Norra Djurgårdsstadens bidrag till Agenda 2030

Här nedan visas hur stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden kan bidra till att Stockholms stad når de globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030. Varje mål inleds med FN:s definition och därefter beskrivs hur målet tolkas utifrån Stockholms stads perspektiv. Avslutningsvis beskrivs hur Norra Djurgårdsstaden bidrar, samt synergi- och hävstångseffekter som uppkommer.

Globala mål Agenda 2030 Norra Djurgårdsstaden
Globala målen för hållbar stadsutveckling

Norra Djurgårdsstadens bidrag till Agenda 2030

Här nedan visas hur stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden kan bidra till att Stockholms stad når de globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030. Varje mål inleds med FN:s definition och därefter beskrivs hur målet tolkas utifrån Stockholms stads perspektiv. Avslutningsvis beskrivs hur Norra Djurgårdsstaden bidrar, samt synergi- och hävstångseffekter som uppkommer.

Mål 1: Ingen fattigdom

Fattigdom omfattar fler dimensioner än den ekonomiska och innebär bland annat även brist på frihet, makt, inflytande, hälsa och utbildning. Trots att Sverige har ett väl utbyggt välfärdssystem, har inkomstskillnaderna ökat och möjligheten till försörjning för utsatta grupper minskat. Till exempel har personer med funktionsnedsättning och utrikes födda lägre etableringsgrad på arbetsmarknaden jämfört med andra grupper.

Norra Djurgårdsstaden bidrar genom målområdena levande stad, tillgängligt och nära och låt naturen göra jobbet till utökad medborgardialog i utformandet av stadens offentliga rum. Målområdet engagemang och lärande stimulerar initiativ som sysselsätter individer som står utanför arbetsmarknaden genom att ställa krav vid markanvisning och entreprenadupphandling.


Mål 2: Ingen hunger

Tillgång till tillräcklig och näringsriktig mat är en mänsklig rättighet som varje land har en skyldighet att garantera sina medborgare. För att sätta målet ingen hunger i ett relevant sammanhang fokuserar Stockholms stad på delmålet om felnäring och fetma, som är ett globalt och ökande folkhälsoproblem där Stockholms stad i likhet med övriga Sverige har utmaningar.

Norra Djurgårdsstaden bidrar genom målområdet låt naturen göra jobbet till ökad lokal produktion av näringsrik mat, genom odling såväl i kvarteren som i större skala, genom att utveckla innovationsprojekt.


Mål 3: God hälsa och välbefinnande

Hälsosamma liv ska säkerställas och välbefinnande ska främjas i alla åldrar. Medellivslängden stiger i Stockholm och ohälsotalen har en sjunkande trend, men det finns stora skillnader mellan stadens delar och mellan olika grupper stockholmare. Kvinnor lever längre, men mår sämre och personer med högre utbildningsnivå har i genomsnitt bättre hälsa. Skillnader i barns uppväxtvillkor kan påverka hälsan och välbefinnandet under resten av livet. Trots att tillgången till naturområden och parker är generellt god i hela staden är det av fortsatt prioritet att säkerställa goda förutsättningar för hälsosamma livsstilar i hela staden.

Norra Djurgårdsstaden bidrar genom målområdena levande stad, tillgängligt och nära och låt naturen göra jobbet till offentliga rum för möten och aktivitet, underlättar för gång och cykel för ökad rörelse och motion och utformningen av blå- och grönstrukturen för rekreation som leder till mer hälsosamma levnadsvanor. Detta säkerställs i planeringen genom bland annat socialt värdeskapande analyser, barnkonsekvensanalyser, gång- och cykelplan. Målområdet resurshushållning och klimatansvar säkerställer sunda inomhus- och utomhusmiljöer, vilket bidrar till god hälsa.


Mål 4: God utbildning för alla

Inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet ska säkerställas och livslångt lärande ska främjas. I Stockholms stad bor en välutbildad befolkning, vilket avspeglas i ett kunskapsintensivt näringsliv. Men det finns fortfarande stora skillnader inom staden och skillnader i framför allt föräldrarnas utbildningsbakgrund och härkomst är tydliga förklaringsvariabler.

