GRI-index
Rapporteringen baseras på Global Reporting Inititatives riktlinjer GRI Standards Core.
GRI Standards | Indikator | Sida | Kommentar/utelämnande | |||
---|---|---|---|---|---|---|
Generella standardupplysningar | ||||||
Organisationsprofil | Sida/Länk | Kommentar | ||||
102-1 | Organisationens namn | Norra Djurgårdsstaden, Stora Projekt, Stockholms stads exploateringskontor | ||||
102-2 | Verksamhet, varumärken, produkter och tjänster | Bakgrund Så arbetar vi | ||||
102-3 | Huvudkontorets lokalisering | Fleminggatan 4, 104 20 Stockholm | ||||
102-4 | Länder där organisationen har verksamhet | Sverige | ||||
102-5 | Ägarstruktur och organisationsform | Så arbetar vi, GRI-index | Stockholms stad äger marken i Norra Djurgårdsstaden och är en politiskt styrd organisation. Kommunfullmäktige sätter mål för stadens verksamheter och ledamöterna utses genom allmänna val. Exploateringskontoret är en teknisk förvaltning inom Stockholms stad som projektleder bl a utvecklingen av Norra djurgårdsstaden. Utvecklingen finansieras genom försäljning av mark och tomträttsavgälder. Exploateringskontoret är en beställarorganisation som upphandlar främst tjänster som sker i enlighet med lagen om offentlig upphandling. | |||
102-6 | Marknader som organisationen är verksam på | Bakgrund, Så arbetar vi | Se ovan | |||
102-7 | Organisationens storlek | Så långt har vi kommit | Totalt har det hittills byggts drygt 3000 bostäder, en skola, åtta förskolor, ytor för lokaler och butiker. Till år 2030 byggs det minst 12 000 nya bostäder och 35 000 arbetsplatser. Planering för nya kvarter med bostäder, kontor och handel pågår i ca 10 etapper med ett 30-tal byggaktörer. 48 byggaktörer är hittills markanvisade. 8 entreprenader med inledande markrening, utbyggnad av kajer, gator och parker är igång. Intäkter och kostnader för 2019. Se även 102-8. | |||
102-8 | Information om anställda och andra som arbetar för organisationen | GRI-index | Arbetet drivs i projektform som innebär att både stadens tjänstepersoner och konsulter arbetar i projektet, totalt 100 medarbetare. 16 personer är heltidsanställda och könsfördelningen är 50 %. Av konsulter är 48 % kvinnor och 52 % män, information om anställningsform finns ej tillgänglig. Under 2018 var det totalt 93 medarbetare varav 14 heltidsanställda med könsfördelningen 50 %. Av konsulter var 49 % kvinnor och 51 % män. Statistik har sammanställts utifrån projektets organisationsplan. | |||
102-9 | Leverantörskedja | Så arbetar vi, Värdekedja, GRI Index | Exploateringskontoret ställer miljömässiga och sociala krav i hela leverantörskedjan. Det upphandlades konsulttjänster för knappt 160 Mkr och entreprenader för 188 MKr. Upphandlingarna som redovisas är de som utförts under året, upphandlingarna går ofta över en längre tid än 1 år. | |||
102-10 | Väsentliga förändringar gällande organisation och leverantörskedja | GRI-index | Tre upphandlade entreprenader under 2019. Pga lågkonjunktur och pågående utredningar pga riksintresse har framdriften saktat av under året. | |||
102-11 | Försiktighetsprincipen | Resurshushållning och klimatansvar 3.8 Hållbara val av byggmaterial Materialval och god inomhusmiljö | Alla material som byggs in i Norra Djurgårdsstaden kontrolleras ur kemikaliesynpunkt och etiska riktlinjer utifrån försiktighetsprincipen. | |||
102-12 | Externa initiativ om hållbarhet som organisationen stödjer/omfattas av | GRI-index | Norra Djurgårdsstaden är via Stockholms stad medlem i Byggvarubedömningen, som bl a bedömer byggprodukter utifrån FN:s principer för företag och mänskliga rättigheter. Stadens program för upphandling och inköp anger hänsyn till ILO:s grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet och FN:s barnkonvention. Stadens riktlinjer om mutor och representation hänvisar till IMM:s näringslivskod. | |||
102-13 | Medlemskap i organisationer | GRI-index | C40, Byggvarubedömningen (BVB), SGBC, m.fl. | |||
Strategi | ||||||
102-14 | Uttalande från ledande befattningshavare | Projektchefens berättar | ||||
Etik och integritet | ||||||
102-16 | Värderingar, principer och etiska riktlinjer | Så arbetar vi, se även GRI 102-12. | Värdegrundsarbete togs fram 2017 och medarbetarnas ledord är “Tillsammans växer vi med engagemang och ansvar”. | |||
