Kompetensutveckling

Över 100 personer deltog i det webbsända seminariet om Norra Djurgårdsstadens resa mot lågenergihus. Under seminariet diskuterade man vad som är viktigt att tänka på i uppförandet av lågenergihus, utmaningar och vilka erfarenheter man har gjort tack vare uppföljning.

– Som utpekat profilområde inom hållbarhet har projektet förväntningar på sig. Det är lätt att ställa krav, men desto svårare att följa upp och därför har vi tagit fram en uppföljningsdatabas. Resultaten publiceras i hållbarhetsredovisningen och på vår hemsida. Att resultaten offentliggörs ser vi som ett incitament för att nå kraven, sa Christina Salmhofer, hållbarhetsstrateg på exploateringskontoret.

Örjan Lönngren, energi- och miljöexpert på miljöförvaltningen, presenterade stadens arbete och kravställningar för energianvändning. Byggaktörerna behöver redovisa hur de planerar att nå målet om 55 kWh. När byggnaden varit i drift ett och två år görs en uppföljning av de beräknade värdena, vilket ligger till grund för vidare dialog för få ner energianvändningen.

– Dialogen som vi för med byggaktörerna är lärorik och tillsammans kan vi diskutera varför det så ofta blir skillnad mellan de beräknande värden och de slutliga, sa Örjan.

Vidare berättade Torbjörn Kumlin, projektledare på Stockholmshem, och Johan Thorstenson, energisamordnare för Stockholmshem på Incoord, om plusenergihuset Backåkra och hur man bygger energisnålt. De delade även med sig av lärdomar från sina tre projekt i området. För att få ner energianvändningen i plusenergihuset har man bland annat jobbat med klimatskal och formfaktor, små rum i större lägenheter, minimering av köldbryggor, optimering av värmeväxling och solceller.

– Att minska energianvändningen är en läranderesa. Jag vill poängtera vikten av samordning, att ha en energisamordnare och att kontrollera att mätarna fungerar som de ska. På så sätt hinner man rätta till fel, vilket bidrar till att anläggningen kan optimeras samt underlätta för de som tar över driften, sa Torbjörn.

Seminariets sista punkt var ett panelsamtal. Birgitta Govén, energiexpert på Byggföretagen, inledde med en reflektion.

– När man ställer så tuffa krav som staden gör i Norra Djurgårdsstaden är det inte alltid som de nås, därför är det bra att man i projektet lyfter på varenda sten för att hitta anledningen. Det är ett fantastiskt angreppssätt att staden involverar alla aktörer i detta. Uppföljning och att redan i kravställningen bestämma hur det ska ske är jätteviktigt. Det kan tyckas som enkelt, men det är det inte, sa Birgitta Govén.

Inom Norra Djurgårdsstaden har samarbetet mellan stadens förvaltningar och byggaktörer alltid varit centralt. Örjan belyser att detta genererat i kunskap om hur det interna arbetet kan förbättras och förståelse för varandras behov. Vidare poängterade han värdet av de konstruktiva samtal med byggaktörerna som för utvecklingen framåt.

– Att resultatet publiceras är både inspirerande och triggar till att överträffa oss själva. Det bidrar det till att energifrågan inte försvinner utan ligger högt på bordet, sa Johan Thorstenson.

I seminariet deltog Christina Salmhofer, hållbarhetsstrateg Norra Djurgårdsstaden Exploateringskontoret, Örjan Lönngren, klimat- och miljöexpert på miljöförvaltningen, Torbjörn Kumlin, projektledare Stockholmshem, Johan Thorstenson Incoord och energisamordnare för Stockholmshem samt Birgitta Govén, energiexpert på Byggföretagen.

Relaterade dokument:

Introduktion och presentation (pdf, 6.1 MB, nytt fönster)

Plusenergihuset Stockholmshem (pdf, 999 kB, nytt fönster)

Intresset var stort när Stockholms stad genomförde sitt 25:e Forum för hållbara lösningar i början på februari. Mer än 90 personer från fastighetsbolag, byggbolag, leverantörer, konsulter, politiker, akademi och från stadens förvaltningar fanns på plats och ville ta del av de erfarenheter och resultaten från etappen Norra 2.

Stadens visioner och mål

Christina Salmhofer, hållbarhetsstrateg för Norra Djurgårdsstaden, inledde med att berätta om stadens visioner och mål för stadsdelen och hur dessa ska uppnås i samverkan med dem som bygger.

