1. Start
  2. /
  3. Resultat
  4. /
  5. 4. Låt naturen g...

4. Låt naturen göra jobbet

Vattnet och grönskan i Norra Djurgårdsstaden spelar en viktig roll socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Med en genomtänkt utformning kan blå- och grönstrukturen fylla flera funktioner, bidra till synergieffekter och leverera ekosystemtjänster. Den ger möjlighet till rekreation och skönhetsvärden som bidrar till bättre hälsa och välbefinnande.

Lokalklimat förbättras och effekterna av kommande klimatförändringar minskar, samtidigt som den biologiska mångfalden ökar och ekologiska samband stärks. Odling såväl i kvarteren som i större skala kan bidra till lokal matproduktion. Staden blir på så sätt mer motståndskraftig för framtida påfrestningar.

Strategin bidrar till att uppfylla de globala målen:

globala mål låt naturen göra jobbet Norra Djurgårdsstaden

Strategin bidrar till att uppfylla de globala målen:

globala mål låt naturen göra jobbet Norra Djurgårdsstaden

4.1 Skapa och förstärka ekosystemtjänster

Med genomtänkt utformning kan grönska och vatten fylla flera funktioner, bidra till synergieffekter och leverera ekosystemtjänster.

Totalt har 137 432 m² grönytor som grön oas, gröna tak och gårdar hittills skapats i Norra Djurgårdsstaden. Andel grönyta av totalytan samt grön oas varierar från etapp till etapp, se tabell 4.1. Läs mer

Kvartersmark

Kravet på grönytefaktor (GYF) i kombination med dagvattenstrategin, bidrar till genomtänkta lösningar som gynnar biologisk mångfald, fördröjning av dagvatten och rekreativa funktioner på kvartersmark. Gårdens storlek och form, samt hur mycket väggar och tak som kan användas för växtlighet, spelar roll för hur stor ekoeffektiv yta som kan skapas. Hittills har cirka 26 400 m² gröna tak och 47 300 m² gårdar färdigställs, se tabell 4.3. Läs mer

Grönytefaktor

Byggaktörerna ska uppfylla en fastställd GYF som beräknar den ekoeffektiva ytan.

Krav:

  • En GYF på 0,6 ska uppnås för bostäder och på 0,4 för lokaler.
  • Befintliga hus i Gasverket omfattas ej, av kulturhistoriska skäl.
  • Norra 1, Västra och Värtaterminalen har frivilliga åtaganden.

Med få undantag har byggaktörerna efterlevt kravet, se diagram 4.1. De första etapperna Norra 1, Västra och Värtaterminalen saknade krav på grönytefaktor i tidiga skeden och resultaten har inte heller granskats av Stockholms stad. I senare etapper planeras för fler sociala ytor och biotoptak. Biotoptak har djupare växtbäddar som magasinerar större mängder regnvatten och möjliggör ökad variation av växter. Det är viktig med samordning i tidigt skede, framförallt med konstruktör, eftersom lasterna blir större.

Diagram 4.1 Grönytefaktor i genomsnitt per etapp

*För Jackproppens bostäder redovisas siffror baserad på programhandling, inskickat år 2016. Projektet är färdigställt men byggaktören har ännu ej levererat uppdaterad statistik.

Gröna tak och grönytefaktor per gård och byggaktör

Gröna tak

Norra 2

Norra 2 var den första etappen med skarpa krav. Alla byggaktörer uppfyller kravet, men de höga ambitionerna som lades tidigt i processen har under arbetets gång sänkts. Till exempel har takkonstruktionerna inte alltid tagit hänsyn till tyngden från gröna tak, vilket ledde till att tunnare sedumtak slutligen valdes. Alla tak, bostadsgårdar och flera av väggarna nyttjas för att nå kravet. Gårdarna är utformade för att vistas i och upplevs som grönare än tidigare etapper.

