Så arbetar vi

När Norra Djurgårdsstaden pekades ut av kommunfullmäktige som hållbarhetsprofilerat område, beslutades det att exploateringskontoret skulle leda och styra arbetet. En organisation tillsattes där förvaltnings- och bolagsövergripande arbetsgrupper med stadens experter skulle bidra till arbetet.

Arbetsgruppernas uppgift är att bryta ner hållbarhetsmålen som sedan ställs som krav på såväl byggaktörerna som på Stockholms stads egna projekt. Staden äger marken och kraven ingår i markanvisningsavtalet och överenskommelsen om exploatering. Kraven följs upp och verifieras under samtliga skeden – från tidig projektidé till förvaltningsfas.

Byggaktörerna rapporterar resultaten i en webbaserad uppföljningsdatabas och granskas av stadens experter. I de fall krav inte nås, kan en begäran om avsteg godkännas. Om begäran avslås betraktas det som en avvikelse. Arbetsgrupperna utvärderar kontinuerligt arbetet och resultaten. Det i kombination med omvärldsbevakning resulterar i ständigt förbättrade krav. Deltagarna i arbetsgrupperna har också till uppgift att sprida erfarenheter inom sina förvaltningar och bolag och till andra projekt inom Stockholms stad. Kontinuerlig kompetensuppbyggnad är avgörande för att de höga ambitionerna ska nås.

Sedan 2014 rapporteras utvecklingen i en hållbarhetsredovisning med en kompletterande fördjupning. Eftersom beslutet om hållbarhetsprofilen för Norra Djurgårdsstaden kom tio år efter att planarbetet hade påbörjats omfattas de två första etapperna Norra 1 och Västra, enbart av frivilliga åtaganden. Från och med den tredje etappen Norra 2, ställdes skarpa hållbarhetskraven genom hela processen.

Hållbarhetsredovisningen följer GRI, Global Reporing Initivitives riktlinjer nivå Core.

Norra Djurgårdsstadens samverkansmodell

Om Norra Djurgårdsstaden och Agenda 2030

2015 antog FN:s medlemsländer Agenda 2030, en ambitiös och omfattande utvecklingsagenda med 17 globala mål för hållbar utveckling. De globala målen är integrerade och odelbara och flera av målen är beroende och direkt kopplade till varandra, vilket innebär att framgång för ett av målen ger positiva effekter på andra mål. Agendan är global, men det är på den lokala nivån som stora delar av åtagandena och arbetet med målen omsätts i praktiken och Stockholm ska vara ledande i genomförandet.

Agenda 2030 sätter fokus på hur staden skapar god tillgänglighet och delaktighet för alla invånare, ett gynnsamt klimat för företag och innovation samt attraktiva boendemiljöer. Samtidigt behöver staden minska sin miljö- och klimatpåverkan, bryta ohållbara konsumtions- och produktionsmönster, motverka segregation och ojämlikhet samt öka jämställdheten. Arbetet med Agenda 2030 stimulerar också samverkan, överbrygger stuprör och organisatoriska gränser samt präglas av lärande och utbyte av erfarenheter.

Utvecklingen av Norra Djurgårdsstaden utgår främst från mål 11, hållbara städer och samhällen, men arbetar aktivt med alla mål.

Arbetsmiljön inom projektet 

Norra Djurgårdsstaden arbetar aktivt för en säker arbetsmiljö, projektet initierar och driver ett antal förebyggande aktiviteter för att skapa trygga och säkra byggarbetsplatser. För att ta hänsyn till alla som vistas i och i närheten av byggområdet genomförs bland annat riskkartläggning, logistik- och etableringsinformation, samt brandskydds- och säkerhetsronderingar med fokus på gång- och cykeltrafikanter.

Utvecklingssamtal och medarbetarundersökning genomförs årligen. Hög arbetsbelastning är den största utmaningen inom organisationen och en handlingsplan har tagits fram.