– Vi följer upp i alla skeden genom att byggaktörer skickar in ritningar och beräkningar som granskas. I tidiga skeden diskuterar vi vilka hållbarhetskrav som ska ställas och vilka verifikationer som ska rapporteras. I markanvisningen blir handlingsprogrammet bindande. En arbetsgrupp som består av experter från stadens förvaltningar tar fram krav och vilka verifikat som ska lämnas in och utvärderar sedan kontinuerligt resultat och undersöker om uppfylls – från programhandling till två år efter inflyttning. Det blir ett gemensamt lärande och alla resultat redovisas offentligt årsvis. Det är ett ständigt lärande.

Uppföljning ger viktiga insikter

Hur har det då gått att uppfylla kravet på en energiprestanda på 55 kWh/m² Atemp och år? Örjan Lönngren, energi- och klimatexpert på Miljöförvaltningen redovisade resultat från byggaktörernas uppföljning som gjorts två år efter inflyttning. Det visar att det finns stora skillnader mellan beräknade värden och uppmätta värden. Medelvärdet för uppmätta värden ligger på 72,5 kWh/m², alltså 32 procent över kravet. Det ska dock observeras att det fortfarande ligger 20 % lägre än då gällande BBR krav på 90 kWh/m² Atemp och år.

– Vi har ett bra samarbete med byggaktörer. Det är inte bra att de verkliga resultaten skiljer sig så mycket från de beräknade, men det är en bra lärdom, sa Örjan Lönngren. Det viktiga är nu att vi anstränger oss ytterligare och delar med oss av våra erfarenheter.

Örjan Lönngren delade också med sig av några funderingar kring hur resultaten kan bli bättre:

• Behövs energisamordnare som följer projekten från idé till färdig byggnad?
• Finns det tillräckligt med undermätare för att spåra avvikelser?
• Är det vanligt med för hög temperatur i lägenheterna?
• Vem/vilka ansvar för inreglering/injustering av värme och ventilation och hur blir resultatet?

Byggföretagens synpunkter

Birgitta Govén, energiexpert på Byggföretagen (fd Sveriges Byggindustrier), berättade sedan om byggbranschens färdplan 2045 för en klimatneutral, giftfri, konkurrenskraftig och hållbar byggsektor och framtid.

Hon betonade rollen av en låg energianvändning i en fossilfri bygg- och anläggningssektor och vikten av att mäta för att veta:

– Det spelar ingen roll om energikraven skärps när vi inte ens klarar dagens krav. En orsak är att vi inte mäter och följer upp tillräckligt bra. Här gör Norra Djurgårdsstaden ett enormt viktigt detektivarbete som vi med stort intresse följer, sa Birgitta Govén, som också delade med sig av ett antal förklaringar till att energimålen inte nås.

• Vanligt att värmeanvändning och framledningstemperatur är för hög
• Underskattning av vvc-förluster
• Verkningsgrader på aggregat (exempelvis FTX) stämmer inte med tillverkarens information
• Obalanser i luftflöden.

Birgitta Govén passade också på att efterlysa en bättre övergång mellan entreprenad och drift och en tydligare ansvarsfördelning.

– Det skulle bland annat behövas mer samarbete efter slutbesiktning, där det i dag ofta sker ett glapp. Det behövs också tydlig kommunikation redan i tidiga skeden hur övergången mellan entreprenad och drift ska gå till.

Rundabordsdiskussioner

Alla deltagare fick sedan i rundabordsdiskussioner ta fram förslag på åtgärder såväl i projekteringsskedet, som i bygg- och förvaltningsskedet för att nå en bra energiprestanda.

En samlad lista med de viktigaste förslagen ser ut så här:

I projekteringsskedet:

• Inför standardiserade mätsystem, alla ska mäta samma saker på samma sätt
• Formulera mål och ambition tidigt och se till att hela värdekedjan har förståelse för kraven
• Det behövs energisamordnare i tidiga skeden och krav på oberoende injusterare.

I genomförandet:

• Energisamordnare måste finnas med från början till slut
• Skapa incitament för att uppnå kraven och för uppföljning
• Upprätta en mätplan för att säkerställa vad som ska mätas.

I förvaltningen:

• "Boskola" (brukarbeteende) bör alltid ordnas vid inflyttning
• Prestationsbaserad betalplan kopplad till energiuppföljning
• Överlämningsfas under en längre tid (5 år). Den som ska sköta anläggningen måste ha kunskap.