Landskapsarkitekten Mattias Gustafsson på Urbio landskap visar kvarteret Stora Sjöfallet och berättar om det strategiska arbetet med vatten och grönska i området >

Diagram 4.2 Uppnådd GYF per gård, Norra 2

  • Stora Sjöfallet (Bonava, SSM, Viktor Hanson, Wallenstam): Mer varierade gröna tak än vanliga sedumtak, tre stora ekar, klätterväxter på fasad och integrerade balkonglådor, fågel- och fladdermusholkar. Arbetat med gestaltningsidéer som äng och sumpskog.
  • Hornslandet (Stockholmshem): Många träd såsom ek och fruktträd, blommande perenner, ätbara växter, utspridd blomning över hela säsongen, klätterväxter på pergola och vajrar på husgavel, odlingsmöjligheter på terrassen, vattenutkasten på spaljerad mur.
  • Sonfjället (Erik Wallin, HEBA, Skanska): Pilkoja, integrerade balkonglådor, naturligt arturval, regngård, djupa växtbäddar, ätliga växter, klätterväxter på husen i samspel med husens arkitektur.
Brofästet

I Brofästet uppfylls kravet med större marginal än i den tidigare etappen Norra 2. Men likt tidigare tenderar nivåerna att sänkas under processen. Det framgår tydligt att förståelsen för grönytefaktorn har ökat och att ett systemtänkande kring dagvattenhantering och integrerade planteringsytor har beaktats i tidiga skeden.

Diagram 4.3 Uppnådd GYF per gård, Brofästet

  • Backåkra, gård 1 (Besqab, Norrtema, Åke Sundvall, Stockholmshem): Gård med bra växtdjup, dagvatten integrerat i gestaltningen, buskar med ätliga bär, raingardens, gröna fasader, välplanerade sociala ytor. Planeringen av gården är ett bra exempel på samordning mellan byggaktörer, landskapsarkitekter och VA-projektörer där dagvattnet omhändertas på ett hållbart sätt.
  • Backåkra, gård 2 (Stockholmshem, Tobin Properties, Einar Mattsson): Stora ytor av ej underbyggd mark, stora sammanhängande gröna tak, stort jorddjup över bjälklaget på 800 mm. Nästan hälften av alla gröna tak är tjocka ängstak som gynnar bin och fjärilar. Genomgående arbete med dagvatten på gården som fördröjs med hjälp av kombinerat system av tak och regnbäddar (lokal grön-blå dagvattenhantering).
  • Koppången, gård 1 (HSB, Riksbyggen): Takterrasser finns på alla hus och är tillgängliga för boende. Ett av taken har biotoptak med död ved och varierad växtlighet. Många sociala ytor med pergolor och gräsyta för lek. En stor ek centralt på gården. Dagvattenhantering integrerad i gestaltning.
  • Koppången, gård 2 (Einar Mattsson): Kombinerade gröna tak med solceller. Synliga sedumtak, stor grön fasad på gavel och gemensamma takterrasser. En stor ek, blomsterprakt och faunadepåer på gården. Genomgående hög nivå på utredning och systemtänk. Seriekoppling i flera steg vilket gynnar både rening och fördröjning och utnyttjar all tänkbar yta inom kvarter för hantering av dagvatten. Höjdsättning är anpassad på bästa sätt för att undvika skador på byggnader samt att det finns möjlighet för större flöden att ytledes ledas bort från innergården.
Gasverket Västra

Med hänsyn till de kulturhistoriska värdena saknar de befintliga byggnaderna krav. Ytorna runt idrottshallen, skolan och förskolan utsätts för större påfrestning och används på ett annat sätt än kvartersgårdar, vilket gör det svårare att få in alla funktioner som önskas. Användningen kräver hårdgjorda ytor, vilket innebär att växtligheten fokuseras till kantzoner, tak och vertikala ytor.