Norra Djurgårdsstaden bidrar genom målområdena levande stad, tillgängligt och nära, låt naturen göra jobbet och engagemang och lärande med tillgång och närhet till förskolor och skolor med säkra skolvägar, som leder till inkluderande och trygga utbildningsmiljöer. Hållbarhetsprofilen främjar ett livslångt lärande.


Mål 5: Jämställdhet

Jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt ska säkerställas. Stockholm är i internationell jämförelse en jämställd stad där löneskillnaderna mellan kvinnor och män sakta minskar. Men fortfarande finns skillnader mellan kvinnors och mäns livsvillkor. Kvinnors medianinkomst är lägre än männens. Det är vanligare att kvinnor använder kollektivtrafik och förflyttar sig till fots medan cykling står för en ungefär lika liten andel av både kvinnors och mäns resor. Kvinnor upplever en större otrygghet än män, vilket påverkar hur kvinnor och män rör sig i det offentliga rummet – framför allt under kvällstid.

Norra Djurgårdsstaden bidrar genom samtliga målområden till att såväl flickor och kvinnor, som pojkar och män, ska ha samma tillgång till staden med dess resurser, service, idrottsplatser, parker, transportmöjligheter med mera. Detta görs i planeringen genom bland annat socialt värdeskapande analyser, barnkonsekvensanalyser och jämställdhetsanalyser.


Mål 6: Rent vatten och sanitet för alla

Tillgången till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet ska säkerställas. Tillgång till rent vatten och sanitet är i stort sett tillgodosett för alla invånare i Sverige. Stockholms utmaningar är framför allt övergödning och utsläpp av miljögifter, som bidrar till att en del sjöar och vattendrag inte uppnår god ekologisk status.

Norra Djurgårdsstaden bidrar genom målområdet resurshushållning och minskad klimatpåverkan till minskad övergödning och resursanvändning genom innovationsprojekt för att utveckla sorterande avloppssystem där vatten, energi och växtnäring tillvaratas. Målområdet låt naturen göra jobbet bidrar genom lokalt omhändertagande av dagvatten indirekt till att minska risken för utsläpp av orenat avloppsvatten.


Mål 7: Hållbar energi för alla

Tillgång till ekonomiskt överkomlig, tillförlitlig och hållbar energi ska säkerställas. Stockholms stad behöver förändra och ställa om energisystemen, byta fossilt mot förnybart, och även effektivisera energianvändningen i samhället.

Norra Djurgårdsstaden bidrar genom målområdet resurshushållning och minskad klimatpåverkan till minskad energianvändning och ökad produktion av förnybar energi genom att ställa krav vid markanvisning och genom att utveckla innovationsprojekt.


Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt

Varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor ska säkerställas. Stockholm är motorn i svensk ekonomi med god ekonomisk tillväxt och välutbildad arbetskraft. Utmaningar finns kopplade till den tudelade arbetsmarknaden, som präglas av dels brist på kompetens och dels av att det finns grupper som har svårt att få arbete på grund av bristande utbildning och kvalifikationer.

Norra Djurgårdsstaden bidrar genom målområdet engagemang och lärande till utveckling av ny kunskap och innovativ teknik som gynnar företagande, skapar arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt. Genom målområdet levande stad säkerställs en funktionsblandning som indirekt bidrar till ett varierat innehåll och möjligheter för företag att etablera sig i området.


Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur

Infrastrukturen är motståndskraftig och planeringen av staden ska verka för en inkluderande och hållbar industrialisering, samt främja innovation. Stockholm har en väl utbyggd infrastruktur inom transporter och tekniska system. Utmaningen är bland annat att möta klimatförändringar och minska stadens resursanvändning där digitalisering kan vara en del i lösningen. Stockholm ska erbjuda trygga, välfungerande och innovativa miljöer för företagande.

Norra Djurgårdsstaden bidrar genom samtliga målområden till att bygga en funktionsblandad stad med en robust och flexibel infrastruktur som ska hålla över tid och möta framtidens utmaningar där innovation och digitalisering är viktiga verktyg. Norra Djurgårdsstaden är en testbädd för innovativ och hållbar stadsutveckling.


