1. Start
  2. /
  3. Resultat
  4. /
  5. 3. Resurshushåll...
  6. /
  7. Avfall och massha...

Avfall och masshantering

Korta avstånd till sopnedkast och miljörum underlättar för de boende att sortera avfallet rätt. Under byggprocessen prioriteras lokal markrening och återanvändning av renade massor. Även mängden byggavfall ska minimeras och källsorteras.

Här redovisas och ges exempel på vad som görs för att nå hållbarhetsmålen.

3.1 Minskad avfallsmängd och ökad renhetsgrad

Avfallssystemet för hushåll och verksamheter består av matavfallskvarn, sopsug, miljörum, mobil återbruksstation och en automatisk station för farligt avfall. Systemet bidrar både till att minska antalet transporter och gör det enklare att sortera. Den uppföljning som gjorts visar att byggaktörerna, med få undantag, uppfyller avståndet till sopnedkast och miljörum. Korta avstånd till sopnedkast (restavfall, tidningar och plastförpackningar) och miljörum (övrigt avfall) underlättar för de boende att sortera avfallet rätt. Under byggprocessen prioriteras lokal markrening och återanvändning av renade massor. Mängden byggavfall ska minimeras och källsorteras.

Sopsug

I sopsugen omhändertas tre fraktioner och bidrar till att mängden avfall och antalet transporter minskar i området. Fastigheter ska anslutas till sopsug med längsta gångavstånd 30 meter från entrén.

Under 2020 ökade restavfallet i området med 14 % till 99 kg per person och år jämfört med 2019 då det var 85 kg per person och år. Tidningsfraktionen har minskat med 48 % och plastfraktionen har minskat med 19 % jämfört med 2019. Se tabell 3.1.

I Barkarbystaden, som har ett jämförbart avfallssystem ligger restavfallet högre och utsorteringen av tidningar och papper är lägre. I Barkarbystaden ligger mängden restavfall på 124 kg, tidningar på 4 kg och plastförpackningar på 5 kg per person och år.

I Stockholm som helhet uppgick restavfallet till cirka 195 kg per person. Enligt Förpacknings- och tidningsinsamlingen, FTI, ökar insamling av förpackningar, medan det som samlas in från tidningsfraktioner har minskat med cirka 10 % de senaste.

Tabell 3.1 Mängd avfall i sopsug per fraktion och år

Målnivå / utfallRestavfallPlastTidningar
Restavfall, kg/personTidningar, kg/personPlastförpackningar, kg/person
20209966
201985117
201897159
201798138

I genomsnitt är avståndet till sopnedkast 22,5 meter. Avsteg har rapporterats för ett fåtal trapphus samt för stadsradhusen som godkändes på grund av kvarterets utformning och för att underlätta avfallshämtning. Se nedan tabell 3.2. Detaljplanerna Jackproppen och Starkströmmen är inte anslutna till sopgsug.

Tabell 3.2 Avstånd till sopsug per etapp, m

Etapp/xxNorra 2BrofästetGasverket VästraSödra Värtan NorraVästraNorra 1
Norra 2BrofästetGasverket VästraSödra Värtan NorraVästraNorra 1
StatusFärdigbyggtPågåendePågåendePlaneratFärdigbyggtFärdigbyggt
Avstånd sopsug (m)2440100IUIU
Miljörum

Miljörum ska finnas för fraktioner som inte tas omhand av sopsug eller matavfallskvarn och med längsta gångavstånd 50 meter från entrén. Miljörummet är en viktig komponent i avfallssystemet så att avfallsfraktioner som inte omhändertas i sopsugssystemet kan sorteras.

I genomsnitt är avståndet till miljörum 26 meter. Miljörummen är också i de flesta fall lättillgängliga. Storleken på miljörummen i Norra 2 är i genomsnitt 0,42 m² per lägenhet och för Brofästet på 0,44 m² per lägenhet. Se nedan tabell 3.3.