Diagram 4.4 Uppnådd GYF per gård, Gasverket Västra

  • Fastighetskontoret (Hjorthagshallen): Kravet uppnås inte. Idrottshallen planeras med klätterväxter på vajrar längs husfasaden och skelettjord med dagvattenhanterande träd samt sedumtak.
  • SISAB (Bobergsskolan): Skolgården är liten, vilket kommer innebära stort slitage och därmed kräver mera hårdgjorda ytor.
  • Vectura (Hus 11 – Förskolan Anna): Förskolan har sedumtak, fruktträd, blommande träd och buskar samt klätterväxter mot staketet.
Övriga

Diagram 4.5 Uppnådd GYF per gård, Jackproppen, Starkströmmen och Södra Värtan Norra

  • Jackproppen, Erik Wallin: Redovisning baseras på programhandling inskickat år 2016. Projektet är färdigställt men byggaktören har ännu ej levererat uppdaterad statistik.
  • Jackproppen, parkleken (Fastighetskontoret): Når inte kravet eftersom sedumtaket har för tunt jorddjup och fastigheten upptar hela kvartersmarken.
  • Starkströmmen (Elementica): Har höga ambitioner med gröna tak i olika nivåer. Variation i uppbyggnaden möjliggör för en hög diversitet. De har arbetat med ekar i mötet mot befintlig naturmark och blommande ängsmarker.
  • Starkströmmen (Ellevio): Detta är en speciell fastighet med annorlunda förutsättningar. Det finns nästan inga ytor på marknivå som kan användas och begränsade möjligheter att göra planteringar. Istället jobbar de med klätterväxter på fasader.
  • Södra Värtan Norra är i tidigt skede med värden högt över kravet. Här planeras för att använda taken mer än i tidigare etapper, t ex genom många biotoptak och takterrasser med sociala ytor. Tendensen är att resultaten sänks från tidiga skeden tills det att byggnaderna är färdiga. Viktigt är att säkerställa samordning mellan olika discipliner som landskapsarkitekter, konstruktörer, arkitekter och VA-projektörer.
  • Neapel (Niam): Väl utnyttjade takytor både när det gäller sociala värden och grönska. Ängsvegetation, buskar och mindre flerstämmiga träd planeras med generöst jorddjup. Större delen av växtligheten är av naturligt arturval. Pergolor, faunadepåer och gröna väggar är inslag i gestaltningen. Vid gatunivån återfinns regnträdgård och ekar.
  • Hangö (Bonnier och Niam): Intressant och realiserbart förslag som bygger på takterrasser i olika nivåer med lokalt upphöjda vegetationsytor med buskar och mindre träd. De har arbetat med ett stort naturligt arturval och diversitet i fältskiktet. På takterrasserna finns även vattenytor och en fontän.
Allmän platsmark
Grönstruktur

En högkvalitativ grönstruktur på allmän platsmark är avgörande för att möjliggöra ekosystemtjänster. Tillgång till grönytor främjar hälsa och välbefinnande. Grönytor ger även möjlighet till rekreation, rofylldhet och närhet till vardagliga naturupplevelser.

Grön- och parkytor har karterats om med tydligare kriterier som innebär att parkerna och sociotoperna nu klassificerats enligt friyteguiden. Detta har ändrat sifforna och gränsdragningar något jämfört med förra året. Under 2020 har 15 600 m² parkyta färdigställts. Totalt har hittills 33 400 m² parkyta skapats vilket ungefär motsvarar fem fotbollsplaner. Parkytorna motsvarar 11 m² per bostad. De flesta planteringarna utmed gatorna i området är så kallade regnträdgårdar som är utformade för att ta emot och fördröja dagvatten. Växtsubstratet består av biokolsinblandad makadam. Gatugrönska och regnträdgårdar uppgår totalt till 10 247 m². Läs mer om biokols egenskap att binda CO².
Energi och klimat - 3.5 Fossilfritt - Lokal produktion av förnybar energi - allmän platsmark >

I området är det högst 200 meter gångavstånd från varje fastighet till en park. När den senaste Stockholmsenkäten gjordes 2014 hade 83 % tillgång till park inom 200 meter. För att ett park- och naturområde ska upplevas som nära och användas ofta av barn och äldre bör det ligga inom 200 meter från bostaden.