Resultaten från rundabordssamtalen diskuterades sedan av en panel bestående av Johan Nilsson, ordförande i Exploateringsnämnden, Harry Matero, installationsstrateg på Skanska, Tina Kärrbom Gustavsson, professor i projektkommunikation på KTH samt Örjan Lönngren från Miljöförvaltningen.

Panelsamtalet med Örjan Lönngren, Johan Nilsson, Harry Matero och Tina Kärrbom Gustavsson med moderator Nina Björstrand.

Johan Nilsson betonade vikten av Norra Djurgårdsstaden arbete för hela stadens miljö- och klimatarbete, genom det utvecklingsarbete som görs i samverkan med byggaktörerna.

– På Exploateringskontoret arbetar vi nu med att ta fram en liknande systematisk uppföljning som ska tillämpas i samtliga projekt när det byggs på stadens mark.

För Tina Kärrbom Gustavsson handlar det om upphandlingsstrategi där hela paletten för samverkan ska användas. Lösningar finns idag men de är inte alltid implementerade. En sak kan vara att ha följeforskare, någon som iakttar, ett bollplank. Hur mäter vi och vad mäter vi egentligen?

Norra Djurgårdsstadens uppdrag att införa källsorterande avloppssystem är en viktig pusselbit i att bättre utnyttja och återföra de resurser som uppkommer i byggnaderna i form av spillvärme, organiskt material och näringsämnen och samtidigt spara vatten. För att göra detta behövs bland annat effektiva och optimerade värmeväxlare, avfallskvarnar och vakuumtoaletter.

Intresset var stort vid Forum för hållbara lösningar, denna gång med tema "Framtidens cirkulära system". Forumet lockade cirka 70 deltagare, framför allt byggaktörer, leverantörer, experter och representanter från Stockholms stad. 11 teknikföretag och leverantörer visade upp allt från innovativa matavfallskvarnar, vakuumtoaletter och avloppsvärmeväxlare.

Flera teknikföretag fanns på plats för att presentera sina produkter. De inledde med en kort presentation på scen, och därefter en utställning där de fick tillfälle att ge fördjupande information om sina respektive lösningar.

Utställning vakuumtoaletter.

Följande representanter och företag medverkade:

Matavfallskvarnar

• Joakim Andreini, vd, Matavfallssystem AB
• Anette Löfberg, Key Account Manager, Disperator
• Lars Lundgren, grundare och vd, Uson miljöteknik AB
• Thomas Wächtler, avdelningschef, Rensa avskiljarteknik

Matavfallssystem AB webbplats
Disperator webbplats
Uson miljöteknik AB webbplats
Rensa avskiljarteknik webbplats

Vakuumtoaletter

• Anders Markstedt, vd, JETS
• Pierre Friberg, marknadschef, Wostman
• Alexandre Matikainen, Area Sales Manager, Evac
• Jo Lindenhoff, Sales Manager Scandinavia, Roediger, Aqseptence Group

JETS webbplats
Wostman webbplats
Evac webbplats
Roediger, Aqseptence Group webbplats

Värmeväxlare

• Anton Engelholm, vd, iNEX
• Martin Johem, Sverigechef, Ecoclime
• John Skantze, vd, Huber

iNEX webbplats
Ecoclime webbplats
Huber webbplats

Diskussion kring matavfallskvarnar.

En paneldiskussion avslutade dagen och medverkande var Maria Lennartsson, FoU samordnare i NDS samt projektledare för projektet MACRO (MAt i Cirkulära Robusta System), Rikard Sjöqvist, Energi-, miljö- och teknikchef på Midroc Property och Jörgen Wallin, Forskare på KTH, med fokus på energiteknik.

Maria Lennartsson betonade att Norra Djurgårdsstaden har uppdraget att testa, utveckla och installera sorterande avloppssystem, separera toalettvatten och matavfall från bad, disk och tvättvatten. Hon lyfte innehållet i en studie som visar på potentialen att bättre ta till vara resurser som värme, biogas, näring och vatten. Till exempel med samrötning toalettvatten och matavfall går det att få ut en högre andel biogas, men den stora mängden växtnäringen finns i toaletten. Det ger även bättre förutsättningar för att omhänderta kemikalier och läkemedelsrester. Befintliga certifieringar gör det möjligt att återanvända växtnäringen i jordbruket men det är viktigt att ha samma spelregler gällande avlopp.

Stockholms stad är inte först med att arbeta med cirkulära system som matavfallskvarnar, vakuumtoaletter och värmeväxlare. I bland annat Hamburg finns ett område 850 lägenheter med sortering av avloppsvatten och gråvatten. Nederländerna har ett annat exempel med 450 lägenheter samt ett kommande område med 8000 lägenheter med liknande system. I Helsingborg byggs just nu ett område för 350 lägenheter.