Tabell 3.3 Avstånd till sopsug och miljörum per etapp, m

Etapp/xxNorra 2BrofästetGasverketVästraNorra 1
Norra 2BrofästetGasverket VästraVästraNorra 1
StatusFärdigbyggtPlaneratPlaneratFärdigbyggtFärdigbyggt
Avstånd miljörum (m)275020IUIU

Samtliga byggaktörer har planerat ett miljörum, men ansvaret för att rätt fraktioner slutligen kan sorteras ligger på fastighetsägaren.

En miljörumsinventering genomfördes 2019 och några brister kunde konstateras, till exempel saknade två fastigheter miljörum. Trots att området har sopsug med insamling av tidningar och plastförpackningar fanns det fastigheter i Norra 2 som hade kärl för tidningar i 19 %, och för plastförpackningar i 41 % av miljörummen. Tre av fyra miljörum och delar av Brofästet har kärl för elavfall och 60 % har kärl för grovavfall.

Stockholm Vatten och Avfall har informerat fastighetsägarna om resultatet och rekommenderat att plastförpackningar och tidningar främst ska läggas i sopsugsnedkasten. Det har också påpekats att kärl för grovavfall är en viktig komponent i avfallssystemet då det ger bra service till de boende. Samtidigt har en kommunikationsinsats för att ändra beteende när det gäller källsortering av plastförpackningar och tidningar genomförts i samarbete med Local Life, som kommer att utvecklas över tid.

Engagemang och inflytande/hållbar konsumtion >
Local life (nytt fönster) >

Återbruk

Pop-Up Återbruk är en mobil återbruksstation som initierades i Norra Djurgårdsstaden 2015 genom en innovationsupphandling och som sedan dess har vidareutvecklats av Stockholm Vatten och Avfall, SVOA. Den används numera i hela Stockholm för att underlätta återbruk och minska grovavfall. Saker som kläder, böcker, hushållsartiklar med mera och som kan användas av någon annan samlas in och återgår till användning både direkt och genom återbruksentreprenörer. Pop-Up Återbruk var på plats i Norra Djurgårdsstaden under två helger 2020 och besöktes av totalt 1 760 personer. 1,5 ton material gick till återbruk och 1,9 ton grovavfall samlades in, varav 0,3 ton elektronik och 0,4 ton farligt avfall. På grund av pandemin besökte färre boende Pop-up Återbruk och inga byten skedde direkt på plats.
SVOA har sett en stor ökning av inlämnat avfall på återvinningscentralerna, troligen även detta på grund av pågående pandemi, men också till följd av ökad medvetenhet i samhället kring återbruk och resurshushållning.

Vad tycker de boende?

Enligt boendeenkäten 2019 gäller generellt att de boende sorterar en hög andel av sitt avfall för återvinning. Dock sorteras inte textil och möbler med mera i lika stor utsträckning som övriga avfallstyper, se diagram 3.1.

Diagram 3.1 Brukar du/ditt hushåll… 

För 2016 saknas uppgift för sortera ut möbler m.m. för återbruk då frågan ej ställdes.

Under 2020 genomfördes olika kommunikationsinsatser i samarbete med Stockholm Vatten och Avfall och bland annat öppnades sopsugsterminalen i Hjorthagsberget för boende, bostadsrättföreningar och fastighetsägare. Planerade aktiviteter har dock enbart kunnat genomföras i mindre utsträckning i fysisk form och har försenats på grund av pandemin. Istället har fler digitala insatser har genomförts. En webbsida har skapats för boende och fastighetsägare i Norra Djurgårdsstaden med information om källsortering och matavfallskvarn. Samarbetet kommer att utvecklas de närmaste åren och sker med sopsugsleverantör, fastighetsägare och Local Life.

Engagemang och inflytande/hållbar konsumtion >

Byggavfall
Kvartersmark

Krav byggavfall byggaktörer:

  • 20 kg/m² BTA.
  • 100 vikt% av byggavfallet ska källsorteras, varav 5 vikt% får läggas på deponi.
  • De två första etapperna Norra 1 och Västra har frivilliga åtaganden.