Under året har 39 träd planterats. Träden ger skugga, sänker temperaturen och minskar effekterna av värmebölja. På gatorna leds vattnet till trädgropar och grönstråk med biokolblandad växtjord, vilket möjliggör att stora vattenmängder kan omhändertas, samtidigt som goda växtbetingelser säkerställs. Totalt har 546 träd av ett 20-tal olika trädarter planterats. Se tabell 4.2.

Träd på allmän platsmark 

Tabell 4.2 Grönstruktur allmän platsmark
EtappNorra 2BrofästetGasverket VästraJackproppenVästraNorra 1
Norra 2BrofästetGasverket VästraJackproppenVästraNorra 1
StatusFärdigbyggtPågåendePågåendeFärdigbyggtFärdigbyggtFärdigbyggt
Andel lägenheter som har tillgång till park och naturområden inom 200 m, procent100 100Inte aktuellt100100 100
Regnträdgårdar, m²7001 300002 3500
Växtbäddar, m²1376855004 511640
Planterade träd, st12087012209118


Parker och grönområden inom 200 meter

Parker och planteringar längs Husarviken har både rekreativa och ekologiska värden. De kopplar ihop gångstråk och ger möjlighet att röra sig inom området och vidare ut mot till exempel Nationalstadsparken. Alridån utmed stranden vid Husarviken sparades och är värdefull för bland annat fåglar. Parker är viktiga komplement till förskolegårdarna för lek, spring och pedagogisk verksamhet.

Båthusparken, lekparken, och utegymmet i Brofästet som blev klara under 2020, ger möjlighet till motion och aktivitet. De är också viktiga mötesplatser för alla åldrar. Parken har en större gräsyta med sittplatser och ramas in av planteringar med buskar och träd. Planteringarna tar även emot dagvatten från omgivande gator. Alla nya planteringar stärker livsmiljöerna för bland annat insekter och fåglar och kommer att bidra till att förbättra den gröna infrastrukturen.

Gatuplanteringar i Brofästet fortsatte under 2020 och är nu klart utmed Båthusparken. Övriga gatuplanteringar färdigställs senare.

Parkområdet söder om kvarteret Jackproppen har rustats upp och omvandlats till parklek med parkleksbyggnad, Hjortgläntans parklek. Parken ligger strategiskt mellan den nya bebyggelsen i Norra Djurgårdsstaden och Abessinien. Syftet har varit att skapa en ny mötesplats och ett sammanhängande grönstråk med rekreativa värden. Parken kopplar ihop Motalaparken med Gläntan och Hästhagsparken. Värdefulla ekar har också bevarats. Utformningen av parken har syftat till att skapa stora flacka och lekbara ytor. Parkleksbyggnaden är placerad som en suterrängbyggnad för att skapa tillgänglig angöring till alla delar av parken via en hiss.

Hjorthagsparken som blev klar 2018 är en viktig del av spridningszonen. Parkens placering, utformning och innehåll stärker det lokala ekosystemet, med speciellt fokus på ek- och groddjurssambanden. Den består av lokala växter som ek, ängsmarker och fuktälskande perenner. En groddjurstunnel under Lövängsgatan samt Bobergsgatan stärker kontakten och underlättar för groddjur att röra sig genom denna del av området.

Naturvärden och spridningssamband

Norra Djurgårdsstaden är granne med Nationalstadsparken. Grönstrukturen har stor betydelse som en del i spridningsnätverket för eklevande arter och groddjur. Inom Norra Djurgårdsstaden finns inventerat höga naturvärden och särskilt skyddsvärda träd. Här finns växter, djur och insekter som utgör så kallade naturvårdsarter, varav vissa är rödlistade eller skyddade enligt artskyddsförordningen. Exempel på naturvårdsarter som finns inom området är berguv, silltrut, gråtrut, gröngöling, stor vattensalamander och bredbandad ekbarkbock.

Ek- och groddjursmiljöer värnas. Sådana miljöer har sparats samt förstärkts genom plantering och anläggning av våtmarker och övervintringsplatser. En grodtunnel har också byggts. Naturvärdeskompensation och förstärkningsåtgärder behöver kontinuerligt följas upp för att se om de ger avsedd effekt.

