlare.

Alla byggaktörer förutom Amasten, har lämnat in uppmätta värden och kraven uppfylls inte. Staden och byggaktörerna har i dialogmöten fortsatt diskussionerna om orsaker till avvikelserna. Därefter har det tagits fram en strategi för att åtgärda brister och fel för att nå kravet. Samtliga byggaktörer rapporterar större värmeförluster än beräknat, framför allt för ventilation, förluster av varmvattencirkulation (VVC) och köldbryggor. Andra orsaker som identifierats är problem med mätare, injustering av systemen och felkopplingar som inte upptäckts förrän vid garantibesiktning. Varmvattenanvändningen är i nästan alla byggnader lägre än schablonvärdet. Fastighetsenergin har minskat efter den första redovisningen av uppmätta värden. De installerade avloppsvärmeväxlarna och solfångarna uppnår inte leverantörernas utlovade prestanda.

Mätning av energianvändning i garage behöver ses över. Intrimning och justering av systemen samt åtgärder av bygg- och installationstekniska fel pågår. Det finns även brister i överlämningen från projektering till byggproduktion och från byggproduktion till förvaltning. Byggaktörerna har presenterat resultatet av arbetet efter uppvärmningssäsongen 2021, se diagram 3.10. Normalisering i uppföljningsskede har gjorts enligt Boverkets föreskrifter BEN, och förbättras och utvecklas kontinuerligt. BBR-stapeln visar resultat på uppmätta värden omräknade enligt då gällande BBR19 och 20 dvs. solel tillgodoräknas, normalårskorrigering, men ingen viktning med faktor 2.

Dialogmötena har bidragit till viktiga insikter och lärdomar för byggandet av energieffektiva byggnader igenom hela byggprocessen – från projektering och byggproduktion till drift och förvaltning. Det finns förbättringspotential i alla delar av byggprocessen – från projekteringsskeden, energisamordning, relationshandling, till överlämning till driftpersonal och förvaltning. Uppdatering av uppmätta värden efter åtgärder har skett under hösten 2020. Erfarenheterna är unika och kommer att bidra till kompetenshöjning i hela byggbranschen. Tack vare en aktiv och transparent samverkan mellan alla parter har det skapats en betydelsefull kunskapsplattform och är uppskattat av byggaktörerna.

Diagram 3.10 Energiprestanda Norra 2, kWh/m² Atemp och år
  • Bonava: Fjärrvärmesystem med FTX-ventilation, avloppsvärmeväxlare och solceller. De projekterade värdena justerades upp med 8 kWh/m² då komfortgolvvärmen inte var medräknat. Uppmätta värden beror på att avloppsvärmeväxlaren och solceller har presterat sämre än beräknat och att varmvattenanvändning har normaliserats (BEN) från 14,8 kWh/m² till 21,8 kWh/m². Värmeanvändningen är enbart 1 kWh/m² högre. Obalans i ventilationssystemet, hög innetemperatur och injusteringsbrister har åtgärdats.
  • Amasten (tidigare SSM): Fjärrvärmesystem med FTX- ventilation och solceller. Solenergimätningen är undermålig och kunde inte avläsas. Varmvattenanvändningen är lägre än schablonvärdet vid normalisering (BEN). Uppföljningsrutiner behöver förbättras.
  • Viktor Hanson: Fjärrvärmesystem med FTX-ventilation samt solceller och solfångare. Värmeanvändning var högre på grund av felinstallationer av värmesystemet, solfångare och golvvärme samt mätfel vilket upptäcktes först vid slutbesiktning. Injusteringar har lett till att fel har åtgärdats, arbete med felsökning och optimering pågår.
  • Wallenstam (bostäder): Fjärrvärmesystem med FTX-ventilation och elproduktion i egna vindparker. Det finns brister i värmesystemet och fastighetselen är högre än beräknat. Förbättringar har skett i uppföljningsrutiner, identifiering och åtgärder av fel och brister samt injustering pågår fortfarande och har hittills gett bra resultat.
  • Wallenstam (förskola): Fjärrvärmesystem med FTX-ventilation och elproduktion i egna vindparker. Värmeanvändning är hög på grund av att ventilationssystemet inte var behovsstyrt, viket resulterat i höga luftflöden, långa drifttider och höga inomhustemperaturer. Injustering och åtgärdsaktiviteter pågår och förväntas ge ett förbättrat resultat på värmeanvändning.
  • Stockholmshem: Fjärrvärmesystem med FTX-ventilation, avloppsvärmeväxlare och solceller. Värmeanvändning är högre på grund av mätfel och bristande injustering. Avloppsvärmeväxlaren var ur funktion. Brister i ventilations- och värmesystemet åtgärdas. Fastighetsenergi har kunnat reduceras avsevärt och ligger under beräknade värden såsom uppmätt varmvattenanvändning.
  • Erik Wallin: Fjärrvärmesystem, avloppsvärmeväxlare, lägenhets egna FTX-aggregat samt solfångare och solceller. Brister i elbatterier i lägenhets-FTX-aggregat identifierades. Elansluten komfortgolvvärme behövde viktas med faktor 2 som resulterade i ett påslag av 11 kWh/m². Solfångaranläggningen uppnådde inte den utlovade prestandan och en felinstallerad avloppsvärmeväxlare fungerat inte. VVC-förluster är höga. Arbete med optimering pågår.
  • Heba: Fjärrvärmesystem med FTX- ventilation, avloppsvärmeväxlare och solceller. Värmeanvändningen är högre på grund av högre VVC-förluster samt avloppsvärmeväxlare med sämre prestanda än beräknat. Den största avvikelsen är att varmvattenanvändningen beräknades till 20 kWh/m² enligt Svebys gamla schablon som sedan normaliserades (BEN) till 25 kWh/m². Åtgärder som har vidtagits är att minska högre luftflöden, översyn av FTX-prestanda och ventilationssystemet samt injustering av värmesystemet.
  • Skanska: Fjärrvärmesystem med FTX-ventilation och solceller. Värmeanvändning är högre på grund av mätfel och bristande injustering. Elkomfortvärme har inte viktats med faktor 2 och därför gjorts schablonpåslag med 8 kWh/m². Undermålig mätning hindrar felsökning och möjlighet att åtgärda brister.

Brofästet

Från och med Brofästet kan egenproducerad energi inte längre tillgodoräknas, vilket dock ändrades under resans gång. Viktningsfaktor 2 för elvärme kvarstår. En särskild markanvisningstävling för plusenergihus genomfördes, det vill säga byggnader som producerar mer energi än de använder över året. Stockholmshems plusenergihus har en uppmätt energiprestanda på 26 kWh/m² (viktad med faktor 2 för eluppvärmning) och uppfyller kravet med god marginal. Norrterna (tidigare Oscar Properties) har trots flera påminnelser varken redovisat projekterade eller uppmätta siffror.

Svebys schablon för varmvattenanvändning är 25 kWh/m² och år. Större fokus har lagts på VVC- och andra systemförluster samt köldbryggor som har visat sig vara viktiga för byggnadernas energibalans. Några byggaktörer har geo-FTX med förvärmning av inkommande luft i FTX och några valde att installera avloppsvärmeväxlare. I Brofästet har fyra av nio av byggaktörer valt bergvärmepumpslösning med fjärrvärme som spets och Stockholmshem utan.

Några byggnader togs i drift under 2021 och uppmätta värden saknas för det första driftåret. Stockholms stad har även här genomfört dialogmöten för att dela erfarenheter från Norra 2 och förebygga uppkomsten av fel och undermålig uppföljning. Uppmätta värden ett år efter inflyttning för återstående byggaktörer kommer att redovisas 2022–2023. BBR-stapeln visar resultat på uppmätta värden omräknade enligt BBR23 och 24 dvs. solel tillgodoräknas, normalårskorrigering, men ingen viktning med faktor 2.

