1. Start
  2. /
  3. Vårt sätt att a...
  4. /
  5. Kompetensutveckli...

Kompetensutveckling

Ett viktigt uppdrag i vårt hållbarhetsarbete är att på olika sätt bidra till att utveckla och sprida kunskap.

Seminarium –  Norra Djurgårdsstadens resa mot lågenergihus

Den 17 juni 2021 anordnades ett seminarium om hållbarhetsarbetet i Norra Djurgårdsstaden med fokus på energifrågan. Förutom stadens egna experter deltog även byggaktörernas experter. Vad är viktigt att tänka på i planeringen och uppförandet av en lågenergibyggnad och varför det är så svårt är frågor som kommer att diskuteras. Se film här ovan.

Intressanta resultat, lärdomar och ny kunskap

När de första byggnaderna i Norra Djurgårdsstadens tredje etapp (Brofästet) nu har varit i drift i ett år är resultaten positiva. För fyra av tio byggnader nås energikraven och för plusenergihusen ligger energiprestandan drygt 76 % under det då gällande nationella kravet på 50 kWh/m2 och år (BBR).

Drygt tio år har gått sedan Norra Djurgårdsstaden fick i uppdrag av Stockholms stads kommunfullmäktige att driva, utveckla och sprida kunskap om hållbar stadsutveckling. Det som är unikt i Norra Djurgårdsstaden är att kraven som ställts också följs upp under samtliga skeden och bidrar därmed till ny kunskap som kommer andra projekt inom staden till godo.

Relaterade dokument:

Introduktion och presentation (pdf, 6.1 MB, nytt fönster)

Plusenergihuset Stockholmshem (pdf, 999 kB, nytt fönster)

Kompetensprogram

Sedan 2010 driver vi kompetensprogram – en seminarieserie för byggaktörer med konsulter och stadens representanter. Syftet är att öka kunskapen och förståelsen för hållbarhetskraven, lyfta goda exempel och det senaste inom forskningen. Programmen genomförs etappvis och började med Norra 2.

Det finns också kompetensprogram för allmän platsmark som riktar sig till plan- och genomförandeorganisationen. Flera kortversioner av de senaste presentationerna för allmän platsmark finns som ljudfiler.

Norra Djurgårdsstadens kompetensprogram Allmänna platser, Soundclouds webbplats >

Forum för hållbara lösningar

Forum för hållbara lösningar är matchmaking-seminarier med syfte att lyfta olika innovativa lösningar, både produkter och tjänster, för hållbara byggnader. Forumet ska också bidra till kunskapsuppbyggnad och erfarenhetsutbyte. Det är också ett forum för leverantörer och byggaktörer att mötas. Sedan forumet startade 2012 har drygt 25 träffar genomförts och över 1 900 personer och 100 företag har deltagit.

Nedan kan du ta del av referat från tidigare forum.

Birgitta Govén, Byggföretagen, ”Walk the talk” i Reaktorhallen KTH, 4 februari, 2020.

I stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden ställs höga krav på energiprestanda. Byggaktörerna har lyckats nå långt, men det krävs ytterligare ansträngningar för att uppnå stadens krav. Några åtgärder som skulle behövas är en energisamordnare som är med under hela processen, bättre rutiner för mätning och uppföljning, idrifttagning och överlämning. Det är några av slutsatserna från exploateringskontorets senaste forum för hållbara lösningar som kommer att tas med till andra byggprojekt inom staden.

Så får vi energiprestanda som tål att granskas

Intresset var stort när Stockholms stad genomförde sitt 25:e Forum för hållbara lösningar i början på februari. Mer än 90 personer från fastighetsbolag, byggbolag, leverantörer, konsulter, politiker, akademi och från stadens förvaltningar fanns på plats och ville ta del av de erfarenheter och resultaten från etappen Norra 2.

Stadens visioner och mål

Christina Salmhofer, hållbarhetsstrateg för Norra Djurgårdsstaden, inledde med att berätta om stadens visioner och mål för stadsdelen och hur dessa ska uppnås i samverkan med dem som bygger.