Enligt Jörgen Wallin är värmeåtervinning av avloppsvatten ett ämne som intresserar många men marknaden är fortfarande inte särskilt mogen. Vissa byggaktörer i NDS har testat värmeväxlare men de har hittills inte varit så effektiva. Effektiviteten i värmeväxlingen skulle förbättras om bad, disk och tvättvatten separeras och leds genom värmeväxlaren.

Rikard Sjöqvist betonade att det är självklart att arbeta med cirkulära system, och att Amsterdams exempel borde tjäna som en ögonöppnare för alla byggaktörer. Där har man tittat på system där grå- och svartvatten separeras och resurser som biogas återvinns direkt i nära anslutning till bostäder. Dagens reningsverk i Sverige fungerar säkert bra i dagsläget, men om fraktioner skulle delas upp skulle reningen fungera ännu bättre.

Alla paneldeltagare var överens om att det är bra med samverkan mellan flera aktörer men att det behöver testas på olika nivåer, till exempel på områdesnivå.

Enligt Jörgen Wallin spås att det i framtidens fastigheter kommer införas system för återvinning från värme ifrån avlopp, men Sverige har i dagsläget inte kommit så långt. Det kan troligtvis bero på mindre lyckade installationer som gjordes under 80-talet. Byggaktörer vill kunna lämna över en produkt utan klagomål och då finns inte mycket utrymme för att vara innovativ gällande installationer.

Rikard Sjöqvist menade att det är positivt att branschen lyckats med utvecklingsarbete, exempelvis genom att framgångsrikt minska energianvändningen. Men det är viktigt att fokusera ännu mer på förvaltningsperspektivet för att lyckas nå samhällsmålen. Om förvaltningsperspektivet glöms bort blir det väldigt kostsamt att ändra installationer i efterhand. Sist men inte minst betonades att utvecklingsarbetet för en hållbar framtid faktiskt görs för generationerna efter sin egen, och att detta måste få vara värt extra resurser på kort sikt.

Forumet ägde rum i Invest Stockholms lokaler och inleddes av Kristin Quistgaard, planeringsprojektchef, och Niklas Ymerson, planprojektledare för etappen Södra Värtan. De berättade att forumets deltagare står inför en gemensam och stor utmaning i Södra Värtan: att bygga bostäder och verksamheter intill pågående hamnverksamhet.

Bild över området Värtahamnen.

Bebyggelsen kommer att påverkas av lågfrekvent buller där krav kommer ställas kring fasader och fönster som kan hantera detta. I Södra Värtan kommer det krävas många fönster, men i dagsläget finns inga typgodkända fönster eller glasfasader som uppfyller kraven. Det finns även fler kommande projekt inom Norra Djurgårdsstaden intill hamnverksamheten och säkerligen kommer liknande problem i takt med att städer förtätas alltmer.

Lågfrekvent buller och fönster: Utmaningen ur flera perspektiv

Magnus Lindqvist, bullerexpert på Miljöförvaltningen (Stockholms stad), beskrev de initiativ, regelverk och bestämmelser som legat till grund för den vägledning som Stockholms stad tog fram gällande hantering av omgivande buller vid bostadsbyggande publicerad i april 2018. Exempel är bland andra Boverkets vägledning 2015:21, den nationella bullersamordningen samt Folkhälsomyndighetens allmänna råd för buller inomhus. Magnus betonade att det lågfrekventa bullret (som motsvarar ekvivalent ljudnivå 30 decibel inomhus) inte bara uppkommer ur hamnverksamheten utan även av andra trafikslag. Bullret är problematiskt eftersom forskning visar att det kan leda till negativ hälsopåverkan, bland annat sömnsvårigheter.

Vägledning för hantering av omgivningsbuller vid bostadsbyggande i Stockholm, april 2018 (pdf, 1 MB)

Emilia Nyblom, projektutvecklare på Veidekke bostäder, beskrev Veidekkes projekt i Södra Värtan, kvarter O. Hon har upplevt arbetet med bullret i Södra Värtan snårigt, och hon bedömde att Stockholms stad ställer större krav på buller inomhus än vad som hittills skett i Sverige. Därutöver lyfte hon fram att det idag inte finns några laboratorier som klarar att mäta de låga frekvenser som ska hanteras i Södra Värtan. Emilia menade att bullerkraven ökar byggaktörernas kostnader, inte bara på grund av de nödvändiga materialvalen och konstruktionerna, utan även eftersom de kräver längre planeringsprocesser och hög konsultinvolvering. Emilia hoppas på ett gemensamt utvecklingsprojekt, exempelvis ett SBUF-projekt eller att alla byggaktörer gör en gemensam utredning.