Diagram 3.11 Energiprestanda Brofästet, kWh/m² Atemp och år
  • Tobin Properties: Bergvärmepump med hög prestanda finns i båda byggnaderna med fjärrvärme som spetsvärme. FTX med GeoFTX-lösning förvärmer uteluft vintertid och kyler uteluft sommartid. Fastighetsenergi ligger något högre än beräknat. Kravet överskrids med 3,4 kWh/m².
  • Einar Mattsson 1: Värmesystemet består av fjärrvärme kompletterat med FTX i ventilationssystem, el-eftervärmningsbatteri i lägenheterna, luftvärmelösning och avloppsvärmeväxlare. GeoFTX för förvärmning av luften fungerar väl, Elansluten komfortgolvvärme har inte tagits med i beräkningen under projekteringen och detta belastar resultat på uppmätta värden med 24 kWh/m². Avloppsvärmeväxlare har inte fungerat väl och värmeanvändning och fastighetsenergi är hög. Brister som identifierades omfattar intrimning och reglering samt komplettering av mätare på rätt ställen.
  • Stockholmshem: Byggnaderna är plusenergihus och har bra formfaktor, byggnads- och installationstekniska parametrar med hög prestanda (bergvärmepump, FTX, avloppsvärmeväxlare och solceller) i kombination med minimerade distributionsförluster. Systemverkningsgraden av solcellerna ökas genom återvinning av överskottsvärmen från växelriktarna som återladdar borrhålen samt optimerar bergvärmepumparna för tappvattenproduktionen sommartid. Goda erfarenheter av avloppsvärmeväxlare och solceller. En energisamordnare har funnits från projekteringen till idriftsättning. Tidigt togs en mätplan fram och styrning och övervakning av mätning var viktigt med regelbundna kvalitetsronder. En organisation skapades för uppföljning från och med inflyttning. Bra erfarenhet med utförandeentreprenad har gett bättre möjlighet till styrning av de viktiga delsystemen. Funktionen i några borrhål har försämrats troligen pga. att de har blivit genomborrade. Trots dessa kvarstående behov för åtgärder har Stockholmshem en uppmätt energiprestanda på 26 kWh/m² (viktad med faktor 2 för eluppvärmning) och uppfyller kravet med god marginal vilket till stor del beror på ett välorganiserat team som arbetar med energifrågor igenom hela processen, just nu att bevaka och åtgärda de bristerna som uppstår.
  • Norrterna (tidigare Oscar Properties): har trots flera påminnelser varken redovisat sina projekterade eller uppmätta värden.
  • Åke Sundvall: kommer att redovisa uppmätta värden 2 år efter inflytt.
  • Besqab: Värmesystemet består av fjärrvärme kompletterat med FTX för luftbehandling och återvinning av värme. Byggnader har en bra formfaktor. Värmeanvändning är hög på grund på att VVC-förlusterna troligen är högre än beräknat och mätning av dessa planeras. En kartläggning av brister pågår fortfarande och troligen åtgärdas under pågående uppvärmningssäsong.
  • Riksbyggen: har uppvärmning via bergvärmepump. Uppföljningen visar väldigt bra energiprestandan på 51,6 kWh/m2. De har även komfortgolvvärme viktat till 8 kWh/m2 inräknade i statistiken. Uppföljningsvärden skiljer sig marginellt från beräknade i uppvärmning, det är lägre för fjärrvärme spets men något högre för värmepumps värme och varmvatten. Solel är tillgodoräknat, 2 i beräknat och 2,2 uppmätt. Lägre uppmätt än beräknat är fastighetsel (från 12 till 10,3 kWh/m2).
  • Einar Mattsson 2: Värmesystemet består av fjärrvärme, FTX-ventilation, avloppsvärmeväxlare och solceller. Fastighetsel är mycket hög, 21,6 kWh/m² samt 21,7 kWh/m² för komfortgolvvärme och elvärmebatterier vilket inte fanns med i beräkningen. Elanvändning och solcellsproduktion behöver ses över (ingen uppgift om egen producerad el).
  • HSB: Värmesystemet består av fjärrvärme kompletterat med FTX i ventilationssystem och avloppsvärmeväxlare. Värme- och fastighetsenergianvändning är hög på grund av entreprenadformen har HSB inte kunnat identifiera och åtgärda brister under de första två åren. Identifiering av brister med fler mätare och intrimning pågår sedan 2022 med anlitade injusteringsfirma och energikonsult.

Gasverket Västra

Gasverket består bland annat av befintliga byggnader med höga kulturhistoriska värden. Utmaningen är att väga dessa värden mot energieffektiviseringsåtgärder. För att nå kravet projekteras byggnaderna med välisolerade golvbjälklag och tak samt förbättrade energieffektiva fönster och luftbehandlingssystem, FTX. Nya byggnader utrustas med välisolerade, täta klimatskal och FTX. Energiförsörjning sker med fjärrvärme och fjärrkyla.

Diagram 3.12 Energiprestanda Gasverket Västra nya och befintliga hus, kWh/m² Atemp och år
  • CA Fastigheter (Hus 7, Klätterverket, befintlig byggnad): Uppvärmning sker med fjärrvärme och FTX-ventilationssystem med behovsstyrning. Åtgärder som genomfördes var tilläggsisolering av tak, väggar, fönster och golv och förbättring av täthet. Byggnaden projekterats för en förbättrad energianvändning med 63 % jämfört med ursprunglig energiprestanda. (Klätterverket var byggaktör, CA Fastigheter har därefter tagit över tomträtten.) Uppföljningsstatistik visar nästan samma energiprestanda som beräknad, ca 61% förbättrad dvs. uppmätt energianvändning är 174 kWh/m².
  • Exploateringskontoret (Gasklocka 2, scen, befintlig byggnad): Värmesystemet baseras på fjärrvärme och bergvärmepump för uppvärmning med ett effektivt FTX-ventilationssystem kompletterat med frikyla genom bergvärmepump. Beräknad energiprestanda ligger på 53–72 kWh/m² genom att en byggnad placeras i den befintliga byggnaden med nytt klimatskal och energieffektiva installationer.
  • CA Fastigheter (Hus 8, Berghs) och (Hus 10 Sandvik) (befintliga byggnader): Värmesystemet baseras på fjärrvärme, energieffektiv FTX-ventilation. Åtgärder har vidtagits för att förbättra termisk isolering av fasader, tak, golv och fönster vilket beräknas medföra en förbättring med 53 % och 59 % av den ursprungliga energiprestandan för respektive projekt. Uppföljning av hus 8 visar på bättre energiprestanda med ca 73 %, 92 kWh/m² och hus 10 ligger på 71 % bättre, 117 kWh/m².
  • Region Stockholm (Hus 9, Spårvägsmuseet, befintlig byggnad): Värmesystemet består av fjärrvärme med ett behovsstyrt FTX-ventilationssystem samt fjärrkyla. Tilläggsisolering av tak, väggar, fönster och golv samt förbättring av täthet är utförda. Energiberäkningen visar en förbättrad energiprestanda med 75 % och ett Um-värde på 0,62 W/m²K som nästan klarar nybyggnadskrav enligt BBR.
  • SISAB (Bobergsskolan, nybyggd och befintlig byggnad): Värmesystemet baseras på fjärrvärme, CAV- ventilation, FTX och byggnaden har solceller på delar av taket. Verifiering av energi visar på något högre energianvändning än beräknad både på den nya och den gamla delen vilken förklaras med högre ventilationsbehov under de första åren.
  • Vectura (Hus 11, förskola, nybyggd och befintlig): Värmesystemet baseras på bergvärme med FTX och fjärrvärme. Bergvärmen används för värme och fjärrvärme används för varmvatten samt fungerar som spetsvärme. GeoFTX-lösning förvärmer uteluft vintertid och kyler uteluft sommartid. Ombyggnad av Vecturas förskola (befintlig) visar en förbättring på 54 % jämfört med den ursprungliga energiprestandan. Tillbyggnaden har samma system och projekterats med god marginal i relationshandling, 50 kWh/m².
  • CA Fastigheter (Hus 20, Systembolaget, befintlig byggnad): Värmesystemet består av fjärrvärme och FTX-system och har kompletterats med tillåtna åtgärder på klimatskalet som tilläggsisolering av tak, väggar, fönster, golv och täthet. Dessa åtgärder bidrar till en förbättring av energiprestanda på 66 % jämfört med ursprunglig beräknad energiprestanda. Byggnaden är i bruk och uppföljningen efter ett år visar en prestanda på 97 kWh/m² vilket motsvarar ca 77 % förbättring jämfört med ursprunglig energiprestanda.

CA Fastigheter har bra mät- och uppföljningsrutiner och inom organisationen kompetent personal som tar hand om identifiering av avvikelser, intrimning och statistik.