Styrning | ||||||
102-18 | Styrningsstruktur | Så arbetar vi, se även GRI 102-5 | Stockholms stads tjänstemannaorganisation omfattar 14 stadsdelsförvaltningar med ansvar för merparten av den kommunala servicen, 14 fackförvaltningar och 18 bolag (inklusive två intressebolag). Koncernledningen för stadens bolag ingår i stadsledningskontoret. Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen är stadens centrala politiska ledning. Förtroendevalda i exploateringsnämnden beslutar kring hur staden ska arbeta med stadens mark. Exploateringskontoret ska sedan genomföra nämndens beslut. | |||
Intressentdialog | ||||||
102-40 | Lista över intressentgrupper | Så arbetar vi, Intressentdialog | ||||
102-41 | Kollektivavtal | GRI-index | 100% av stadens anställda har kollektivavtal | |||
102-42 | Identifiering och urval av intressenter | Så arbetar vi, Väsentlighets- och intressentanalys GRI-index | Under 2018 genomfördes en intressentanalys via en enkät. Därefter gjordes en väsentlighetsanalys för att identifiera de mest väsentliga frågorna. En prioritering gjordes för att utläsa de fyra mest väsentliga frågorna vilka blev; energi och klimatpåverkan, transporter, avfallshantering samt forskning och utveckling. Under 2019 genomfördes även en boendeenkät och genomgång av exploateringskontorets verksamhetsplan. Det resulterade i att en väsentlig fråga lades till; trygghet. | |||
102-43 | Metoder för intressentdialog | Så arbetar vi, Väsentlighets- och intressentanalys | Se 102-42. | |||
102-44 | Viktiga frågor som lyfts | Så arbetar vi | ||||
Redovisningspraxis | ||||||
102-45 | Enheter som ingår i den finansiella redovisningen | GRI-index | Norra Djurgårdsstaden är ett projekt inom Stockholms stads exploateringskontor. Norra Djurgårdsstaden har ingen enskild finansiell redovisning (N/A). Se, Stockholms stads årsredovisning 2019. | |||
102-46 | Definition av redovisningens innehåll och frågornas avgränsning | Så arbetar vi | ||||
102-47 | Lista över väsentliga frågor | Så arbetar vi | ||||
102-48 | Förändringar av information | GRI-index | Ändrat nyckeltal för hushållsavfall (kg per person), klimatutsläpp från energianvändning (kg CO2e per person). Definition av park har ändrats enligt Friyteguiden*. | |||
102-49 | Förändringar i redovisningen | GRI-index | Inga större förändringar har skett. | |||
102-50 | Redovisningsperiod | GRI-index | 2019 | |||
102-51 | Datum för publicering av senaste redovisningen | GRI-index | 27/5/2019 | |||
102-52 | Redovisningscykel | GRI-index | Årlig | |||
102-53 | Kontaktperson för redovisningen | GRI-index | Christina Salmhofer, Hållbarhetsstrateg, Norra Djurgårdsstaden | |||
102-54 | Redovisning i enighet med GRI Standarder | GRI-index | Hållbarhetsredovisning refererar till GRI Standarder på Core-nivå. | |||
102-55 | GRI-index | GRI-index | ||||
102-56 | Extern granskning | GRI-index | Extern granskning har inte genomförts. | |||
Hållbarhetsstyrning | ||||||
103-1 | Förklaring av väsentliga frågor och dess avgränsningar | Så arbetar vi, Väsentlighets- och intressentanalys | Vid val av väsentliga frågor har hänsyn tagits till resultat från intressent- och väsentlighetanalysen. Se även 102-42. | |||
103-2 | Hållbarhetsstyrningen och dess delar | Så arbetar vi | Uppdrag utgår från kommunfullmäktige med utgångpunkt från stadens Vision 2040, översiktsplanen, stadens miljöprogram m.m. Visionen och målen för Norra Djurgårdsstaden beskriv i dokumentet Program för hållbar stadsutveckling NDS 2017. Rutiner och verktyg har tagits fram för att implementera dessa så ständig förbättring kan uppnås. Klagomål kommer in via sociala medier, mail och telefonsamtal. Under 2019 har 116 klagomål kommit in och de har främst handlat om störningar från byggarbeten. Redovisade klagomål omfattar det som kommit in via kommunikationsavdelningen. | |||
103-3 | Utvärdering av hållbarhetsstyrningen | Så arbetar vi Norradjurgardsstaden2030.se | Krav ställs på byggaktörer och stadens projekt, byggaktörer och entreprenörer rapporterar i form av egendeklaration. Kravuppfyllnad följs upp och granskas av staden. Resultat publiceras i hållbarhetsredovisning, norradjurgardsstaden2030.se. | |||