På grund av marksanering och förberedande arbeten, har vissa arter behövts flyttas permanent eller tillfälligt. Den sällsynta arten spetsfingerört har till exempel fått en ny växtplats på taken på terminalbyggnaden i Värtahamnen samt vid Bergianska trädgården. Den kommer också att återplanteras i Värtahamnen så snart marksaneringen är avslutad.

Under en ekologiutredning 2017 upptäcktes fridlysta större och mindre vattensalamander som bodde i en damm vid oljecisternerna i Loudden. Inför marksanering 2020 togs dessa dammar bort och salamandrarna fångades in och flyttades till en ny damm, Brunslättsdammen vid Kaknäs. Den dammen ska även bli ett attraktivt habitat för andra groddjur, fåglar och insekter. Under 2020 har 398 vattensalamandrar, varav 231 större vattensalamandrar, flyttats till den nya dammen. Totalt har hittills 1 611 vattensalamandrar flyttats, varav 1 202 större vattensalamandrar. En övervakningskamera har filmat när dessa salamandrar vandrar från övervintringskullen till dammen för att para sig. De förefaller väl acklimatiserade, pigga och friska.

Viktiga ekologiska spridningssamband mellan Norra Djurgårdsstaden och Nationalstadsparken

I anslutning till detaljplanerna för Kolkajen och Ropsten har detaljerade marinbiologiska undersökningar gjorts i Lilla Värtan. Utredningarna visar att förekomsten av bottenlevande djur, växter och fisk är mycket begränsad på grund av föroreningssituationen. Efter att sjöbottnen sanerats och den nya ön byggts kommer förutsättningar för vattenlevande organismer och växter att förbättras.

Dagvatten

Norra Djurgårdsstaden anpassas till kommande klimatförändringar som översvämningar och torka. Tidigt i projektet togs en övergripande dagvattenstrategi fram som beskrev principer för omhändertagandet av dagvattnet. Den utgick från att fem- eller tioårsregn skulle kunna hanteras lokalt med växtbäddar, brunnar och ledningar. Kraftigare regn och skyfall krävde att områdenas höjdsättning utfördes på sådant vis, att dagvattnet kunde ledas på ytan till närmaste recipient i Husarviken och Värtan. Detta skärptes ytterligare efter skyfallet i Köpenhamn 2011 då bebyggelsen, höjdsättning med mera, anpassades för att klara stora och intensiva regn. För kvartersmark sattes tidigt ett fördröjnings- och utsläppskrav i dagvattensstrategin.

Dagvattnet hanteras i ett integrerat system som består av gröna tak och takträdgårdar i samspel med vattenflödet på gårdar, gator, gräsytor, regnträdgårdar, dammar och dagvattenledningar. Grönskan på gårdar, väggar och tak förstärker ekosystemet i parkerna och bidrar till ett robust ekosystem.

Allt dagvatten från allmän platsmark och överskottsvattnet från kvartersmark, leds via inloppsbrunnar till växtbäddar med biokoljord som magasinerar vattnet samt säkerställer en god tillväxt. Växtbäddar stannar upp vattnet och leder det långsamt ned mot Husarviken. När behovet är som störst, vid störtregn, fångar dammar och fuktstråk upp vattnet som annars skulle orsaka översvämningar. Parker och andra grönområden kan magasinera stora mängder vatten.

I Norra Djurgårdsstaden har två områden identifierats där dagvattenhantering är en utmaning: Gasverket och Värtahamnen. De är plana, lågtliggande områden med befintlig byggnation. I båda dessa områden har det gjorts omfattande detaljutredningar för att identifiera åtgärder för att undvika vattensamlingar såsom höjdsättning, växtbäddar, våtmarker och diken.