  • Fastighetskontoret (idrottshall, nybyggd): Värmesystemet består av fjärrvärme, FTX-ventilation samt solceller på taket. Byggnaden är projekterad enligt passivhusstandard (enligt FEBY) med ett energieffektivt klimatskal och ventilationssystem med smart styrning. Byggnaden har en bra formfaktor och läge mot berget utan stora glasytor (Um–värde är 0,2 W/m²K). Svårigheter att separera fastighets- och verksamhetsenergi i sådana typer av verksamheter bör noteras. Uppföljningsstatistik visar på en bra energiprestanda, 43 kWh/m² (normaliserat värde), vilket klarar kravet med marginal.
  • CA Fastigheter (Glasklocka 5): 43,4 projekterat, ej korrekt redovisat enligt Norra Djurgårdsstaden krav.

Övriga:

Jackproppen

  • Fastighetskontoret (parklek): har byggt en välisolerad parkleksbyggnad med bergvärmepumpsanläggning, FTX-ventilationssystem och solceller på taket. Den beräknade energianvändningen i relationshandling är 40 kWh/m² Atemp. Första uppföljningen visade på en sämre energiprestanda, ca 75 kWh/m². Fastighetskontoret behöver arbeta med mätning och uppföljning av energiposter samt normalisering av värdena.
  • Erik Wallin (bostäder): har haft en undermålig rapportering och redovisat ett resultat på 74 kWh/m² (projekterat värde) vilket överstiger kravet och inte är godkänt av staden. Inga uppmätta värden har redovisats.

Södra Värtan Norra

Ett av tävlingskriterierna vid markanvisningen var att anamma lägre energiprestanda som 40 och 45 kWh/m² Atemp, nettoenergi. Projekterade värden ligger generellt under kravnivåer, men det är i tidiga skeden. I dessa etapper är det mer fokus på varmvattencirkulation och andra systemförluster.

Niam har för Hangö rapporterat projekterade värden på 38,5 kWh/m² Atemp, och för Neapel på 38 kWh/m² Atemp.

Bonnier har för Hangö rapporterat projekterade värden på 37 kWh/m² och för Portalen på 41 kWh/m². Byggnaderna har ett välisolerat klimatskal med genomtänkt solskydd samt FTX- system för ventilation och fjärrvärme och fjärrkyla för uppvärmnings- och kylbehov.

Byggbodar

Från och med Norra 2 ställs krav på att byggbodar ska vara energieffektiva och att el som används för bodetablering och byggarbetsplats ska vara miljömärkt.

Krav byggbodar

För uppvärmning av byggbodar används om möjligt energikällor med låg primärenergifaktor. Elvärme tillåts om behovet av köpt el understiger 4 000 kWh/år för en kontorsbod och 7 000 kWh/år för en manskapsbod. Elen som används under byggproduktionen ska vara miljömärkt.

Diagram 3.13 Uppmätt energianvändning för byggbodar i Norra 2, kWh/år.
  • Bonava har inte lämnat en förklaring till den höga energianvändningen.
  • Erik Wallin, Wallenstam och Viktor Hanson hade inte separata mätare för kontors- och manskapsbod.
  • Stockholmshem, HEBA och Skanska hade gemensam etablering.
Diagram 3.14 Uppmätt energianvändning för byggbodar i Brofästet och Jackproppen, kWh/år

Krav: manskapsbod 7 000 resp kontorsbod 4 000

  • Tobin Properties och Besqab har inte lämnat förklaring till den höga energianvändningen. För att minska energianvändningen installerade Besqab en värmepump för etableringen.
  • Fastighetskontorets parklek har inte lämnat en förklaring till den höga energianvändningen.
  • Erik Wallin och Norrterna (tidigare Oscar Properties) har inte lämnat uppgifter. Norrterna (tidigare Oscar Properties) har inte redovisat resultat trots flera påminnelser.

Anläggningar

Sopsug

Energianvändning i sopsugssystemet är högre än målsättningen eftersom systemet inte är fullt utbyggt. Jämfört med tidigare år har energianvändningen för restavfall, plastförpackningar och tidningar ökat markant vilket beror på läckande ventiler.

Diagram 3.15 Energianvändning per ton avfall från sopsugsanläggningen

Belysning

För gatubelysningen i Hjorthagen användes 175 MWh år 2022. Arbetet med att utveckla den offentliga belysningen fortgår och fler åtgärder för att ytterligare spara energi är planerade. Exempel på aktuella arbetsmoment är utvärdering av närvarostyrd belysning i drift och utveckling av redan energieffektiva gatuarmaturer, se tabell 3.8.

Tabell 3.8 Belysning i Norra Djurgårdsstaden (Hjorthagen)
2022
2021
Total elanvändning, kWh
174 900
171 000

Energianvändning under byggproduktion

Stockholms stad ställer krav på drivmedel, fordon och arbetsmaskiner. Den energi som används under byggproduktionen är en liten del av den totala energianvändningen under livscykeln. Under 2022 har totalt 6,8 GWh energi för allmän platsmark används varav 6,3 GWh var drivmedel, se diagram 3.16.

Diagram 3.16 Energianvändning byggproduktion allmän platsmark

Fossilfri byggproduktion

Norra Djurgårdsstadens entreprenader använder till 100 % förnybar el. I alla upphandlade entreprenader ställs dessutom krav på att minst 20 % av drivmedlen till arbetsmaskiner och fordon ska vara förnybara. Numera finns även två tankstationer för HVO100 i Norra Djurgårdsstaden. Både och resulterade i en tydlig ökning av användning av HVO100 och användning av enstaka elfordon. Under 2022 har användningen av förnybara drivmedel uppgått till 44 % och den totala energianvändningen ligger på 48 % förnybart, se diagram 3.17. Utöver stadens krav ställer även några entreprenörer egna krav på att 100 % av drivmedlen ska vara förnybara.

Diagram 3.17 Andel förnybar energi allmän platsmark

Bygglogistikcentrets slinglastbil drivs med grön el. Ett energilagersystem i samspel med en ellastbil och solceller kommer att testas samt på vilket sätt en laddinfrastruktur kan optimera elanvändningen av både arbetsmaskiner och fordon på en byggarbetsplats.

Fossilfritt transportsystem

För att underlätta för boende och verksamma att ställa om till ett fossilfritt transportsystem krävs nationella regleringar. I Norra Djurgårdsstaden byggs elladdning ut. Totalt har 14 % av bilplatserna på kvartersmark och samtliga bilpoolsplatser elladdning.

Behovet av elladdningsplatser har ökat kraftigt de senaste åren. Därför har även kravet justerats för kommande markanvisningar till minst 50 %. Se tabell 3.9.

Tabell 3.9 Elladdningsplatser
Norra 1
Västra
Norra 2
Brofästet
Gasverket Västra
Jackproppen
Status
Klar
Klar
Klar
Klar
Pågår
Klar
Bilplatser med elladdning, %
6
8
15
26
0
24
Elladdningsplatser allmänheten, st
6
6
0
0
0
0
Bilpoolsplatser med elladdning, st
6
13
8
6
0
0

Kravet på att förbereda för elladdning har lett till att 15 % av bilplatserna i Norra 2 har elladdning. I Brofästet har 26 % av bilplatserna elladdningsmöjlighet. Det finns särskilda parkeringsplatser för bilpoolsbilar med elladdningsmöjlighet och en snabbladdningsstation är tillgänglig för alla.

Låg klimatpåverkan

Klimatpåverkan från inbyggda material

I projekterings- och byggfasen uppstår stor klimatpåverkan beroende på vilka material som används. I stadens projekt ska, i tidigt skede, klimatberäkningar för anläggningar utföras. Dessutom ersätts fossila bränslen mer och mer i pågående entreprenaders arbetsmaskiner och fordon, framför allt med HVO100 men även till viss del med eldrivna maskiner.

För att bedöma klimatpåverkan från inbyggt material på allmän platsmark sammanställs materialåtgången från mängdförteckningar, se tabell 3.10 nedan. Markförhållandena i etapp Västra var sämre och därför anlades mer påldäck. Påldäck byggs upp med pålar och en betongöverbyggnad som sedan gatorna byggs på. Påldäcken består av betong, stål och armering vilket bidrar till en hög klimatpåverkan. En annan bidragande orsak är att cortenstål används för att bland annat rama in växtbäddar. En uppskattning av klimatpåverkan per detaljplan redovisas i tabell 3.11.