– Vi följer upp i alla skeden genom att byggaktörer skickar in ritningar och beräkningar som granskas. I tidiga skeden diskuterar vi vilka hållbarhetskrav som ska ställas och vilka verifikationer som ska rapporteras. I markanvisningen blir handlingsprogrammet bindande. En arbetsgrupp som består av experter från stadens förvaltningar tar fram krav och vilka verifikat som ska lämnas in och utvärderar sedan kontinuerligt resultat och undersöker om uppfylls – från programhandling till två år efter inflyttning. Det blir ett gemensamt lärande och alla resultat redovisas offentligt årsvis. Det är ett ständigt lärande.

Uppföljning ger viktiga insikter

Hur har det då gått att uppfylla kravet på en energiprestanda på 55 kWh/m2 Atemp och år? Örjan Lönngren, energi- och klimatexpert på Miljöförvaltningen redovisade resultat från byggaktörernas uppföljning som gjorts två år efter inflyttning. Det visar att det finns stora skillnader mellan beräknade värden och uppmätta värden. Medelvärdet för uppmätta värden ligger på 72,5 kWh/m2, alltså 32 procent över kravet. Det ska dock observeras att det fortfarande ligger 20 % lägre än då gällande BBR krav på 90 kWh/m2 Atemp och år.

– Vi har ett bra samarbete med byggaktörer. Det är inte bra att de verkliga resultaten skiljer sig så mycket från de beräknade, men det är en bra lärdom, sa Örjan Lönngren. Det viktiga är nu att vi anstränger oss ytterligare och delar med oss av våra erfarenheter.

Örjan Lönngren delade också med sig av några funderingar kring hur resultaten kan bli bättre:

  • Behövs energisamordnare som följer projekten från idé till färdig byggnad?
  • Finns det tillräckligt med undermätare för att spåra avvikelser?
  • Är det vanligt med för hög temperatur i lägenheterna?
  • Vem/vilka ansvar för inreglering/injustering av värme och ventilation och hur blir resultatet?

Byggföretagens synpunkter

Birgitta Govén, energiexpert på Byggföretagen (fd Sveriges Byggindustrier), berättade sedan om byggbranschens färdplan 2045 för en klimatneutral, giftfri, konkurrenskraftig och hållbar byggsektor och framtid.

Hon betonade rollen av en låg energianvändning i en fossilfri bygg- och anläggningssektor och vikten av att mäta för att veta:

– Det spelar ingen roll om energikraven skärps när vi inte ens klarar dagens krav. En orsak är att vi inte mäter och följer upp tillräckligt bra. Här gör Norra Djurgårdsstaden ett enormt viktigt detektivarbete som vi med stort intresse följer, sa Birgitta Govén, som också delade med sig av ett antal förklaringar till att energimålen inte nås.

  • Vanligt att värmeanvändning och framledningstemperatur är för hög
  • Underskattning av vvc-förluster
  • Verkningsgrader på aggregat (exempelvis FTX) stämmer inte med tillverkarens information
  • Obalanser i luftflöden.

Birgitta Govén passade också på att efterlysa en bättre övergång mellan entreprenad och drift och en tydligare ansvarsfördelning.

– Det skulle bland annat behövas mer samarbete efter slutbesiktning, där det i dag ofta sker ett glapp. Det behövs också tydlig kommunikation redan i tidiga skeden hur övergången mellan entreprenad och drift ska gå till.

Rundabordsdiskussioner

Alla deltagare fick sedan i rundabordsdiskussioner ta fram förslag på åtgärder såväl i projekteringsskedet, som i bygg- och förvaltningsskedet för att nå en bra energiprestanda.

En samlad lista med de viktigaste förslagen ser ut så här:

I projekteringsskedet:

  • Inför standardiserade mätsystem, alla ska mäta samma saker på samma sätt
  • Formulera mål och ambition tidigt och se till att hela värdekedjan har förståelse för kraven
  • Det behövs energisamordnare i tidiga skeden och krav på oberoende injusterare.