Hittills uppfyller ingen byggaktör kravet på byggavfall 20 kg/m m² BTA utan i genomsnitt genereras 44,6 kg/m² BTA, se tabell 3.4. Anledningar är dels att byggaktörerna inte arbetat tillräckligt proaktivt för att förebygga och minska mängden byggavfall och dels brister i kvalitetssäkring under byggskedet. Samtliga byggaktörer använde sig av bygglogistikcentret för avfallshanteringen, undantaget är Värtapiren, Norra 1 och Västra. I Gasverket Västra, som består av en del befintliga byggnader, har det inte skiljts mellan bygg- och rivningsavfall, något som kan förklara de höga siffrorna. I kommande etapper behöver alla byggaktörer därför ta fram en avfallsplan.

Tabell 3.4 Genomsnittlig mängd byggavfall för byggaktörer per etapp

Etapp/xxNorra 2BrofästetGasverket VästraVästraNorra 1
Norra 2BrofästetGasverket VästraVästraNorra 1
StatusFärdigbyggtPågåendePågåendeFärdigbyggtFärdigbyggt
Byggavfall (kg/BTA)40,241,373,529,638,4
Norra 2

Diagram 3.2 Sammanställning byggavfall, byggaktörer i Norra 2, kg /m² BTA

Kommentarer:

  • SSM och Viktor Hanson har på grund av vattenskador kasserat gips och fyllnadsmassor.
  • Viktor Hanson har, trots två omfattande vattenskador i projektet, lyckats hålla nere mängden byggavfall genom att i tidigt skede sätta mål att minimera byggavfall.
  • Wallenstams förskola har haft problem med att externt avfall har lagts i avfallscontainrarna.
  • Stockholmshem planerade för att förebygga uppkomst av byggavfall, men problem i byggproduktionen medförde att stora mängder betong kasserades. En annan faktor som påverkade var att externt avfall har lagts i avfallscontainrarna.
  • Erik Wallin och Wallenstams förskola har inte aktivt arbetat med frågan.
  • Skanska/HEBA tror att bland annat stor personalomsättning i projekten gjort att avfallsfrågan har varit nedprioriterad.

Diagram 3.3 Byggavfall och omhändertagande i %, byggaktörer i Norra 2

Kommentarer:

  • Den största delen av byggavfallet går till energiåtervinning på grund av den höga andelen trä och brännbart material i byggavfallet. Mindre än 5 viktprocent byggavfall går till deponi.
  • På grund av bristfällig sortering eller platsbrist har en del avfall klassificerats som blandat avfall. Det blandade avfallet sorteras ut och går till material- eller energiåtervinning. Mineralull går till deponi då det i dagens läge inte materialåtervinns.
Brofästet

Diagram 3.4 Sammanställning byggavfall, byggaktörer i Brofästet, kg/m² BTA

Kommentarer:

  • Tobin Properties byggde platsgjuten stomme vilket skapade mer betongspill. Felgjutna källarväggar behövde kapas eller gjutas om samt krävde ny håltagning vilket ökade mängden avfall.
  • Stockholmshem har arbetat aktivt med att sortera avfall genom att se över leveransen av varor, skapa bra förutsättningar för sortering på plats och informera medarbetare om kraven. Ibland har rapporteringen varit felaktig.
  • Besqab har jobbat med kontroller av behållare på plats och information för att öka utsortering av byggavfall. Platsbyggda ytterväggar och tegelspill har ökat mängden byggavfall.
  • I Einar Mattsson 1:s statistik ingår byggavfall från det gemensamma garage som delas med Tobin Properties och Stockholmshem. Fuktgenomträngning under byggskedet krävde sanering och bidrog till större mängd byggavfall.
  • HSB har haft gemensamhetsanläggning för avfall tillsammans med annan byggaktör vilket har skapat problem med tillförlitligheten i avfallsrapporteringen.
  • Einar Mattsson 2, hade under 16 veckor varken sopsug eller miljörum tillgängligt för boende. Hushållsavfallet sorterades som blandat byggavfall.