Tabell 3.10 Klimatpåverkan av inbyggt material per etapp, allmän platsmark ton CO₂
Ton CO₂
Norra 1
Västra
Norra 2
Brofästet
Betong
3 040
9 471
541
774
Armeringsstål
767
2 251
176
140
Cortenstål
0
5 571
231
44
Asfalt
162
215
164
134
Natursten
291
Drivmedel
162
168
Tabell 3.11 Mängd inbyggt material per etapp, allmän platsmark
Material
Norra 1
Västra
Norra 2
Brofästet
Betong, ton
15 200
47 356
2 705
3 863
Armeringsstål, ton
1 096
3 215
251
199
Cortenstål, ton
0
2 510
110
21
Asfalt, ton
3 300
4 400
3 350
2 739
Natursten
378
Drivmedel, liter
62 860
65 260
El, kWh
141 731
115 950

Klimatpåverkan byggtransporter

I staden ställs krav på entreprenadernas byggtransporter för att minska klimatpåverkan, bland annat att minst 20 % av drivmedlen ska vara förnybara.

En trend av ökad användning av HVO100 som ersätter fossil diesel har noterats i de flesta entreprenaderna de senaste åren. I tabell 3.12 nedan visas hur mycket koldioxidutsläpp som har kunnat undvikas genom ersättning av fossila drivmedel till förnybara (framför allt HVO100), jämfört med om den totala drivmedelsanvändningen hade varit helt fossil. Klimatemissioner från HVO100 är cirka 80 % lägre än från diesel.

Tabell 3.12 Klimatbesparing från krav på förnybara bränslen i stadens entreprenader
2022
2021
2020
2019
Drivmedelsanvändning, liter
654 500
378 800
176 300
312 600
Andel förnybart, %
44
35
11
4
Besparing, ton CO₂
595
275
40
25

Masslogistikcentret har en viktig funktion i att möjliggöra lokal och cirkulär masshantering, både genom att ta emot schakt- och bergmassor samt tillhandahållning av fyllnadsmassor i form av bergkross i olika fraktioner. Tack vare masslogistikcenter har cirkulär masshantering blivit möjlig för entreprenaderna i Norra Djurgårdsstaden, där massor som grävts upp kunnat förädlas och återanvändas igen. Massorna redovisade i tabell 3.13 inkluderar både den del av schakt- och bergmassor som kunnat göras till krossmassor från Norra Djurgårdsstadens entreprenader och mängden krossmassor som återgått till entreprenaderna.

Av totala masshanteringen har mer än hälften kunnat hanteras av masslogistikcentret. Massor som inte kunnat hanteras på centret är framför allt förorenade jordmassor och leriga massor som inte har någon återanvändningspotential. Masslogiskcentret säljer i princip bara fyllnadsmassor i form av bergskross, vilket gör att jordmassor och andra mjuka fyllnadsmassor behövt köpas in från andra anläggningar

Jämfört med hanteringen på masslogistikcentret antas att transportavståndet tur och retur till externa mottagningsanläggningar eller krossanläggningar ökar med 60 km. Lastbilar för borttransport av massor antas vara 3-axlade fordon med lastkapacitet på 30 ton. Lastbilar med transport av krossmaterial till arbetsplatserna antas vara lättare lastbilar med en lastkapacitet på 15-ton, vilket är vanligast vid leverans av kross. Lastbilarna antas ha en drivmedelsförbrukning på fyra liter per mil. Genom lokal hantering kan andelen masstransporter och koldioxidutsläpp undvikas.

Tabell 3.13 Koldioxidutsläpp som undvikits i Norra Djurgårdsstadens entreprenader genom lokal och cirkulär masshantering via masslogistikcentret
2022
2021
2020
2019
Cirkulära massor i Norra Djurgårdsstaden, ton
136 000
82 000
78 000
26 000
Transportkilometer som undvikits, km
426 000
163 000
156 000
52 000
Besparade koldioxidutsläpp genom lokal masshantering, ton CO₂
460
130
130
40

Biokol som kolsänka

De flesta planteringarna utmed gatorna i området är växtbäddar som är utformade för att ta emot och fördröja dagvatten. Växtsubstratet består av biokolsinblandad makadam. Biokolet kommer från stockholmarnas trädgårdsavfall och har goda egenskaper, som jordförbättring samt att den binder CO2. Genom att använda biokol i Norra Djurgårdsstaden bidrar projektet till en temporär kolsänka. Hittills har motsvarande 5 400 ton CO2 bundits in, se tabell 3.14.

Tabell 3.14 Biokol i växtbäddar
Norra 1
Västra
Norra 2
Brofästet
Jackproppen
Gasverket Västra
Växtbäddar, m²
0
64
137
4 560
4 511
533
Biokol, ton
0
205
175
2 311
I.U
10
Kolsänka, ton CO₂
0
410
350
4 622
I.U
20

Förnybar energi

Lokal produktion på kvartersmark

Krav
  • Produktion av 2 kWh/m² solel alternativt 6 kWh/m² solvärme eller en kombination av dessa två.
  • Energiproduktion anges i kWh/m² Atemp och år.

Under 2022 har 600 MWh solenergi producerats på taken i färdigbyggda etapper. Samtliga byggaktörer från och med etapp Norra 2 generar solenergi lokalt och klarar kravet genom att installera solanläggningar på taken.

  • För Norra 2 och Brofästet redovisas uppmätta värden för lokal produktion av solenergi och för resterande etapper redovisas projekterade värden, se diagram 3.18.
  • Alla byggaktörer utom Wallenstam i Norra 2 producerar solenergi lokalt. Wallenstam har i stället förnybar el som kommer från regionala, nybyggda vindkraftverk och ligger på 13 kWh/m² (förskolan, tillgodoräknad 4,8 kWh/m²) och 21 kWh/m² (bostäder, tillgodoräknad 6,5 kWh/m²).
  • Solcellernas area på Jackproppens parklekshustak är stor i förhållande till byggnadens area vilket resulterar i hög produktion. Jackproppen, Erik Wallin, har inte redovisat statistik.
  • För de befintliga byggnaderna i Gasverket Västra ställs inga krav på lokal solproduktion, då solceller inte får sättas upp på grund av kulturskyddet.

Byggaktörer uppmanas säkerställa bra uppföljning genom korrekt installation av mätare på solanläggning.

Diagram 3.18 Genomsnittlig lokal produktion av förnybar energi per etapp, kWh/m² Atemp och år

Norra 2

Alla byggaktörer utom Amasten (tidigare SSM) visar goda resultat på den uppmätta egenproducerade energin. Uppföljningen visade att mätrutiner behöver förbättras. Att produktionen i Norra 2 är högre än kravet beror troligen på att byggaktörer fick tillgodoräkna sig detta i energiberäkningen. Wallenstam producerar sin egenproducerade energi regionalt via vindkraft, förskolan ligger på 13 och bostäder på 21 kWh/m².

Diagram 3.19 Lokal produktion av förnybar energi i Norra 2 kWh/m² Atemp och år
  • Amastens solanläggning är på Bonavas byggnad. På grund av bristfällig mätning var det inte möjligt att verifiera solelsproduktionen, Överföringen av uppföljningsrutiner var bristfällig i samband med överlåtelse till Amasten.
  • Wallenstams förnybara energi kommer från nybyggda vindkraftverk utanför Stockholm, som försörjer byggnaden med både fastighets- och hushållsel. Här redovisas enbart fastighetselen.

Brofästet

Diagram 3.20 Produktion av solenergi i Brofästet kWh/m² Atemp och år
  • Tobin Properties redovisat låg produktion pga. dåliga förutsättningar för den installerade anläggningen.
  • Einar Mattsson 1 utvärderar anläggningen som bör leverera mer energi enligt projekterade värden.
  • Stockholmshem har installerat solceller som producerar 23 kWh/m² vilket är mer än de beräknade 18 kWh/m². Energisystemet är optimerat för att kunna utnyttja solel maximalt för egen användning.
  • Norrterna (tidigare Oscar Properties) har inte lämnat några uppgifter trots flera påminnelser.
  • Åke Sundvall har på grund av ogynnsamt läge fått tillåtelse att placera solceller i kommande projekt i Gasverket.
  • HSB har inte redovisat uppmätt statistik. Åtgärder för mätning pågår.
  • Einar Mattsson 2 hade fel på mätning. Åtgärder vidtas.