Vidare läsning

Så arbetar vi

När Norra Djurgårdsstaden pekades ut av kommunfullmäktige som hållbarhetsprofilerat område, beslutades det att exploateringskontoret skulle leda och styra arbetet. En organisation tillsattes där förvaltnings- och bolagsövergripande arbetsgrupper med stadens experter skulle bidra till arbetet.

Arbetsgruppernas uppgift är att bryta ner hållbarhetsmålen som sedan ställs som krav på såväl byggaktörerna som på Stockholms stads egna projekt. Staden äger marken och kraven ingår i markanvisningsavtalet och överenskommelsen om exploatering. Kraven följs upp och verifieras under samtliga skeden – från tidig projektidé till förvaltningsfas.

Byggaktörerna rapporterar resultaten i en webbaserad uppföljningsdatabas och granskas av stadens experter. I de fall krav inte nås, kan en begäran om avsteg godkännas. Om begäran avslås betraktas det som en avvikelse. Arbetsgrupperna utvärderar kontinuerligt arbetet och resultaten. Det i kombination med omvärldsbevakning resulterar i ständigt förbättrade krav. Deltagarna i arbetsgrupperna har också till uppgift att sprida erfarenheter inom sina förvaltningar och bolag och till andra projekt inom Stockholms stad. Kontinuerlig kompetensuppbyggnad är avgörande för att de höga ambitionerna ska nås.

Sedan 2014 rapporteras utvecklingen i en hållbarhetsredovisning med en kompletterande fördjupning. Eftersom beslutet om hållbarhetsprofilen för Norra Djurgårdsstaden kom tio år efter att planarbetet hade påbörjats omfattas de två första etapperna Norra 1 och Västra, enbart av frivilliga åtaganden. Från och med den tredje etappen Norra 2, ställdes skarpa hållbarhetskraven genom hela processen.

Hållbarhetsredovisningen följer GRI, Global Reporing Initivitives riktlinjer nivå Core.

Norra Djurgårdsstadens samverkansmodell

Om Norra Djurgårdsstaden och Agenda 2030

2015 antog FN:s medlemsländer Agenda 2030, en ambitiös och omfattande utvecklingsagenda med 17 globala mål för hållbar utveckling. De globala målen är integrerade och odelbara och flera av målen är beroende och direkt kopplade till varandra, vilket innebär att framgång för ett av målen ger positiva effekter på andra mål. Agendan är global, men det är på den lokala nivån som stora delar av åtagandena och arbetet med målen omsätts i praktiken och Stockholm ska vara ledande i genomförandet.

Agenda 2030 sätter fokus på hur staden skapar god tillgänglighet och delaktighet för alla invånare, ett gynnsamt klimat för företag och innovation samt attraktiva boendemiljöer. Samtidigt behöver staden minska sin miljö- och klimatpåverkan, bryta ohållbara konsumtions- och produktionsmönster, motverka segregation och ojämlikhet samt öka jämställdheten. Arbetet med Agenda 2030 stimulerar också samverkan, överbrygger stuprör och organisatoriska gränser samt präglas av lärande och utbyte av erfarenheter.

Utvecklingen av Norra Djurgårdsstaden utgår främst från mål 11, hållbara städer och samhällen, men arbetar aktivt med alla mål.

Arbetsmiljön inom projektet 

Norra Djurgårdsstaden arbetar aktivt för en säker arbetsmiljö, projektet initierar och driver ett antal förebyggande aktiviteter för att skapa trygga och säkra byggarbetsplatser. För att ta hänsyn till alla som vistas i och i närheten av byggområdet genomförs bland annat riskkartläggning, logistik- och etableringsinformation, samt brandskydds- och säkerhetsronderingar med fokus på gång- och cykeltrafikanter.

Utvecklingssamtal och medarbetarundersökning genomförs årligen. Hög arbetsbelastning är den största utmaningen inom organisationen och en handlingsplan har tagits fram.

Vidare läsning