Diagram 3.5 Byggavfall och omhändertagande i %, byggaktörer i Brofästet

Kommentarer:

  • Den största delen av byggavfallet går till energiåtervinning på grund av den höga andelen av trä och brännbart i byggavfallet. Jämfört med Norra 2 har en något större del av avfallet bestått av mineraliska massor vilket ökat andelen återanvändning. Mindre än 5 viktprocent byggavfall går till deponi.
  • På grund av bristfällig sortering eller platsbrist har en del avfall klassificerats som blandat avfall. Det blandade avfallet sorteras ut och går till material- eller energiåtervinning. Mineralull går till deponi då det i dagens läge inte materialåtervinns.
Gasverket västra

Diagram 3.6 Sammanställning byggavfall, byggaktörer i Gasverket Västra, kg/m² BTA

Kommentarer:

  • SISAB (Bobergsskolan): omfattar både nyproduktion och rivning. På grund av platsbrist separerades inte byggavfallet. Byggfel ledde till att betong bilades bort för att kunna utföra reparationen.
  • Fastighetskontoret (Hjorthagshallen): den stora mängden mineraliska massor består av tegelspill från fasad.
  • CA Fastigheter (Hus 20): 41 % är rivningsavfall.
  • Vectura (Hus 11, förskola): En person utsågs som huvudansvarig för att övervaka och förebygga blandat avfall och underlätta avfallssortering. Underentreprenörer samlade sitt avfall löpande i mindre avfallsbehållare inomhus för att sedan sortera ute vid container. Avfallet består till största delen av rivningsavfall från det befintliga huset.

Diagram 3.7 Byggavfall och omhändertagande i %, byggaktörer i Gasverket Västra


Kommentarer:

  • Andelen återanvända material i Gasverket är något högre på grund av större mängd mineraliska massor.
  • Till följd av bristfällig sortering eller platsbrist har en del avfall klassificerats som blandat avfall. Det blandade avfallet sorteras ut och går till material- eller energiåtervinning. Mineralull går till deponi då det i dagens läge inte materialåtervinns.
Allmän platsmark

Krav entreprenader:

  • 100 viktprocent av byggavfallet ska källsorteras.
  • Byggavfall som går till deponi ska minimeras.

Samtliga entreprenörer källsorterar byggavfallet och den största delen går till energi- och materialåtervinning, se diagram 3.8.

Diagram 3.8 Byggavfall och omhändertagande i %, allmän platsmark

Kommentarer:

  • Avfall från byggnation av allmän platsmark är jämt fördelat till energi- och materialåtervinning. Betong, metall och skrot går till materialåtervinning, medan trä och brännbart material går till energiåtervinning.
  • Rivning av gamla ledningar i Södra Värtan har gett upphov till en större mängd skrot och metall som går till materialåtervinning. I samma entreprenad har mycket brännbart avfall uppstått, vilket gör att andelarna energiåtervinning och materialåtervinning dominerar.
Se hur målet nåtts
MålUppföljningsmått
MålUppföljningsmått
3.1 Kontinuerligt minska mängden och öka renhetsgraden i avfallRestavfall: 98,6 kg/person och år, tidningar: 5,6 kg/person och år och plastförpackningar: 5,9 kg/person och år.
Pop-up Återbruk kom vid två tillfällen och 1,9 ton grovavfall, 0,3 ton elektronik och 0,4 ton farligt avfall lämnades in.
Byggavfall (byggaktörer) genomsnittlig mängd byggavfall: 44,6 kg/m² BTA.
Byggavfall (allmän platsmark): 62 % har gått till materialåtervinning, 37 % till energiåtervinning, 0 % återanvändning, 1 % blandat och < 1 % till deponi.

3.2 Resurseffektiva vatten- och avloppsflöden

I Henriksdals reningsverk utvinns redan idag värme, biogas och ett fosforrikt avloppsslam. Genom att dela avloppsströmmar i separata system redan i huset kan resurser som vatten, energi och växtnäring tas omhand mer effektivt. Mer spillvärme, vatten och näringsämnen kan då återvinnas, vilket gör att mer biogas kan produceras.