Övriga:

Diagram 3.21 Produktion av solenergi i Gasverket Västra (nyproduktion), Jackproppen och Södra Värtahamnen Norra kWh/m² Atemp och år

Gasverket Västra

I Gasverket Västra finns inga solceller på befintliga byggnader på grund av den kulturhistoriska klassningen inte tillåter det.

  • Sisab (Bobergsskolan): Den solel som produceras på den nya byggnaden täcker både nya och befintliga byggnader.
  • Fastighetskontoret (Hjorthagshallen): ligger på 2,8 kWh/m² vilket är bättre än det projekterade 2,2 kWh/m².

Jackproppen

  • Fastighetskontoret (parklekshus) beräknas producera 7,5 kWh/m² Atemp solel.
  • Erik Wallin beräknas producera 5,3 kWh/m² Atemp solel. Siffrorna som redovisas baseras på programhandling, inskickat 2016. Projektet är färdigställt, men byggaktören har ännu ej levererat uppdaterad statistik.

Södra Värtan Norra

  • Niam har projekterat för 2,7 kWh/m² Atemp solel i Hangö och för 2 kWh/m² Atemp i Neapel.
  • Bonnier har projekterat i systemhandling för 2,7 kWh/m² Atemp.

Lokal produktion på allmän platsmark

På Stockholms stads masslogistikcenter har 255 MWh solenergi producerats och täcker energibehovet för anläggningen. De försörjer bland annat sorteringsverk, belysning, vattenreningsanläggningen och ventilationssystem samt den nyligen inköpta ellastbilen. Se diagram 3.22. På bygglogistikcentret har solceller installerats dimensionerade för att producera drygt 40 MWh per år.

Diagram 3.22 Lokal solelsproduktion

Vattenanvändning

Vattenanvändning mäts i bodar och byggproduktion sedan 2022. Vattenanvändning i Kolkajen har varit stor på grund av markreningen, där cirka 7 900 m3 vatten använts för kalkcementstabilisering. Vattenanvändningen har också varit stor i tunneldrivningen i Ropsten, där 1 200 m3 vatten använts för bergsborrning.

Hållbara byggnader

Byggmaterial

Alla material som byggs in och används i Norra Djurgårdsstaden dokumenteras och kontrolleras utifrån kemiskt innehåll. I dagsläget ställs inte krav på tillfälliga anläggningar som byggställningar, byggstängsel och belysningsstolpar.

Krav
  • Från och med Norra 2 ska produkter klara krav på innehåll och dokumentation motsvarande innehållskriterierna i nationella bedömningssystem. PVC, hormonstörande ämnen samt zink och koppar får inte förekomma. Alla produkter ska dokumenteras i en digital loggbok. Detta gäller även vid upphandling av entreprenader. Norra 1 och Västra har frivilliga åtaganden.
  • Produkternas innehåll ska vara deklarerad i en byggvarudeklaration och kontrolleras mot nationella miljöbedömningssystem utefter kemiskt innehåll och livscykelkriterier samt dokumenteras i digital loggbok.

Kvartersmark

De vanligaste avvikelserna är installationsprodukter. Avvikelser uppstår ibland på grund av okunskap hos leverantörerna om att arbeta med miljöbedömning. Erfarenheter visar att ett stort antal avvikelser kan vara en signal för ett systematiskt arbetssätt att hantera dessa, se tabell 3.15.

Tabell 3.15 Ej godkända avvikelser på material gällande kemiskt innehåll, byggaktörer
Krav
Avvikelser
Motivering
Produkter som klassas undviks enligt nationella bedömningssystem samt andra ämnen som inte får förekomma
Halogenerade produkter (installationsprodukter - kanalfläktar, rörisoleringsprodukter, kabelskyddsrör, isolerslang, ventiler, brandsspjäll)
Brist på alternativ
Utfasningsämnen (Färg, lim; trycken, tätningsmedel; VS-installationsvaror – ventiler, blandare, isolering)
Brist på alternativ, upptäckts efter användning, antikvariska skäl
Hormonstörande ämnen (intallationsprodukter – Distansskålar, ventiler) Cancerframkallande och reproduktionstoxiska ämnen (ventiler, isolering, tätningsmedel, kemiska produkter- färg, lim)
Funktionsskäl och brist på alternativ, alternativ ej undersökta innan användning, antikvariska skäl.
Zink (Varmförzinkade produkter - trappor, räcken, taksäkerhet, skrapgaller och gallerdurkar i utomhusmiljö, samt bärverk och yttre fasad; ventiler)
Koppar
Brist på alternativ, Upptäckts efter användning.
Saknar innehållsinformation
Tätningsmedel, rostskyddsfärg med begränsad information om ämnesinnehåll
Funktionsskäl och alternativ ej undersökta innan användning.

Allmän platsmark

Majoriteten av produkterna uppfyller Norra Djurgårdsstadens materialkrav, vilket signalerar att entreprenaderna har ett systematiskt arbetssätt för att hantera materialval. Erfarenheter visar att ett stort antal avvikelser också kan vara en signal om att entreprenaden har ett systematiskt arbetssätt att hantera dessa. Det förekommer dock att material som inte uppfyller krav byggs in utan stadens godkännande och dessa hanteras alltid som en avvikelse. Se tabell 3.16.

Tabell 3.16 Avvikelser på anläggningsmaterial gällande kemiskt innehåll, entreprenader allmän platsmark
Krav
Avvikelser
Motivering
Produkter som klassas undviks enligt nationella bedömningssystem samt andra ämnen som inte får förekomma
Halogenerade produkter - Tamrör för injektering av markreningsmedel; markrör PVC Markrörsystem, rörkopplingar
Funktionsskäl, alternativ saknas, alternativ ej undersökta innan användning, bristande kunskap om krav på PVC-fri material
Utfasningsämnen - Hormonstörande ämnen, inga avvikelser
Cancerframkallande och reproduktionstoxiska ämnen - markeringsnät för skydd av fjärrvärmerör, sprängämne
Alternativ ej undersökta innan användning Funktionsskäl och brist på alternativ
Koppar (inga avvikelser)
Zink - stolpe, pollare, cykelställ, bänk (inga avvikelser

Det ställs också krav på entreprenörer att göra en självskattning gällande etiskt ansvar i leverantörskedjan. Resultatet visar att entreprenörerna arbetar med frågan i varierande grad. Vissa entreprenörer har ett systematiskt arbete och krav på uppförandekod gentemot underleverantörer, men generellt saknas systematiskt arbete för att säkerställa etisk leverantörskedja för material.

Inomhusmiljö

För att säkerställa en god inomhusmiljö är kvalitetssäkring under byggproduktion och behovsstyrd ventilation avgörande. Dagsljus påverkas framför allt av stadsstrukturen.

Krav

Miljöbyggnad nivå Guld ska uppnås för innemiljön.

Miljöbyggnad Guld inomhusmiljö

För att säkerställa en god inomhusmiljö ställs krav på att byggnaderna ska uppnå Miljöbyggnad Guld aggregerat (sammanvägt) från nio indikatorer inom området inomhusmiljö som omfattar legionella, radon, ventilation, ljud, fukt, kvävedioxid, termiskt klimat sommar och vinter samt dagsljus.

Cirka 80 % av byggaktörerna når nivå Miljöbyggnad Guld på indikator för inomhusmiljön. Se tabell 3.17. De avvikelser som förekommer rör främst termiskt klimat sommartid på grund av varmare väder och ökad solinstrålning och dagsljus till följd av tät bebyggelse.

Tabell 3.17 Miljöbyggnad Guld inomhusnivå, per etapp
Norra 2
Brofästet
Jackproppen
Gasverket Västra
Uppnår nivå Guld för inomhusmiljön enligt miljöbyggnad
6 av 9
8 av 9
2 av 2
7 av 9

Norra 2

I Norra 2 uppnådde sex av nio byggaktörer Guldnivån. Skanska och Amasten har beviljats avsteg från dagsljuskravet på grund av stadsstrukturen i området som genom sin tättbebyggda karaktär minskar dagsljuset på några av de lägre våningarna. Bonava har en icke-godkänd avvikelse. Samtliga byggaktörer har lyckats balansera dagsljus och termiskt klimat sommar med hjälp av innovativa fönsterplaceringar, skuggande balkonger och frikyla. Byggaktörer har även arbetat aktivt med radon- och fuktsäkerhet både i konstruktioner och i byggprocessen.