Specifika standardupplysningar | ||||||
Ekonomisk påverkan | ||||||
201-4 | Finansiellt stöd från staten | Engagemang och inflytande | 18,5 miljoner kronor till innovationsprojekt i form av statligt stöd har beviljats. | |||
203-2 | Signifikanta indirekta ekonomiska effekter | Så arbetar vi | Stockholms stads utveckling av marken ligger till grund för byggaktörers investeringar genom markanvisningar. | |||
Miljöpåverkan | ||||||
301-2 | Procentandelen material som kommer från återvunnet material | Resurshushållning och klimatansvar | Upplysning redovisar endast på återanvända massor. Återanvändning av övriga materialslag är ej tillgänglig (U). | |||
302-2 | Energianvändning utanför organisationen | Resurshushållning och klimatansvar Energi och klimat diagram 3.10 | Den uppmätta energianvändning för byggaktörer i Norra 2 under 2019 ligger på 4481 MWh år som motsvarar 70 kWh/m² Atemp, år. Då gällande BBR låg på 90 kWh/m² Atemp, år. Övriga byggaktörers uppmätta energianvändning är inte kvalitetssäkrad och kan därmed inte jämföras. Siffror är ej jämförbara mellan åren. (U) Byggaktörer utför energiberäkningar enligt ISO EN 13790 eller med ett validerat dynamiskt beräkningsprogram (t ex IDA, VIP+). | |||
304-1 | Anläggningar som ägs, hyrs eller förvaltas i eller intill skyddade områden och områden med hög biodiversitet utanför skyddade områden | Bakgrund, Så arbetar vi, Låt naturen göra jobbet | Nationalstadsparken är ett riksintresse och har betydande ekologiska värden med ett rikt växt och djurliv med känsliga arter. Norra Djurgårdsstadens norra delar är en del i en grönstruktur som är spridningsnätverk för eklevande arter och groddjur. | |||
305-2 | Indirekta utsläpp av växthusgaser (Scope 2) | Resurshushållning och klimatansvar Energi och klimat diagram 3.17 | Redovisade koldioxidutsläpp i Norra 2 under 2019 är på 1640 ton CO2e vilket motsvarar 248 kg per person. Koldioxidberäkning utförs enligt byggbranschens klimatberäkningsverktyg från IVL. Redovisat koldioxidutsläpp baseras på uppmätt energianvändning från byggaktörer som redovisats under året. Övriga byggaktörers uppmätta energianvändning är inte kvalitetssäkrad och kan därmed inte jämföras.Siffror är ej jämförbara mellan åren. (U) | |||
306-4 | Vikt av transporterat, behandlat avfall klassat som miljöfarligt | GRI-index, Energi och klimat allmän platsmark | 428 ton bortschaktat farligt avfall vilket motsvarar 1 % av total mängd som schaktats. Upplysning redovisar endast på massor som klassas som farligt avfall. Övrigt farligt avfall är ej tillgängligt (U). | |||
308-1 | Procentandel av nya leverantörer som granskats för miljömässiga kriterier | GRI-Index, se även 102-9 | 100 % av nya leverantörer har granskats. | |||
Social påverkan | ||||||
401-1 | Totalt antal anställda som slutat, personalomsättning uppdelat på ålder, kön och region | GRI-index | Personalomsättningen är 0 % då ingen slutade under 2019. Under året anställdes 3 personer, 2 kvinnor och 1 man. Under 2018 var personalomsättningen 30,7%, 4 personer, 2 kvinnor och 2 män anställdes och 5 slutade varav 2 kvinnor och 3 män. | |||
405-2 | Löneskillnader och ersättning hos kvinnor jämfört med män | GRI-index | Den genomsnittliga lönen för män är 9 % högre än genomsnittlig lön för kvinnor. 2018 var den genomsnittliga lönen 5 % högre för män. | |||
413-1 | Lokalt samhällsengagemang, konsekvensanalyser och utvecklingsprogram | Levande stad, Engagemang och inflytande | 100 %. I samtliga etapper genomförs samråd och MKB. I senare etapper har SKB eller SKA genomförts. Under året har ett samråd genomförts och två MKB har gjorts. | |||
414-1 | Procentandel av nya leverantörer som granskats för sociala kriterier | Resurshushållning och klimatansvar | Vid alla upphandlingar ställs krav på en uppförandekod som bland annat omfattar FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, principer om anställdas rättigheter, FN:s barnkonvention och FN:s deklaration mot korruption. | |||
Egen fråga | Trygghet | Levande stad |
1 Friyteguiden (oktober 2019) är en vägledning för att utvärdera tillgång till offentliga friytor samt ett verktyg för att uppnå riktlinjerna i dokumentet Grönare Stockholm.