I genomförandet:

  • Energisamordnare måste finnas med från början till slut
  • Skapa incitament för att uppnå kraven och för uppföljning
  • Upprätta en mätplan för att säkerställa vad som ska mätas.

I förvaltningen:

  • "Boskola" (brukarbeteende) bör alltid ordnas vid inflyttning
  • Prestationsbaserad betalplan kopplad till energiuppföljning
  • Överlämningsfas under en längre tid (5 år). Den som ska sköta anläggningen måste ha kunskap.

Resultaten från rundabordssamtalen diskuterades sedan av en panel bestående av Johan Nilsson, ordförande i Exploateringsnämnden, Harry Matero, installationsstrateg på Skanska, Tina Kärrbom Gustavsson, professor i projektkommunikation på KTH samt Örjan Lönngren från Miljöförvaltningen.

Panelsamtalet med Örjan Lönngren, Johan Nilsson, Harry Matero och Tina Kärrbom Gustavsson med moderator Nina Björstrand.

Johan Nilsson betonade vikten av Norra Djurgårdsstaden arbete för hela stadens miljö- och klimatarbete, genom det utvecklingsarbete som görs i samverkan med byggaktörerna.

– På Exploateringskontoret arbetar vi nu med att ta fram en liknande systematisk uppföljning som ska tillämpas i samtliga projekt när det byggs på stadens mark.

För Tina Kärrbom Gustavsson handlar det om upphandlingsstrategi där hela paletten för samverkan ska användas. Lösningar finns idag men de är inte alltid implementerade. En sak kan vara att ha följeforskare, någon som iakttar, ett bollplank. Hur mäter vi och vad mäter vi egentligen?

Sverige ligger i framkant internationellt vad gäller anslutningsgrad och reningseffektivitet i konventionella vatten- och avloppssystem. Flöden är dock linjära och behöver bli mer cirkulära för att lösa dagens utmaningar.

Framtidens cirkulära system

Norra Djurgårdsstadens uppdrag att införa källsorterande avloppssystem är en viktig pusselbit i att bättre utnyttja och återföra de resurser som uppkommer i byggnaderna i form av spillvärme, organiskt material och näringsämnen och samtidigt spara vatten. För att göra detta behövs bland annat effektiva och optimerade värmeväxlare, avfallskvarnar och vakuumtoaletter.

Intresset var stort vid Forum för hållbara lösningar, denna gång med tema "Framtidens cirkulära system". Forumet lockade cirka 70 deltagare, framför allt byggaktörer, leverantörer, experter och representanter från Stockholms stad. 11 teknikföretag och leverantörer visade upp allt från innovativa matavfallskvarnar, vakuumtoaletter och avloppsvärmeväxlare.

Flera teknikföretag fanns på plats för att presentera sina produkter. De inledde med en kort presentation på scen, och därefter en utställning där de fick tillfälle att ge fördjupande information om sina respektive lösningar.

Utställning vakuumtoaletter.

Följande representanter och företag medverkade:

Matavfallskvarnar

  • Joakim Andreini, vd, Matavfallssystem AB
  • Anette Löfberg, Key Account Manager, Disperator
  • Lars Lundgren, grundare och vd, Uson miljöteknik AB
  • Thomas Wächtler, avdelningschef, Rensa avskiljarteknik

Matavfallssystem AB webbplats
Disperator webbplats
Uson miljöteknik AB webbplats
Rensa avskiljarteknik webbplats

Vakuumtoaletter

  • Anders Markstedt, vd, JETS
  • Pierre Friberg, marknadschef, Wostman
  • Alexandre Matikainen, Area Sales Manager, Evac
  • Jo Lindenhoff, Sales Manager Scandinavia, Roediger, Aqseptence Group

JETS webbplats
Wostman webbplats
Evac webbplats
Roediger, Aqseptence Group webbplats

Värmeväxlare

  • Anton Engelholm, vd, iNEX
  • Martin Johem, Sverigechef, Ecoclime
  • John Skantze, vd, Huber

iNEX webbplats
Ecoclime webbplats
Huber webbplats

Diskussion kring matavfallskvarnar.