Brofästet

I Brofästet uppnår åtta av nio byggaktörer Guldnivå sammantaget på inomhusmiljön. HSB har beviljats avsteg från dagsljuskravet, även här på grund av den täta bebyggelsen.

Gasverket Västra

I den här etappen har hittills nio av tio granskade byggnader uppnått nivå Guld på innemiljöområdet. Precis som i de andra etapperna är det främst indikatorerna dagsljus och termiskt klimat sommar som är utmaningen. Flera av de kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna inom gasverksområdet har haft begränsade möjligheter att uppfylla vissa av de bedömda indikatorerna. De byggaktörer som jobbar med dessa byggnader har dock arbetat hårt för att uppnå bästa möjliga resultat och kommer att utföra brukarenkäter några år efter färdigställandet.

  • Exploateringskontoret (Gasklocka 2, scen): Här planeras en ny kulturscen med en salong med plats för över 2 000 i publiken och en bankettsal för 1 000 personer på översta planet med en takhöjd på 14 meter. Hänsyn har tagits för tilluftstemperaturer och ventilationsflöden för att se vilken rumstemperatur som fås vid olika driftsfall. Byggnaden beräknas bli klar 2025 och målet är att uppnå nivå Guld för innemiljön.
  • CA Fastigheter (Hus 7, Klätterverket): Här är den termiska balansen viktig eftersom det påverkar verksamheten. CA Fastigheter har vid projekteringen av ventilationssystemet lagt särskilt fokus på att den ekvivalenta temperaturen alltid ska vara optimal.
  • CA Fastigheter (Hus 8, Berghs): Här finns det undervisningssalar, kontorsrum och föreläsningsaula. För indikatorn dagsljusfaktorn kommer inte BBR-kravet kunna uppnås då inga nya fönster får byggas. Byggnaden kommer dock kunna uppnå nivå Guld på innemiljön för övriga indikatorer.
  • Region Stockholm (Hus 9, Spårvägsmuseet) består av fyra plan som renoverats av Trafikförvaltningen, Region Stockholm. Under renoveringen har stor vikt lagts på placeringen av olika arbetsytor för att maximera dagsljusinsläppet. Byggnadens äldre fönster har kompletterats med isolerglas för att klara energikraven. Byggnaden uppnår med dessa kompletteringar slutligen nivå Silver för innemiljön.
  • CA Fastigheter (Hus 10, Sandvik) har omvandlats till kontor och kommer att uppnå nivå Guld på innemiljön.
  • Vectura (Hus 11, förskolan Anna) har omvandlat till förskola i ett plan. Förskolan har en kreativ planlösning som prioriterar öppenhet mellan avdelningar och rum. Ett bra inneklimat har åstadkommits bland annat genom välisolerade väggar och fönster. Byggnaden uppnår därigenom nivå Guld för innemiljön.
  • SISAB (Bobergsskolan) har flera öppna miljöer vilket har ställt särskilda krav på god akustik. Inneklimatet i byggnaden har simulerats för att säkerställa bra inneklimat både sommar och vinter. Bedömningar av solstrålningsvariation är utförd så att hänsyn tas till variation i solvandring under året. Byggnaderna har fuktsäkerhetsprojekterats enligt Bygga F, vilket innebär att fuktkritiska konstruktioner identifieras och hanteras systematiskt. Byggnaden uppnår nivå Guld på innemiljön.
  • Fastighetskontoret (Hjorthagshallen) har 3 våningsplan innehållande en stor idrottshall samt flera omklädningsrum, kök, servering, läktare med mera. Hallen rymmer 300 personer inklusive idrottare och åskådare. Lokalen används för inomhussporter med omklädningsrum och duschar vilka ger en fuktpåverkan och ett fukttillskott till inomhusluften. En fuktsäkerhetsbeskrivning har därför följts för att öka kvaliteten i projektets fuktsäkerhetsarbete och för att föra fram beställarens krav på fuktsäkerhet. Byggnaden har även uppförts som radonskyddad byggnad. Samtliga rör- och kabelgenomföringar genom bottenplattan är radontätade. Byggnaden uppnår nivå Guld på innemiljön.
  • CA, Fastigheter (Hus 20, Systembolaget) omfattar en butik med personalutrymmen. Övriga våningsplan har utformats till kontor för olika hyresgäster. Särskild hänsyn har tagits till att dämpa ljud i byggnaden. Byggnaden uppnår nivå Guld på innemiljön.

Jackproppen

Fastighetskontoret har uppfört en ny byggnad för parklek i Jackproppen. För byggnaden har termiskt klimat sommartid varit en utmaning på grund av stora fönsterytor och tydligt söderläge. Byggnaden uppnår nivå Guld på innemiljön.

I Jackproppen har Erik Wallin uppfört bostäder. Kvaliteten på bland annat termiskt klimat i byggnaden kommer preliminärt att verifieras genom godkända resultat från enkäter utförda enligt SGBC:s rekommendationer när byggnaden varit i drift minst ett år max tre år.

4. Låt naturen göra jobbet

Med genomtänkt utformning kan grönska och vatten fylla flera funktioner, bidra till synergieffekter och leverera ekosystemtjänster.

Ekosystemtjänster

Totalt har cirka 140 000 m² grönytor som , gröna tak och gårdar hittills skapats i Norra Djurgårdsstaden. Andel grönyta av totalytan samt grön oas varierar från etapp till etapp, se tabell 4.1.

Tabell 4.1 Nyckeltal för grönstrukturen
Norra 1
Västra
Norra 2
Brofästet
Jackproppen
Andel grönyta av totalyta, %
37
37
40
35
69
Grön oas, m²/boende
13
5
9
8
65

För Jackproppens bostäder redovisas siffror baserad på programhandling, inskickat år 2016. Projektet är färdigställt, men byggaktören har ännu inte levererat uppdaterad statistik.

Planeringen ägnar stor omsorg om naturens plats och roll i staden. För att stärka den biologiska mångfalden planeras grönytorna som spridningsvägar för insekter och djur. I ett av parkstråken finns en grodtunnel som kopplar till fuktstråk och dammar som byggts för att hantera dagvattnet. För att underlätta för insekter att förflytta sig sparas gamla ekar och nya planteras i spridningsstråken. Det byggs även holkar för pollinerande insekter, fåglar och fladdermöss på gårdar och tak.

Kvartersmark

Kravet på (GYF) i kombination med dagvattenstrategin, bidrar till genomtänkta lösningar som gynnar biologisk mångfald, fördröjning av dagvatten och rekreativa funktioner på kvartersmark. Gårdens storlek och form, samt hur mycket väggar och tak som kan användas för växtlighet, spelar roll för hur stor ekoeffektiv yta som kan skapas. Hittills har cirka 26 400 m² gröna tak och 47 300 m² gårdar färdigställs, se tabell 4.2.

För att uppnå innergårdar med hög andel grönska och som medger utevistelse behövs funktionella och hållbara lösningar. Därför är det viktigt att byggaktörer, arkitekter och olika teknikområden samordnas i tidiga skeden. Dagvatten ska kunna tas omhand på gården i seriekopplade dagvattenlösningar som fördröjer, renar och tillför vatten till växtligheten. Växtbäddarna behöver vara rätt uppbyggda och med anpassade, tåliga växter. Det är viktigt att anlagda lösningar är lätta att underhålla och att det finns skötselplaner som bidrar till att gårdens funktioner kan upprätthållas framgent.

Krav:

  • Norra 2, Brofästet, Gasverket, Jackproppen, Södra Värtan Norra och Electriciteten: En grönytefaktor, GYF på 0,6 ska uppnås för bostäder och på 0,4 för lokaler. För senare etapper räknas kravet fram för varje gård beroende på storlek på gården och fastighet.
  • Befintliga hus i Gasverket Västra omfattas ej, av kulturhistoriska skäl.
  • En skötselplan ska tas fram för att upprätthålla grönstrukturens funktion.
Tabell 4.2 Färdigbyggd och projekterad grönstruktur på kvartersmark
Norra 2
Brofästet
Jackproppen
Gasverket Västra
Starkströmmen
Södra Värtan Norra
Status
Klar
Klar
Klar
Projekterad
Projekterad
Projekterad
Andel gröna tak av total takyta, %
44
35
86
28
79
13

Byggaktörerna ska uppfylla en fastställd GYF som beräknar den ekoeffektiva ytan. Med få undantag har byggaktörerna efterlevt kravet, se diagram 4.1. Jackproppen parklek har ett blåstråk som hanterar skyfallsrisk mot Västra.