IoT och grönstruktur

Stockholms stad driver sedan 2018 forsknings- och utvecklingsprojektet Uppkopplade Norra Djurgårdsstaden (Connected SRS), där två pilotprojekt testar sensorer och insamling av data kopplat till grönskan i staden. Den ena piloten bedrivs i samarbetet med projektet ”Smarter Greener Cities”. Arton lokala väderstationer som mäter solstrålning, temperatur, luftfuktighet, regn och vind har placerats ut vid torg, lekplatser, parker, gårdar och gröna tak i området. Syftet är att utvärdera grönytornas funktion och bättre förstå hur stadsgrönska kan stärka så väl människors välbefinnande som biologisk mångfald. I den andra piloten ska sensorer som mäter jordfuktigheten i växtbäddar, kombineras med data från väderstationerna för att se hur skötseln av grönytor kan effektiviseras. Denna pilot genomförs i samarbete med studenter från Stockholms tekniska institut, STI.

Uppkopplade Norra Djurgårdsstaden >

Projektchef Staffan Lorentz Norra Djurgårdsstaden
Så kan översvämningar hindras i Norra Djurgårdsstaden
Med hjälp av gröna tak, diken och växtbäddar samlas regnvattnet upp och bromsar flödet och minskar risken för översvämningar.
– Bebyggelsen behöver klara av att ta emot jättemycket regn. Det är lättare att planera in parker och vattenrum redan från början när man bygger nytt, säger Staffan Lorentz, projektchef för Norra Djurgårdsstaden. Filmklipp: SVT Nyheter

En av regnträdgårdarna på Madängsgatan i Norra Djurgårdsstaden under det kraftiga regnet i juni 2021, som uppfyllde SMHI:s definition om skyfall med över 50 millimeter regn på en timme. Film: Fredrik Ohls, Sweco

Gröna tak och nyplanterade ekar i Norra Djurgårdsstaden
Hur påverkas insekternas rörelser i landskapet av bebyggelse och kan gröna stråk skapa ekologiska samband?
I en pågående studie sätts småkrypen under lupp för att se om gröna tak och nyplanterade ekar i Norra Djurgårdsstaden hjälper hotade arter. Filmklipp: SVT Nyheter
Så tycker de boende

2020 genomfördes en boendeenkät för att få bättre förståelse för och kunskap om hur utemiljöer som bostadsgårdar och takterrasser upplevs. Totalt deltog över 300 personer. 80 % tycker att gården fungerar bra och över 60 % anser att den uppfyller hushållets behov utifrån vad man vill använda den till. Gårdarna upplevs däremot fungera sämre för ungdomar, medan de fungerar bäst för små barn. Enkäten visar även att gårdens främsta användningsområden är lek och socialisering.

Över hälften svarar att de känner till att gårdarnas växtlighet är en del av klimatanpassningen för att minska översvämningarna i området och att just grönska, blomplanteringar och gräsmattor är några av de faktorer som man tycker bäst om med sin gård. Resultaten används i arbetet med att uppdatera grönytefaktorn.

Boendeenkäten från 2019 visar att 68 % är nöjda med utemiljön på sin gård. 87 % är nöjda med utemiljön i området och att 84 % besöker parker och naturområden dagligen eller flera gånger i veckan.


Se hur målet nåtts
MålUppföljningsmått
MålUppföljningsmått
4.1 Utnyttja ekosystemtjänster för att bygga en resilient och hälsosam stadsmiljöUppdaterad grönytefaktor.
93 % av byggaktörerna uppnår GYF.
14 ha grönytor som grön oas, gröna tak och gårdar har hittills anlagts.
100 % av bostäderna har tillgång till park och naturområden inom 200 meter.
Se film om fridlysta större och mindre vattensalamander som bodde i en damm vid oljecisternerna i Loudden. Klicka på Allmän platsmark – Naturvärden och spridningssamband ovan för mer information.
Uppdaterad 2021-10-13

Hitta på sidan

2019 års vinnare av landskapsarkitekturpriset

Vinnare av landskapsarkitekturpriset 2019

Hittills har vi byggt:

  • 14 ha grönytor som grön oas, gröna tak och gårdar anlagts.
  • 26 400 m² gröna tak och 47 300 m² gårdar byggts.
  • Alla boende har en park inom 200 meter.