Sedan 2011 har källsorterande avloppssystem utretts. Innovationsprojektet MACRO, Mat i Cirkulära Robusta system, startade 2015 och har sedan i olika projektfaser undersökt förutsättningar för källsorterande avloppssystem för Södra Värtan och Loudden, i nära samverkan med Stokchom Vatten och Avfall. Under 2021 börjar projekteringen för ett system i Södra Värtan.

Stadsutvecklingsprojektet ställer krav på att matavfallskvarn ska installeras i samtliga kök. Matavfallet leds till avloppsledningen och bidrar till ökad biogasproduktion i Henriksdal. På sikt ska det malda matavfallet omhändertas i en separat ledning för matavfall (se stycket ovan) och i en pilot på cirka 400 lägenheter i Kolkajen. Matavfallet leds till tankar i sopsugsterminalen och kommer sedan transporteras med lastbil till Högdalen. Hittills har alla bostäder utrustats med matavfallskvarnar som är kopplade till köksavloppet.

Innovationsprojekt, Sorterande avloppssystem >

Innovationsprojekt, MACRO >

Se hur målet nåtts
MålUppföljningsmått
MålUppföljningsmått
3.2 Vatten- och avloppshanteringen ska effektiviseras med avseende på energi och
resursanvändning
100 % av hushållen och verksamheter har avfallskvarn i köken.

3.3 Cirkulära bygg- och förvaltningsprocesser

Marksanering (sanering/rening)

Marken i Norra Djurgårdsstaden är på många platser förorenad av tidigare industriverksamheter. Innan markreningsarbeten kan påbörjas i ett område undersöks föroreningssituationen genom provtagning. Därefter utreds hur marken på lämpligast sätt kan renas innan den nya stadsdelen kan växa fram. Under 2020 har arbete pågått med att ta fram nya miljö-och hälsoriskbedömningar för Loudden och Värtahamnen inför kommande markreningsarbeten. Detta för att få en förbättrad bild av vilka risker dagens föroreningssituation utgör för människor och miljön och därmed avgöra vilka åtgärder som behöver vidtas.

Markrening utgår från platsspecifika riktvärden som följer Naturvårdsverkets riktlinjer och metodik. Hittills har 360 000 m² av marken renats, vilket motsvarar 28 % av området, se tabell 3.5.

I samband med schaktning sker ibland bortpumpning av grundvatten, så kallad länshållning. Länshållningsvattnet behöver renas innan det släpps ut i Lilla Värtan. För att ytterligare förbättra vattenkvaliteten i Lilla Värtan har exploateringskontoret i samråd med miljöförvaltningen och Stockholm Vatten och Avfall under 2020, tagit fram nya riktvärden som gäller för det länshållningsvatten som uppkommer inom Norra Djurgårdsstaden.
Den lokala vattenreningsanläggningen har haft tekniska problem och länshållningsvatten har hanterats inom entreprenaderna eller omhändertagits externt. Uppgifter om volymer från entreprenaderna saknas.

Tabell 3.5 Översikt sanerade ytor och länshållningsvatten på allmän platsmark

Etapp/xxTotalt20202019201820172016Tom 2015
Totalt20202019201820172016Tom 2015
Sanerad yta, m²360.00013.07931.40039.40018.20026.400*IU
Sanerad yta hittills, procent28282725 22 21IU
Renat länsvatten² , m³436.200³Inga uppgifter380.0002.8008.20026.50017.600

1 Sanerad yta tom 2016.
2 Renat länshållningsvatten i Norra Djurgårdsstaden-projektets vattenreningsanläggning.
3 Fr o m mars 2015.
4 Mars-december 2015.
5 Statistik har inte krävts in av entreprenören. Siffran omfattar enbart länsvatten som har renats på MLC.