Diagram 4.1 Grönytefaktor i genomsnitt per etapp

I senare etapper planeras för fler sociala ytor och biotoptak. Biotoptak har djupare växtbäddar som magasinerar större mängder regnvatten och möjliggör ökad variation av växter. Det är viktig med samordning i tidigt skede, framför allt med konstruktör, eftersom lasterna blir större.

Norra 2

Norra 2 var den första etappen med skarpa krav. Alla byggaktörer uppfyller kravet, men de höga ambitionerna som lades tidigt i processen har under arbetets gång sänkts. Till exempel har takkonstruktionerna inte alltid tagit hänsyn till tyngden från gröna tak, vilket ledde till att tunnare sedumtak slutligen valdes. Alla tak, bostadsgårdar och flera av väggarna nyttjas för att nå kravet. Gårdarna är utformade för att vistas i och upplevs som grönare än tidigare etapper.

Diagram 4.2 GYF per gård, Norra 2
  • Stora Sjöfallet (Bonava, SSM, Viktor Hanson, Wallenstam): Mer varierade gröna tak än vanliga sedumtak, tre stora ekar, klätterväxter på fasad och integrerade balkonglådor, fågel- och fladdermusholkar. Arbetat med gestaltningsidéer som äng och sumpskog.
  • Hornslandet (Stockholmshem): Många träd såsom ek och fruktträd, blommande perenner, ätbara växter, utspridd blomning över hela säsongen, klätterväxter på pergola och vajrar på husgavel, odlingsmöjligheter på terrassen, vattenutkasten på spaljerad mur.
  • Sonfjället (Erik Wallin, HEBA, Skanska): Pilkoja, integrerade balkonglådor, naturligt arturval, regngård, djupa växtbäddar, ätliga växter, klätterväxter på husen i samspel med husens arkitektur.
Brofästet

I Brofästet uppfylls kravet med större marginal än i den tidigare etappen Norra 2. Men likt tidigare tenderar nivåerna att sänkas under processen. Det framgår tydligt att förståelsen för grönytefaktorn har ökat och att ett systemtänkande kring dagvattenhantering och integrerade planteringsytor har beaktats i tidiga skeden.

Diagram 4.3 GYF per gård, Brofästet
  • Backåkra, gård 1 (Besqab, Norrtema, Åke Sundvall, Stockholmshem): Gård med bra växtdjup, dagvatten integrerat i gestaltningen, buskar med ätliga bär, raingardens, gröna fasader, välplanerade sociala ytor. Planeringen av gården är ett bra exempel på samordning mellan byggaktörer, landskapsarkitekter och VA-projektörer där dagvattnet omhändertas på ett hållbart sätt.
  • Backåkra, gård 2 (Stockholmshem, Tobin Properties, Einar Mattsson): Stora ytor av ej underbyggd mark, stora sammanhängande gröna tak, stort jorddjup över bjälklaget på 800 mm. Nästan hälften av alla gröna tak är tjocka ängstak som gynnar bin och fjärilar. Genomgående arbete med dagvatten på gården som fördröjs med hjälp av kombinerat system av tak och regnbäddar (lokal grön-blå dagvattenhantering).
  • Koppången, gård 1 (HSB, Riksbyggen): Takterrasser finns på alla hus och är tillgängliga för boende. Ett av taken har biotoptak med död ved och varierad växtlighet. Många sociala ytor med pergolor och gräsyta för lek. En stor ek centralt på gården. Dagvattenhantering integrerad i gestaltning.
  • Koppången, gård 2 (Einar Mattsson): Kombinerade gröna tak med solceller. Synliga sedumtak, stor grön fasad på gavel och gemensamma takterrasser. En stor ek, blomsterprakt och faunadepåer på gården. Genomgående hög nivå på utredning och systemtänk. Seriekoppling i flera steg vilket gynnar både rening och fördröjning och utnyttjar all tänkbar yta inom kvarter för hantering av dagvatten. Höjdsättning är anpassad på bästa sätt för att undvika skador på byggnader samt att det finns möjlighet för större flöden att ytledes ledas bort från innergården.
Gasverket Västra

Med hänsyn till de kulturhistoriska värdena saknar de befintliga byggnaderna krav. Ytorna runt idrottshallen, skolan och förskolan utsätts för större påfrestning och används på ett annat sätt än kvartersgårdar, vilket gör det svårare att få in alla funktioner som önskas. Användningen kräver hårdgjorda ytor, vilket innebär att växtligheten fokuseras till kantzoner, tak och vertikala ytor.

Diagram 4.4 GYF per gård, Gasverket Västra
  • Fastighetskontoret (Hjorthagshallen): Kravet uppnås inte, då byggaktören inte utnyttjat de åtagande som föreslagits för att höja poäng, bland annat möjlighet att komplettera sedumtak med högre och varierande växtbädd och biotopstärkande åtgärder. Begäran om avvikelse avslogs. Idrottshallen planeras med klätterväxter på vajrar längs husfasaden och skelettjord med dagvattenhanterande träd samt sedumtak.
  • SISAB (Bobergsskolan): Ursprungligen bestämdes att idrottshallen, förskola och skola skulle uppnå en gemensam GYF. Detta ändrades dock i ett senare skede och resulterade i separata GYFer för de olika fastigheterna. Skolgården är liten, vilket kommer innebära stort slitage och därmed kräver hårdgjorda ytor och minskade möjligheter för utbredda och varierande planeringar. Ändå planterades djupa växtbäddar och många träd, varav flera ekar. GYFen ligger på 0,59 som godkändes då förutsättningar ändrades sent under processen.
  • Vectura (Hus 11, Förskolan Anna): Förskolan har sedumtak, fruktträd, blommande träd och buskar samt klätterväxter mot staketet. Projektet är färdigställt men byggaktören har ännu ej levererat relationshandling. Redovisning baseras på systemhandling.
Övriga
  • Jackproppen, Erik Wallin, ligger över 0,6 men redovisning baseras på programhandling inskickat år 2016. Projektet är färdigställt men byggaktören har ännu ej levererat uppdaterad statistik.
  • Jackproppen, Fastighetskontoret (parkleken): Når inte kravet och resultatet är på 0,16 eftersom sedumtaket har för tunt jorddjup och fastigheten upptar hela kvartersmarken. Marken är ett blåstråk som hanterar skyfallsrisk mot Västra.
  • Electriciteten, Ellevio ligger på 0,5 och uppfyller kravet.
  • Södra Värtan Norra är i tidigt skede med värden högt över kravet. Här planeras för att använda taken mer än i tidigare etapper, t ex genom många biotoptak och takterrasser med sociala ytor. Tendensen är att resultaten sänks från tidiga skeden tills det att byggnaderna är färdiga. Viktigt är att säkerställa samordning mellan olika discipliner som landskapsarkitekter, konstruktörer, arkitekter och VA-projektörer.
  • Neapel, Niam: Väl utnyttjade takytor både när det gäller sociala värden och grönska. Ängsvegetation, buskar och mindre flerstämmiga träd planeras med generöst jorddjup. Större delen av växtligheten är av naturligt arturval. Pergolor, faunadepåer och gröna väggar är inslag i gestaltningen. Vid gatunivån återfinns regnträdgård och ekar.
  • Hangö, Bonnier och Niam: Intressant och realiserbart förslag som bygger på takterrasser i olika nivåer med lokalt upphöjda vegetationsytor med buskar och mindre träd. De har arbetat med ett stort naturligt arturval och diversitet i fältskiktet. På takterrasserna finns även vattenytor och en fontän.

Dagvatten

Krav:
  • Norra 2, Brofästet, Gasverket Västra, Jackproppen, Kolkajen: Bostadskvarter ska utformas så att sammanvägd avrinningskoefficient inte överstiger 0.25. Kvarter med kontor och lokaler ska utformas så att sammanvägd avrinningskoefficient inte överstiger 0,40.
  • I senare etapper ställs krav på åtgärdsnivå där systemen ska dimensioneras med en våtvolym på 20 mm.