En paneldiskussion avslutade dagen och medverkande var Maria Lennartsson, FoU samordnare i NDS samt projektledare för projektet MACRO (MAt i Cirkulära Robusta System), Rikard Sjöqvist, Energi-, miljö- och teknikchef på Midroc Property och Jörgen Wallin, Forskare på KTH, med fokus på energiteknik.

Maria Lennartsson betonade att Norra Djurgårdsstaden har uppdraget att testa, utveckla och installera sorterande avloppssystem, separera toalettvatten och matavfall från bad, disk och tvättvatten. Hon lyfte innehållet i en studie som visar på potentialen att bättre ta till vara resurser som värme, biogas, näring och vatten. Till exempel med samrötning toalettvatten och matavfall går det att få ut en högre andel biogas, men den stora mängden växtnäringen finns i toaletten. Det ger även bättre förutsättningar för att omhänderta kemikalier och läkemedelsrester. Befintliga certifieringar gör det möjligt att återanvända växtnäringen i jordbruket men det är viktigt att ha samma spelregler gällande avlopp.

Stockholms stad är inte först med att arbeta med cirkulära system som matavfallskvarnar, vakuumtoaletter och värmeväxlare. I bland annat Hamburg finns ett område 850 lägenheter med sortering av avloppsvatten och gråvatten. Nederländerna har ett annat exempel med 450 lägenheter samt ett kommande område med 8000 lägenheter med liknande system. I Helsingborg byggs just nu ett område för 350 lägenheter.

Enligt Jörgen Wallin är värmeåtervinning av avloppsvatten ett ämne som intresserar många men marknaden är fortfarande inte särskilt mogen. Vissa byggaktörer i NDS har testat värmeväxlare men de har hittills inte varit så effektiva. Effektiviteten i värmeväxlingen skulle förbättras om bad, disk och tvättvatten separeras och leds genom värmeväxlaren.

Rikard Sjöqvist betonade att det är självklart att arbeta med cirkulära system, och att Amsterdams exempel borde tjäna som en ögonöppnare för alla byggaktörer. Där har man tittat på system där grå- och svartvatten separeras och resurser som biogas återvinns direkt i nära anslutning till bostäder. Dagens reningsverk i Sverige fungerar säkert bra i dagsläget, men om fraktioner skulle delas upp skulle reningen fungera ännu bättre.

Alla paneldeltagare var överens om att det är bra med samverkan mellan flera aktörer men att det behöver testas på olika nivåer, till exempel på områdesnivå.

Enligt Jörgen Wallin spås att det i framtidens fastigheter kommer införas system för återvinning från värme ifrån avlopp, men Sverige har i dagsläget inte kommit så långt. Det kan troligtvis bero på mindre lyckade installationer som gjordes under 80-talet. Byggaktörer vill kunna lämna över en produkt utan klagomål och då finns inte mycket utrymme för att vara innovativ gällande installationer.

Rikard Sjöqvist menade att det är positivt att branschen lyckats med utvecklingsarbete, exempelvis genom att framgångsrikt minska energianvändningen. Men det är viktigt att fokusera ännu mer på förvaltningsperspektivet för att lyckas nå samhällsmålen. Om förvaltningsperspektivet glöms bort blir det väldigt kostsamt att ändra installationer i efterhand. Sist men inte minst betonades att utvecklingsarbetet för en hållbar framtid faktiskt görs för generationerna efter sin egen, och att detta måste få vara värt extra resurser på kort sikt.

Visionsbild över Södra Värtan. Här planeras 1 500 bostäder och 155 000 kvadratmeter kommersiella lokaler. 