Mål 10: Minskad ojämlikhet

Grunden för ett hållbart samhälle är en rättvis fördelning av resurser och såväl ekonomiskt, socialt och politiskt inflytande i samhället där ingen lämnas utanför i utvecklingen. Ett jämlikt samhälle bygger på principen om allas lika rättigheter och möjligheter oberoende av kön, könsidentitet, etnicitet, religion, funktionsvariation, sexuell läggning och ålder. Även i Stockholm behöver mer göras för att minska ojämlikheten och segregationen, samt förbättra utsatta gruppers levnadsvillkor.

Norra Djurgårdsstaden bidrar genom samtliga målområden till att skapa en inkluderande, tillgänglig, trygg, jämställd och jämlik del av staden där det offentliga rummet kan användas av alla och på lika villkor. Kretsloppslösningar bidrar till en mer jämlik resursanvändning nu och över tid. Genom utökad medborgardialog och möjligheter till medskapande inbjuds alla att bidra till utvecklingen av området.


Mål 11: Hållbara städer och samhällen

Den snabba och stora inflyttningen till städer ställer nya krav. Hållbar stadsutveckling omfattar bostäder, lokaler, offentliga platser, energiförsörjning, transporter och vatten- och avfallshantering, som i sin tur kräver ny teknik och samarbete mellan flera sektorer. Stockholm är en av de snabbast växande regionerna i Europa och har utmaningar med bland annat ökad segregation, bostadsbrist och trångboddhet. Tillgången till bostäder som fler har råd med behöver öka. Staden har en hög andel kollektivtrafikresor till och från arbete, men fritidsresorna görs i betydligt högre utsträckning med bil. Stockholmarnas tillgång till naturområden och parker är generellt god men behöver fortsatt säkerställas.

Norra Djurgårdsstaden bidrar genom samtliga målområden till en inkluderande och hållbar urbanisering som minskar negativa klimateffekter och miljöpåverkan, med tillgängliga transportsystem och inkluderande grönstruktur där kultur- och naturarv som Gasverket och Nationalstadsparken skyddas. Genom innovationsprojekt utreds möjligheter att skapa bostäder till
överkomliga kostnader.


Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion

Hållbara konsumtions- och produktionsmönster ska säkerställas. Våra nuvarande konsumtionsmönster påverkar miljön och klimatet negativt vilket är en stor utmaning då rådande konsumtionsmönster är kopplade till sociala normer som tar tid att förändra. Stockholms stad har gjort framsteg när det gäller hantering av avfall och återvinning, men mer behöver göras.

Norra Djurgårdsstaden bidrar genom målområdena resurshushållning och minskad klimatpåverkan och engagemang och lärande till ökat återbruk och en resurseffektiv hantering av övriga materialflöden.


Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna

Omedelbara åtgärder för att minska växthusgasutsläppen och bekämpa dess konsekvenser ska vidtas. Stockholms stad har under årtionden bedrivit ett framgångsrikt arbete för att minska växthusgasutsläppen. Även om utsläppen sedan 1990 nästan halverats återstår mycket att göra, särskilt inom trafiken. Staden behöver också hantera klimat förändringarnas förväntade effekter såsom översvämningar och värmeböljor.

Norra Djurgårdsstaden bidrar genom samtliga målområden till att minska användning av fossila bränslen i transport- och energisystemet, öka produktion av förnybar energi och minska energianvändningen. Grönstrukturen används för att hantera klimateffekter som värmeböljor, skyfall och torra perioder. Detta
uppnås genom att ställa krav vid markanvisning.


Mål 14: Hav och marina resurser

Haven och de marina resurserna ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt. Stockholms vattenförekomster, Mälaren och Östersjön är hårt belastade av mänsklig aktivitet. Övergödning, miljögifter och fysisk påverkan bidrar till att det blir svårt att uppnå god ekologisk status i stadens vatten.

Norra Djurgårdsstaden bidrar genom målområdena resurshushållning och minskad klimatpåverkan och låt naturen göra jobbet till att minska miljöbelastningen på vattendrag genom sanering av marken och effektiv dagvattenhantering.


Mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald

Hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem ska skyddas, återställas och främjas, skogar ska brukas hållbart, markförstöringen ska stoppas och förlusten av biologisk mångfald ska hejdas. Den snabba utbyggnadstakten i Stockholm och att exploateringen delvis sker i svaga gröna länkar som ger en minskad andel grönyta innebär utmaningar för den biologiska mångfalden.

Norra Djurgårdsstaden bidrar genom målområdena levande stad och låt naturen göra jobbet till att skapa habitat och spridningskorridorer som gynnar biologisk mångfald och robusta ekosystem genom att öka ekosystemtjänster. Detta uppnås med hjälp av multifunktionell grön- och blåstruktur och god hantering av dagvatten.


Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen

Fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling ska främjas och tillgång till rättvisa ska tillhandahållas. Stockholms stad fokuserar på frågor som rör ökad social inkludering och trygghet. Valdeltagandet ökar totalt sett i staden, men det finns stora skillnader mellan stadsdelar. Det finns även skillnader i upplevelsen av otrygghet mellan olika delar av staden och mellan olika grupper stockholmare.

Norra Djurgårdsstaden bidrar genom målområdena levande stad, tillgängligt och nära, låt naturen göra jobbet och engagemang och lärande till att planera för välbefolkade platser och stråk som bidrar till ökad trygghet och inkludering för människor som känner sig otrygga i offentliga miljöer. Genom inkluderande
processer i utvecklingen av området ska fler människor oavsett kön, ålder och bakgrund kunna delta.


Mål 17: Genomförande och globalt partnerskap

Globala mål Agenda 2030 Norra DjurgårdsstadenVärlden är idag mer sammankopplad än någonsin och målen kan bara förverkligas genom globalt partnerskap och samarbete. Många av de viktiga satsningar som pågår i Stockholmsregionen bygger på ett väl utvecklat samarbete och olika former av partnerskap mellan staden, andra offentliga aktörer, akademin, näringslivet och civilsamhället.

Norra Djurgårdsstaden bidrar genom projektets arbetssätt och målområdet engagemang och lärande till en ökad samverkan mellan alla involverade aktörer, samt till innovation, kunskapsutveckling och spridning av erfarenheter. Dessutom tillhandahålls kunskaps- och kompetensutveckling och kompetensprogram för alla deltagare.

Globala mål Agenda 2030 Norra Djurgårdsstaden
Globala målen för hållbar stadsutveckling

Agenda 2030

2015 antog FN:s generalförsamling Agenda 2030 med 17 globala mål som spänner över många samhällsutmaningar, där mänskliga rättigheter är en utgångspunkt. Fram till 2030 har världens länder förbundit sig att tillsammans genomföra en samhällsförändring som leder till att uppnå en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. Agendan är global, men det är på den lokala nivån som stora delar av åtagandena och arbetet med målen omsätts i praktiken och Stockholm ska vara ledande i genomförandet.

Agenda 2030 sätter fokus på hur staden skapar god tillgänglighet och delaktighet för alla invånare, ett gynnsamt klimat för företag och innovation samt attraktiva boende miljöer. Samtidigt behöver staden minska sin miljö- och klimatpåverkan, bryta ohållbara konsumtions- och produktionsmönster, motverka segregation och ojämlikhet samt öka jämställdhet. Stockholms stad behöver därför utveckla arbetssätt för att integrera olika perspektiv för hållbar utveckling i flera delar av samhället. Genomförandet av Agenda 2030 ska bland annat leda till ökad jämställdhet, ökad social inkludering, minskad ojämlikhet och minskad klimatpåverkan.

Arbetet med Agenda 2030 stimulerar också sammerkan, överbrygger stuprör och organisatoriska gränser samt präglas av lärande och utbyte av erfarenheter.

Utvecklingen av Norra Djurgårdsstaden utgår främst från mål 11, hållbara städer och samhällen, men arbetar aktivt med alla mål.

Måluppfyllnad Norra Djurgårdsstaden
Direkt och indirekt måluppfyllnad
Måluppfyllnad Norra Djurgårdsstaden
Direkt och indirekt måluppfyllnad