Enbart Brofästet, Gasverket Västra och Jackproppen bostäder efterlever krav på avrinningskoefficient, se tabell 4.3. För Norra 2 följdes kravet på avrinningskoefficient inte upp förrän i relationshandlingen. För Brofästet har kravet följts upp i tidiga skeden och handlingar har hållit hög kvalitet. I Gasverket Västra finns en del befintliga byggnader där kravet inte gäller. Fastighetskontoret med parklek i Jackproppen, har inte redovisat underlag. Erik Wallin, Jackproppen bostäder, har arbetat enligt stadens åtgärdsmått och anses därmed uppfylla avrinningskoefficienten.

Tabell 4.3 Avrinningskoefficient, genomsnitt, per etapp
Norra 2
Brofästet
Gasverket Västra
Jackproppen, bostäder
Jackproppen, parklek
Avrinngings-koefficient
0,39
0,23
0,25
0,4
Ej rapporterat
Kommentarer
Wallenstam förskola ej rapporterat.
Norrterna, Åke Sundvall ej rapporterat. Einar Mattson ej godkänt.
Fastighetskontoret och Vectura ej rapporterat.
Utgått från 20 mm åtgärdsmått

Allmän platsmark

Grönstruktur

Norra Djurgårdsstadens grönstruktur utgörs av ett nät av parker, gröna gatumiljöer, torg och tak. Den är sammanlänkad med omgivande naturmark i syfte att möjliggöra biologisk mångfald även i den bebyggda miljön. I en väl planerad grönstruktur finns också möjlighet för oss människor att aktivera oss på olika sätt, leka eller koppla av. Tillgång till grönytor främjar hälsa och välbefinnande. Grönytor ger även möjlighet till rekreation, rofylldhet och närhet till vardagliga naturupplevelser. Träden ger skugga, sänker temperaturen och minskar effekterna av värmebölja. Grön- och parkytor har karterats om med tydligare kriterier som innebär att parkerna och sociotoperna klassificerats enligt friyteguiden. Totalt har cirka 33 450 m2 parkyta skapats vilket ungefär motsvarar sex fotbollsplaner. Parkytorna motsvarar 10,6 m² per bostad.

På gatorna leds vattnet till trädgropar, växtbäddar och grönstråk med biokolblandad växtjord, vilket möjliggör att stora vattenmängder kan omhändertas, samtidigt som goda växtbetingelser säkerställs. Gatugrönska och växtbäddar uppgår totalt till 15 000 m², se tabell 4.4.

Tabell 4.4 Grönstruktur allmän platsmark per etapp
Norra 1
Västra
Norra 2
Brofästet
Gasverket Västra
Jackproppen
Gasklocka 3 och 4
Total yta allmän platsmark, m²
48 845
41 680
32 885
21 353
52 079
10 336
I.U
Regnbädd byggda, m²
0
2 350
700
1 310
0
0
0
Växtbäddar (byggda, m²)
0
64
137
4 560
533
4 511
0
Planterade träd
118
209
120
116
16
12
15
Biokol, anlagda ton
0
205
175
2 311
10
I.U
0
Biokol, ton CO₂
0
410
350
4 622
20
I.U
0
Dagvatten

Dagvattnet hanteras i ett integrerat system som består av gröna tak och takträdgårdar i samspel med vattenflödet på gårdar, gator, gräsytor, regnträdgårdar, dammar och dagvattenledningar. Grönskan på gårdar, väggar och tak förstärker ekosystemet i parkerna och bidrar till ett robust ekosystem.

Redan 2011 togs en övergripande dagvattenstrategi fram som beskrev principer för omhändertagandet av dagvattnet genom avrinningskoefficienter. Den utgick från att två- eller tioårsregn skulle kunna hanteras lokalt med växtbäddar, brunnar och ledningar. Kraftigare regn och skyfall krävde att områdenas höjdsättning utfördes på sådant vis, att dagvattnet kunde ledas på ytan till närmaste recipient i Husarviken och Värtan. Dessutom togs fram projektspecifika riktlinjer för bland annat etapperna Gasverket och Kolkajen. I t ex Kolkajen ska den lokala höjdsättningen utformas så att dagvattnet i första hand leds till växtbäddar för fördröjning och rening. Målet är att minst 75 % av gator och torg ska ledas till växtbäddar för fastläggning av föroreningar och på så sätt inte öka belastningen på recipienten.

2017 tog Stockholms stad fram en stadsövergripande dagvattenstrategi som regleras genom åtgärdsnivåer (20 mm). För att säkerställa att delområdet Hjorthagen arbetar på ett enhetligt sätt beslutades att fortsätta med principen av avrinningskoefficienter i detta delområde. I senare detaljplaner regleras dagvatten genom åtgärdsmått som övriga staden. 

5. Engagemang och lärande

En inkluderande process förutsätter möjligheten till deltagande och engagemang under alla faser av stadsutvecklingen. Kommunikation är nyckeln till intresse och delaktighet i stadsutvecklingsprocessen. Forskning, innovation, kunskapsutveckling och erfarenhetsåterföring är viktiga förutsättningar för att finna hållbara lösningar för komplexa utmaningar.

Kommunikation

Hittills har över 50 000 studiebesökare från fler än 120 länder besökt stadsutvecklingsprojektet. Drygt 4 400 samhällsbyggare har deltagit i kompetensutveckling, utöver det har på bygglogistikcentret utbildats 10 800 yrkesarbetare och tjänstepersoner, se tabell 5.1.

Tabell 5.1 Kommunikationsinsatser
2022
2021
2020
2019
2018
2017
2016-2010
Studiebesök
4 250
1 900
2 000
6 000
7 000
5 400
21 500
Kompetensprogram & webbinarier
640
430
265
110
140
350
915
Introduktion yrkesverksamma bygglogistikcenter
1 000
840
2 820
760
5 420
Forum för hållbara lösningar
200
1 640
Event t ex Gasverksdagen, Open House osv.
5 000
620
360
8 500
2 300
3 450
I.U

FoU

Sedan starten av Norra Djurgårdsstadens arbete med hållbarhetsprofilen har ett 40-tal FoU-projekt genomförts. För närvarande pågår ett 10-tal, se tabell 5.2.

Tabell 5.2 Aktuella forsknings- och innovationsprojekt
FoU-projekt
Beskrivning
Sorterande avloppssystem, MACRO (Mat i cirkulära robusta system)
Utveckling av sorterande avloppssystem i Norra Djurgårdsstaden. Syftet är att bättre omhänderta resurserna i avloppet såsom spillvärme, biogas, växtnäring och vatten och bidra till en mer cirkulär stad.
Återvinning av gråvatten, Grått blir Blått
Undersöker potentialen att recirkulera gråvatten för bevattning eller industrianvändning.
Energipositiva stadsdelar, Cities for Positive Energy Districts, Cities4PEDs
Utredning av potentialen för ett energipositivt område i Loudden i syfte att utveckla ett fossilfritt energisystem.
Urban odling, TANGO-W (Transformative cApacity in eNerGy fOod and Water
Utredning av potential för urban odling i syfte att bidra med producerande ekosystemtjänster.
Kretsloppsmodell, REFLOW
Utveckling av en ansökan för att vidareutveckla Norra Djurgårdsstadens kretsloppsmodell.
Medborgarengagemang som plattform för minskad klimatpåverkan
Skapa ett medborgardrivet initiativ inom energieffektiv drift och förvaltning.
Urban Harvest 2052
Utveckling av framtidsscenario för hur urban matproduktion kan se ut i framtiden.
Utvärdering av växtbäddars funktion
Utveckling av koncept för att utvärdera fördröjning och rening av dagvatten i växtbäddar.
Digitaliseringsprojekt miljödata och kostnadskontroll
Test av HCT2 – High Capacity Transport – med en 5-axlig lastbil.
Mat, biokol och avloppsvattens roll i framtida energiomställning, PROPEL (Positive Robust PED Localities):
Utredning av matens roll för framtida energiomställningen.
Koldioxidreducerad betong
Utveckling och tester genomförs i samarbetet med trafikkontoret och Skanska.

Översikt alla FoU-projekt

Aktuella utredningar och verksamhetsutvecklingsprojekt
Ej ännu publicerade dokument
  • Klimatanalys av Kolkajens detaljplan avseende kvartersmark och allmän platsmark.
  • Naturvärdesutredning Hjorthagskransen.
  • Lakningsexperiment i flödande vatten, utredning av användning av sulfidberg för utfyllnad i vatten.