Södra Värtan i Norra Djurgårdsstaden ska bli ett föredöme inom hållbar stadsutveckling, med stad och hamn i samverkan. En utmaning med hamnverksamheten är det lågfrekventa bullret, som ställer höga krav på gestaltningen av de bostäder och kontor som ska byggas där. För byggaktörerna har det visat sig särskilt svårt att hitta typgodkända fönster, som är bullerreducerande även för lågfrekvent buller. Med alltmer täta städer är detta dock en utmaning som kommer att tillta i omfattning, och lösningar måste hittas. Vid forumet deltog berörda byggaktörer, tjänstepersoner, experter och fönsterleverantörer för att gemensamt samtala om möjliga vägar framåt.

Fönster för en tätare stad

Forumet ägde rum i Invest Stockholms lokaler och inleddes av Kristin Quistgaard, planeringsprojektchef, och Niklas Ymerson, planprojektledare för etappen Södra Värtan. De berättade att forumets deltagare står inför en gemensam och stor utmaning i Södra Värtan: att bygga bostäder och verksamheter intill pågående hamnverksamhet.

Bild över området Värtahamnen.

Bebyggelsen kommer att påverkas av lågfrekvent buller där krav kommer ställas kring fasader och fönster som kan hantera detta. I Södra Värtan kommer det krävas många fönster, men i dagsläget finns inga typgodkända fönster eller glasfasader som uppfyller kraven. Det finns även fler kommande projekt inom Norra Djurgårdsstaden intill hamnverksamheten och säkerligen kommer liknande problem i takt med att städer förtätas alltmer.

Lågfrekvent buller och fönster: Utmaningen ur flera perspektiv

Magnus Lindqvist, bullerexpert på Miljöförvaltningen (Stockholms stad), beskrev de initiativ, regelverk och bestämmelser som legat till grund för den vägledning som Stockholms stad tog fram gällande hantering av omgivande buller vid bostadsbyggande publicerad i april 2018. Exempel är bland andra Boverkets vägledning 2015:21, den nationella bullersamordningen samt Folkhälsomyndighetens allmänna råd för buller inomhus. Magnus betonade att det lågfrekventa bullret (som motsvarar ekvivalent ljudnivå 30 decibel inomhus) inte bara uppkommer ur hamnverksamheten utan även av andra trafikslag. Bullret är problematiskt eftersom forskning visar att det kan leda till negativ hälsopåverkan, bland annat sömnsvårigheter.

Vägledning för hantering av omgivningsbuller vid bostadsbyggande i Stockholm, april 2018 (pdf, 1 MB)

Emilia Nyblom, projektutvecklare på Veidekke bostäder, beskrev Veidekkes projekt i Södra Värtan, kvarter O. Hon har upplevt arbetet med bullret i Södra Värtan snårigt, och hon bedömde att Stockholms stad ställer större krav på buller inomhus än vad som hittills skett i Sverige. Därutöver lyfte hon fram att det idag inte finns några laboratorier som klarar att mäta de låga frekvenser som ska hanteras i Södra Värtan. Emilia menade att bullerkraven ökar byggaktörernas kostnader, inte bara på grund av de nödvändiga materialvalen och konstruktionerna, utan även eftersom de kräver längre planeringsprocesser och hög konsultinvolvering. Emilia hoppas på ett gemensamt utvecklingsprojekt, exempelvis ett SBUF-projekt eller att alla byggaktörer gör en gemensam utredning.

Bostäder i kvarter O, där Veidekke är byggaktör.

Maziar Shokraee, projektchef Bonnier fastigheter, beskrev Bonnier fastigheters projekt Pirhuset och Portalen, som ska byggas i Södra Värtan. De består till allra största del av glasfasader och frontar dessutom hamnen. De är områdets mest utsatta fasader eftersom de är tänkta att fungera som bullerskydd för hela området. Maziar berättade att han upplever att Norra Djurgårdstadens hållbarhetskrav såsom energi och dagsljus står i direkt motsättning till bullerkraven som finns på glasfasaderna. Bonnier vill hitta samarbetspartners som kan involveras i tidigt skede för att ta fram typgodkända lösningar som kan användas i projekt i Värtahamnen.