Bostäder i kvarter O, där Veidekke är byggaktör.

Maziar Shokraee, projektchef Bonnier fastigheter, beskrev Bonnier fastigheters projekt Pirhuset och Portalen, som ska byggas i Södra Värtan. De består till allra största del av glasfasader och frontar dessutom hamnen. De är områdets mest utsatta fasader eftersom de är tänkta att fungera som bullerskydd för hela området. Maziar berättade att han upplever att Norra Djurgårdstadens hållbarhetskrav såsom energi och dagsljus står i direkt motsättning till bullerkraven som finns på glasfasaderna. Bonnier vill hitta samarbetspartners som kan involveras i tidigt skede för att ta fram typgodkända lösningar som kan användas i projekt i Värtahamnen.

Projekt Pirhuset, där Bonnier fastigheter är byggaktör.

Susann Klippmark, försäljningschef på Snidex (fönstertillverkare),beskrev hur Snidex ofta tar fram fönster med speciella egenskaper tidigt i processen med sina kunder. Det handlar ofta om att balansera de olika kraven exempelvis gällande u-värden, ljudkrav och ljustransmission. Snidex har varit med i branschgemensamma utvecklingsprojekt tidigare med gott resultat, och hoppas att detta forum kan leda fram till något liknande.

Diskussion i plenum

De synpunkter från deltagarna som diskuterades i stor grupp gällde hamnverksamheten, och varför inte större krav ställdes på själva källan till det lågfrekventa bullret. Representanter från Stockholms stad svarade att hamnen sedan tidigare har tillstånd som gör att staden inte kan tvinga dem att minska ljud som uppkommer ur hamnverksamheten. Tillståndet gäller tills vidare.

En ytterligare synpunkt var att bullerkraven på byggaktörerna är alltför strängt satta, då det kan antas att det lågfrekventa buller som kan vara hälsovådligt bara uppkommer i vissa extrema fall. Representanter från staden replikerade att ansvaret för att boende och arbetande i Södra Värtan inte ska lida några men från bullret är otroligt viktigt, och att riktvärdena satts därefter.

Förslag till upplägg av utvecklingsprojekt

Krister Larsson, akustikforskare på forskningsinstitutet Rise, presenterade ett par förslag på gemensamma utvecklingsprojekt för att ta fram innovativa fönsterlösningar, säkra kvaliteten gällande utförande och montering samt utarbeta mätmetodik och metoder för att förutse färdiga resultat till år 2021. Han nämnde följande möjliga finansieringsmodeller, Vinnova: Utmaningsdriven innovation, SBUF, Regionalt stöd, SMF, Innovationsprojekt finansierat direkt av deltagande företag: Samverkansprojekt, SIP Smart Built Environment och Boverkets stöd för innovativt och hållbart byggande.

Byggaktörerna framförde frågan om det i dagsläget finns någon erfarenhet att hämta internationellt. I diskussionen framkom det att finska fönster framhålls som bra när det kommer till isolering men även att svenska fönstertillverkare ligger långt fram i utvecklingen jämfört mot andra länder.

Problematiken i Södra Värtan har bidragit till att vissa byggaktörer menar att det är bäst att vända på vissa delar i projektplaneringen genom att börja med mätmetodiken för att säkerställa att man kan klara av kravet och få igenom beslut i länsstyrelsen och inte riskera avslag i senare skeden som skulle bli mer kostsamt.

En deltagare menade att det bästa vore om ett konsortium av intresserade aktörer bildas så snart som möjligt, för att RISE i ett första skede arbeta fram en ansökan till Vinnovas utlysning Utmaningsdriven innovation (sista inlämningsdatum är 30 januari 2019). Boverket, Arbetsmiljöverket och Länsstyrelsen lyftes fram som intressanta aktörer att ha med vid sidan om byggaktörer, fastighetsägare, förvaltare, fönsterleverantörer, akustikexperter och staden.

Nästa steg

Intresserade deltagare anmälde sitt intresse till att vara med och initiera ett gemensamt utvecklingsprojekt till Krister Larsson. Fler aktörer är varmt välkomna att vara med, kontakta i så fall [email protected].