I delar av Kolkajen och Ropsten är föroreningarna omfattande på grund av gasproduktionen som skett på platsen. Föroreningarna består till stor del av biprodukter från gasframställningen som tjära och bensen. Det innebär att Stockholms stad nu behöver utföra omfattande saneringsinsatser för att göra marken och även havsbotten utanför Kolkajen tillgänglig för den framväxande staden. Markrening i Kolkajen och Ropsten inleddes 2019 genom start av en samverkansentreprenad. Under 2020 har markrening och bortschaktning av ett tidigare tjärfack utförts. I området har även markrening utförts i samband med arbeten för det nya landfästet för Lilla Lidingöbron och vid Gasverksvägen. Den ytligare jorden kommer schaktas bort medan den djupare jorden i området kommer att markrenas (på plats), vilket sker genom så kallad kemisk oxidation med hjälp av persulfat i kombination med kalkcementstabilisering. Förberedande undersökningar och arbeten pågår för in situ-metoderna. Metoden minskar såväl behovet av att schakta och transportera bort förorenade massor  samt att återfylla med nya massor.

Markrening i Ropsten, Stockholm stads webbplats >

Under 2020 har markreningsarbeten även utförts i andra delar av Norra Djurgårdsstaden. Bland annat har delar av en gammal tjärledning avlägsnats i Gasverksområdet och markrening har utförts i Södra Värtan.

Första fasen av saneringen av bergrummet för blivande Hjorthagsgaraget är klar. Bergrummet har tidigare använts för naftalagring med vatten som balansmedium. Vattnet renades med hjälp av airstripper och arkéer – urtida mikroorganismer – som bryter ner oljeprodukter. Metoden kan eventuellt användas i andra delar av området.

Utvecklingen av Loudden har startat och arbetet med ett planprogram har påbörjats. Oljebolagens verksamhet upphörde 2019. Saneringen av deras arrendeområden, för att möta Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM), beräknas vara klar sommaren 2022. Därefter kommer staden göra kompletterande sanering för att anpassa området till den nya stadsdelen. Förorenade byggnader relaterade till oljeverksamheten och cisternerna rivs.

Hösten 2020 började markrening i skogen intill Gasklockan 3 & 4 och Jackproppen då en del föroreningar hittats i det översta jordlagret. Dessa har grävts bort och ersätts nu med ny, ren jord. När markreningen är klar kommer det att byggas en gångväg till utkiksplatsen ovanför Hjorthagsparken. Det kommer också att planteras nya träd som ersättning för de som tagits bort.

Tillståndsansökan för vattenverksamhet för Saltkajen, Södra Värtan, är inlämnad till länsstyrelsen. Dessutom har tillståndsansökan för utbyggnad av ön i Kolkajen återtagits på grund av en ny konstruktionslösning. Ny tillståndsansökan kommer att lämnas in 2021.

Masshantering

Krav entreprenader:

  • Massbalans ska uppnås

Markrening utgår från platsspecifika riktvärden som följer Naturvårdsverkets riktlinjer och metodik. Lokal markrening och återanvändning av massor på plats prioriteras. Under 2019 har schaktarbeten främst skett i samband med vägbyggnationer och finplaneringsarbeten, av den anledningen är mängden schaktmassor relativt liten. Under 2019 har även förberedande arbeten och pilotstudier utförts inför den kommande in situ-saneringen av Kolkajen. Under 2020 planeras dessa markreningsarbeten att påbörjas och därmed kommer föroreningar som orsakats av den tidigare gasverksverksamheten tas bort. Den total mängd renad ytan uppgår till 346 950 m² vilket nästan motsvarar 50 fotbollsplaner. Massbalansen ligger på cirka 49 %. Orsaken till att massor inte kan återanvändas beror ofta på att det råder massöverskott, att den tekniska kvaliteten är dålig eller att föroreningshalterna är för höga. Se tabell 3.5.