Projekt Pirhuset, där Bonnier fastigheter är byggaktör.

Susann Klippmark, försäljningschef på Snidex (fönstertillverkare),beskrev hur Snidex ofta tar fram fönster med speciella egenskaper tidigt i processen med sina kunder. Det handlar ofta om att balansera de olika kraven exempelvis gällande u-värden, ljudkrav och ljustransmission. Snidex har varit med i branschgemensamma utvecklingsprojekt tidigare med gott resultat, och hoppas att detta forum kan leda fram till något liknande.

Diskussion i plenum

De synpunkter från deltagarna som diskuterades i stor grupp gällde hamnverksamheten, och varför inte större krav ställdes på själva källan till det lågfrekventa bullret. Representanter från Stockholms stad svarade att hamnen sedan tidigare har tillstånd som gör att staden inte kan tvinga dem att minska ljud som uppkommer ur hamnverksamheten. Tillståndet gäller tills vidare.

En ytterligare synpunkt var att bullerkraven på byggaktörerna är alltför strängt satta, då det kan antas att det lågfrekventa buller som kan vara hälsovådligt bara uppkommer i vissa extrema fall. Representanter från staden replikerade att ansvaret för att boende och arbetande i Södra Värtan inte ska lida några men från bullret är otroligt viktigt, och att riktvärdena satts därefter.

Förslag till upplägg av utvecklingsprojekt

Krister Larsson, akustikforskare på forskningsinstitutet Rise, presenterade ett par förslag på gemensamma utvecklingsprojekt för att ta fram innovativa fönsterlösningar, säkra kvaliteten gällande utförande och montering samt utarbeta mätmetodik och metoder för att förutse färdiga resultat till år 2021. Han nämnde följande möjliga finansieringsmodeller, Vinnova: Utmaningsdriven innovationSBUFRegionalt stödSMFInnovationsprojekt finansierat direkt av deltagande företag: Samverkansprojekt, SIP Smart Built Environment och Boverkets stöd för innovativt och hållbart byggande.

Byggaktörerna framförde frågan om det i dagsläget finns någon erfarenhet att hämta internationellt. I diskussionen framkom det att finska fönster framhålls som bra när det kommer till isolering men även att svenska fönstertillverkare ligger långt fram i utvecklingen jämfört mot andra länder.

Problematiken i Södra Värtan har bidragit till att vissa byggaktörer menar att det är bäst att vända på vissa delar i projektplaneringen genom att börja med mätmetodiken för att säkerställa att man kan klara av kravet och få igenom beslut i länsstyrelsen och inte riskera avslag i senare skeden som skulle bli mer kostsamt.

En deltagare menade att det bästa vore om ett konsortium av intresserade aktörer bildas så snart som möjligt, för att RISE i ett första skede arbeta fram en ansökan till Vinnovas utlysning Utmaningsdriven innovation (sista inlämningsdatum är 30 januari 2019). Boverket, Arbetsmiljöverket och Länsstyrelsen lyftes fram som intressanta aktörer att ha med vid sidan om byggaktörer, fastighetsägare, förvaltare, fönsterleverantörer, akustikexperter och staden.

Nästa steg

Intresserade deltagare anmälde sitt intresse till att vara med och initiera ett gemensamt utvecklingsprojekt till Krister Larsson. Fler aktörer är varmt välkomna att vara med, kontakta i så fall krister.larsson@ri.se.

I stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden ställs höga krav på byggaktörer. Etappen Norra 2 var den första där skarpa krav på energi och grönytefaktor ställdes. Intresset var stort när Stockholms stad samlade fastighetsägare, byggbolag, konsulter och representanter från Stockholms stads förvaltningar för att utbyta erfarenheter. Byggaktörerna har kommit en bit på vägen och en del slutsatser kan dras. Forumet ägde rum på Openlab, KTH.