I samband med schaktning sker ibland länshållning av grundvatten som behöver renas innan det släpps ut till Lilla Värtan. Exploateringskontorets egen vattenreningsanläggning har på grund av omlokalisering inte varit i drift under 2019. Länshållningsvatten har i stället renats inom entreprenaderna eller omhändertagits externt. Under 2019 har exploateringskontoret i samråd med miljöförvaltningen och Stockholm Vatten och Avfall tagit fram nya riktvärden som gäller för det länshållningsvatten som uppkommer inom Norra Djurgårdsstaden för att på så sätt ytterligare bidra till en bättre vattenkvalitet i Lilla Värtan. Under 2019 har ca 380 000 m3 förorenat vatten renats inom entreprenaderna, vilket motsvarar vattnet i 152 olympiska simbassänger.

Tabell 3.6 Översikt sanerade ytor, massbalans och länshållningsvatten på allmän platsmark

Etapp/xxTotalt202020192018201720162015
Totalt20202019201820172016Tom 2015
Massbalans, procent39 4941 13 28 39 42
Schaktade massor, ton2.123 16085.90055.900136.36049.200355.8001.440 000
Återanvända massor, ton822.77031.66622.80017.60013.800136.900600.000
Krossat, ton1034.500144.000123.700094.500178.500493.800

3 Fr o m mars 2015.
4 Mars-december 2015.

Samverkan fortsätter med Region Stockholm och Förvaltningen för utbyggd tunnelbana kring masshantering och återvinning av berg i samband med att tunnelbanan byggs ut.

Under 2020 har ett nytt interdisciplinärt samarbete, MASSA, startat mellan KTH, staden, konsten och näringslivet. Samarbetet har fått en fyraårig finansiering från Formas – ”Gestaltad livsmiljö – arkitektur, form, design, konst och kulturarv i offentlig miljö”. Syftet är att undersöka hur konstnärliga perspektiv och värden kan påverka hanteringen av entreprenadberg i nya projekt, det vill säga material som är kvar efter sprängning. En central frågeställning är vilken roll den offentliga konsten kan spela i utformningen av de livsmiljöer som uppstår i samband med denna storskaliga landskapstransformation. MASSA kan komma att använda Norra Djurgårdsstaden som exempel.

Masslogistikcenter

Drygt 50 % av godset som 2017 transporterades i Stockholm var grus, sand, sten och jord. För att öka återanvändning av schaktmassor har staden utvecklat och byggt ett masslogistikcenter (MLC) i Värtahamnen där endast lätt förorenat material sorteras och återvinns. MLC bidrar till att effektivisera återvinningen, minska mängden transporter, inköpt material, samt även damm och buller då all sortering sker inomhus i en hallbyggnad. Staden har tillsammans med Stockholms hamnar sökt miljötillstånd för hamnverksamhet avseende bulkhantering samt hantering av farligt avfall inom MLC.

MLC har bidragit till att återanvändningen av massor inom Norra Djurgårdsstaden ökat ytterligare. Under 2020 har MLC tagit emot 19 300 ton schaktmassor. Cirka 4 700 ton grovfraktion har kunnat sorteras ut och återanvändas från massor som annars hade körts till externa mottagningsanläggningar. Detta motsvarar en minskning med ungefär 336 lastbilstransporter.

MLC har också under året fått klimatmedel för en ny våtsiktsanläggning. Arbete pågår med att digitalisera flödeskedjan.

Buller och damm är två miljöaspekter som påverkar boende i området. Projektet har arbetat med bulldämpande åtgärder, kontinuerlig bullermätning och bevattning.

Masslogistikcenter, Tillgängligt och nära >

Se hur målet nåtts
MålUppföljningsmått
MålUppföljningsmått
3.3 Främja en cirkulär bygg- och förvaltnings-processEtablerat MLC, lokal rening av förorenade massor och länshållningsvatten.
Massbalansen ligger under 2020 på cirka 49 % och totalt på 39 %.
Uppdaterad 2021-04-27

Hitta på sidan

Visste du att:

  • 99 kg restavfall per person och år jämfört med övriga Stockholms 195 kg per person år (2020).
  • 28 % av området är hittills sanerat.
  • Mer än 2 miljoner ton massor har hanterats på plats.