Erfarenhetsåterföring från Norra 2

Forumet inleddes av Staffan Lorentz, Stockholms stads projektchef för Norra Djurgårdsstaden. Därefter beskrev Christina Salmhofer, Stockholms stads hållbarhetsstrateg för Norra Djurgårdsstaden, kraven kring dagens fokusområden mer ingående.

  • Energiprestanda: < 55 kWh/m2 Atemp och år (varav högst 15 kWh/m2 fastighetsel); primärenergifaktor 2.0; minst 30 % av fastighetsel ska produceras lokalt (förnybart)
  • Grönytefaktor (GYF): En GYF på 0,6 ska uppnås för bostäder

Staffan Lorentz, Stockholms stads projektchef för Norra Djurgårdsstaden

Byggaktörernas erfarenheter: Energieffektiva byggnader

Elisabet Johansson, projektledare på Viktor Hanson, beskrev hur Viktor Hanson arbetade för att uppnå energiprestanda kraven i projektet Stora Sjöfallet. Byggnaderna har gestaltats med bland annat solceller, och solfångare. Men det var enligt Elisabet inte enkelt, eftersom det fanns flera motstridiga önskemål och krav. Ett sådant exempel var önskemålet om gestaltning, med mycket dagsljus kontra kravet på energieffektivt klimatskal. Erfarenheter som Elisabet tagit med sig är bland annat att dessa krav är viktiga att arbeta aktivt med redan från början och att de måste följas upp genom hela processen. Vidare berättade hon att driftsättning och injustering kan ta lång tid.

Jesper Wallin, vd på Erik Wallin, berättade att hållbarhetskraven genomsyrade hela processen i deras projekt; Zenhusen. Detta märktes bland annat genom projektets arkitektur och materialval, ladd-stolpar, solfångare, solceller, individuella ventilationssystem och smarta elnät. Boende kan dessutom följa sin energianvändning för att förstå och anpassa sitt beteende. Utmaningarna i projektet har varit att förvalta komplexa system, vilket har visat på behov av större kunskap och förståelse hos förvaltare, installatörer och inte minst hos de boende.

Byggaktörernas och akademins erfarenheter: Gröna tak och gårdar

Linda Gyllroth, projektledare på Stockholmshem, berättade om Stockholmshems projekt Hornslandet, där Stockholmshem byggde fem fastigheter kring en gård. Gården utformades med lekplats, cykelparkering, träd och grönska i olika storlekar. På taken finns det stadsodlingsmöjligheter. När det kommer till växtligheten skapade de en variation av lokala växter, klätterväxter, fågelholkar och träd. Växterna som är planterade ska kunna hantera både värme och blöta perioder. Grönytefaktorn var en tuff utmaning, som var tvungen att vägas mot andra krav som ställdes. Det var särskilt utmanande eftersom gården utgör en komplex utemiljö att förvalta, där det på grund av en underbyggd gård är svårt med infiltrationen av dagvatten.

Linda Gyllroth, projektledare på Stockholmshem

Mats Nissling, projektchef på Bonava, lyfte variationen av olika ytor för lek, naturliga mötesplatser, konst och möjlighet till ekosystemtjänster i Bonavas projekt Sjöfallet. Det uppkom många utmaningar under projektets gång, exempelvis samordningen mellan olika discipliner (solceller, takluckor, luft, brand etc.) som påverkade takinnehållet. En viktig erfarenhet var att ha en aktiv dialog med dels staden och dels mellan byggaktörer i kvarteret genom hela processen.

Mats Nissling, projektchef på Bonava

Carl-Magnus Capener, forskare på RISE,redovisade för de studier som gjorts inom ramen för forsknings- och utvecklingsprojektet C/O City. Mätningar på gröna tak inom projektet har visat goda resultat, utan de fuktproblem som under vissa förutsättningar kan uppstå. I Gröna tak-handboken finns mer att läsa. Även brandrisker togs upp, där ett problem idag är att brandingenjörer gör olika bedömningar av brandrisker vid analytisk dimensionering. För att främja en konsekvent bedömning kommer handledning till brandingenjörer att tas fram i ett kommande Vinnova-finansierat projekt. För mer information om brandskydd i gröna tak rekommenderades forskningsrapporten "Gröna tak – ur brandteknisk synvinkel".

Gröna takhandboken

Forskningsrapporter från Brandskyddslaget

Panelsamtal

Seminariet avslutades med ett panelsamtal med de fyra representanterna för byggaktörerna samt Anders Widerberg, tidigare Stockholms stads plan- och projektledare i Norra 2 (numera pensionerad). Anders skildrade en tuff start, när alla de skarpa hållbarhetskraven infördes. Samverkan blev mycket viktigt för att bemöta byggaktörernas initiala motstånd. Ett konkret sätt för samverkan var löpande kompetensseminarium, då relevanta teman för aktuella etapper diskuterades tillsammans med byggaktörerna. Samverkan fungerade både enligt Anders och byggaktörerna mycket väl, och för Norra 2 i stort kan också ses att slutresultatet blev mycket bra. Det lyckade resultatet vilar på att staden tidigt förde in krav i avtal, i markanvisningen, och tidigt etablerade uppföljning, från förslagshandling till efter färdigställande.

Anders Widerberg, tidigare Stockholms stads plan- och projektledare i Norra 2 (numera pensionerad).

Panelen fick frågan ifall de nya hållbarhetskraven påverkade det interna arbetet, och i så fall på vilket sätt. Flertalet svarade att det var mer jobb än vanligt eftersom kraven och därmed projektets högre ambitioner behövde förankras internt. Däremot behövde flertalet byggaktörer inte tillsätta nya roller.

Avslutningsvis fick paneldeltagarna berätta om varsin åtgärd de skulle önska för att ännu mer hållbara stadsdelar ska kunna skapas. Ett önskemål var att hållbara byggnader borde få replikeras, eftersom det kostar mycket resurser att göra unika och innovativa byggnader varje gång. Ett annat önskemål var att det krävs större samverkan med infrastrukturaktörer för att förbättra pendlingssituationen för de boende redan på ett tidigt stadium. Slutligen önskade byggaktörerna en ökad samverkan mellan exploateringskontoret och dem själva för att kunna skapa en högre grad av förutsägbarhet gällande exempelvis pris och beredskap.

Uppdaterad 2021-07-07

Kompetensutveckling

Ett viktigt uppdrag i vårt hållbarhetsarbete är att på olika sätt bidra till att utveckla och sprida kunskap.

Kompetensprogram

Sedan 2010 driver vi kompetensprogram – en seminarieserie för byggaktörer med konsulter och stadens representanter. Syftet är att öka kunskapen och förståelsen för hållbarhetskraven, lyfta goda exempel och det senaste inom forskningen. Programmen genomförs etappvis och började med Norra 2.

Det finns också kompetensprogram för allmän platsmark som riktar sig till plan- och genomförandeorganisationen. Flera kortversioner av de senaste presentationerna för allmän platsmark finns som ljudfiler.

NDS kompetensprogram Allmänna platser, Soundclouds webbplats >

Forum för hållbara lösningar

Forum för hållbara lösningar är matchmaking-seminarier med syfte att lyfta olika innovativa lösningar, både produkter och tjänster, för hållbara byggnader. Forumet ska också bidra till kunskapsuppbyggnad och erfarenhetsutbyte. Det är också ett forum för leverantörer och byggaktörer att mötas. Sedan forumet startade 2012 har drygt 25 träffar genomförts och över 1 900 personer och 100 företag har deltagit.

Referat från träffar:

Så får vi energiprestanda som tål att granskas, Stockholm växer webbplats >

Framtidens cirkulära system, Stockholm växer webbplats >

Visste du att 3 640 samhällsbyggare har deltagit i kompetensutveckling.

Forum för hållbara lösningar.

Vidare läsning

Uppdaterad 2021-07-07