1. Start
  2. /
  3. Resultat
  4. /
  5. 3. Resurshushåll...
  6. /
  7. Hållbara byggnad...

Hållbara byggnader

Alla material som byggs in och används i Norra Djurgårdsstaden dokumenteras och det kemiska innehållet kontrolleras utifrån försiktighetsprincipen. Bra inomhusmiljö, motsvarande Miljöbyggnad Guld, ska nås för inomhusmiljö i samtliga byggnader. Varje byggnad innehåller 100–400 unika produkter.

3.7 Sund inomhusmiljö

För att säkerställa en god inomhusmiljö är kvalitetssäkring under byggproduktion och behovsstyrd ventilation avgörande. Dagsljus påverkas framförallt av stadsstrukturen. Därför är tidig samverkan mellan arkitekt, energi- och innemiljöexperter av stor vikt.

80 % av byggaktörerna når nivå Miljöbyggnad Guld på indikator för inomhusmiljön. De avvikelser som förekommer rör främst termiskt klimat sommartid och dagsljus.

En utmaning i Södra Värtan och Valparaiso är lågfrekvent buller från fartyg som ligger i hamnen. Det saknas typgodkända fönster på marknaden som klarar låga ljudfrekvenser. För att kunna bygga bostäder och skola i den södra och mellersta delen av Södra Värtan samt i Valparaiso, behöver bullret från färjorna skärmas av. De nya kontorsfastigheterna fungerar därför även som bullerskärm.

Byggnadernas inomhusmiljö

Krav:
Från och med Norra 2 ska nivå Miljöbyggnad Guld uppnås för innemiljön.

För att säkerställa en god inomhusmiljö ställs krav på att byggnaderna ska uppnå Miljöbyggnad Guld aggregerat (sammanvägt) från nio indikatorer inom området inomhusmiljö som omfattar legionella, radon, ventilation, ljud, fukt, kvävedioxid, termiskt klimat sommar och vinter samt dagsljus. Erfarenheten är att ju tidigare samverkan sker mellan arkitekt, energi- och innemiljöexperter desto större möjlighet att alla innemiljökraven uppfylls. Den stora utmaningen i en tätbebyggd stadsdel är tillgången på dagsljus. Utöver dagsljus är det främst en utmaning för byggaktörerna att uppnå högre betyg än Silver på ljud och kvävedioxid på grund av närliggande gator, samt termiskt klimat sommartid på grund av de solvärmelaster som uppstår på sommaren. Se tabell 3.10.

Tabell 3.10 Miljöbyggnad Guld inomhusnivå, per etapp.

EtappNorra 2BrofästetGasverket VästraJackproppenSödra Värtan
Norra 2BrofästetGasverket VästraJackproppenSödra Värtan
StatusFärdigbyggtPågåendePågåendePågåendePågående
Uppnår nivå Guld för inomhusmiljö, enligt Miljöbyggnad5 av 98 av 96 av 71 av 13 av 3
Norra 2

Två av nio byggaktörer har beviljats avsteg från dagsljuskravet på grund av stadsstrukturen i området. Samtliga byggaktörer har lyckats balansera dagsljus och termiskt klimat sommar med krav på låg energianvändning med hjälp av till exempel fönsterplaceringar, skuggande balkonger och frikyla. Byggaktörer har även arbetat aktivt med radon- och fuktsäkerhet både i konstruktioner och i byggprocessen.


Brofästet

Alla byggaktörer utom en uppnår Guld i etapp Brofästet aggregerat för inomhusmiljöindikatorerna. De inomhusmiljöindikatorer där byggaktörer inte klarar nivå Guld är dagsljus, termiskt klimat sommartid samt ljudkravet eftersom det är nära till trafikerade gator.


Gasverket Västra

I Gasverket Västra har hittills alla byggnader utom en uppnått nivå Guld aggregerat för innemiljöområdet. Precis som i de andra etapperna är det främst för indikatorerna dagsljus och termiskt klimat sommar som kräver mest arbete. Flera av de befintliga byggnaderna inom Gasverket Västra har, av kulturhistoriska skäl, begränsade möjligheter att påverka till exempel dagsljus och termiskt klimat. De byggaktörer som jobbar med dessa byggnader har dock arbetat hårt för att uppnå bästa möjliga resultat för samtliga indikatorer: ljud, radon, ventilation, trafik, fukt, inneklimat, dagsljus och legionella, vilket är en förutsättning för en bra innemiljö.

SISAB (Bobergsskolan)
Nya byggnader har kopplats ihop med den befintliga byggnaden via en länkbyggnad. Skolan har flera öppna miljöer vilket har ställt särskilda krav på god akustik. Inneklimatet i byggnaden har simulerats för att säkerställa bra inneklimat både sommar och vinter. Bedömningar av solstrålningsvariation är utförd så att hänsyn tas till variation i solvandring under året. Byggnaderna har fuktsäkerhetsprojekterats enligt Bygga F, vilket innebär att fuktkritiska konstruktioner identifieras och hanteras systematiskt. Byggnaden uppnår nivå Guld på innemiljön.

Fastighetskontoret (Hjorthagshallen)
Byggnaden har 3 våningsplan innehållande en stor idrottshall samt flera omklädningsrum, kök, servering, läktare med mera. Hallen rymmer 300 personer inklusive idrottare och åskådare. Lokalen används för inomhussporter med omklädningsrum och duschar vilka ger en fuktpåverkan och ett fukttillskott till inomhusluften. En fuktsäkerhetsbeskrivning har därför följts för att öka kvaliteten i projektets fuktsäkerhetsarbete och för att föra fram beställarens krav på fuktsäkerhet. Byggnaden har även uppförts som radonskyddad byggnad. Samtliga rör- och kabelgenomföringar genom bottenplattan är radontätade. Byggnaden uppnår nivå Guld för innemiljön.

Vectura (Förskola – Hus 11)
Ett blåklassat magasin från 1909 har byggts om till förskola i ett plan och med teknikutrymmen på vinden. Magasinhuset har kompletterats med en tillbyggnad. Förskolan har en kreativ planlösning som prioriterar öppenhet mellan avdelningar och rum. Förskolan har torg, vilrum, lekrum, uterum, kök, hygienrum, kapprum, fläktrum och administrativa utrymmen. Mycket arbete har lagts ned på att få ett bra inneklimat. Detta har åstadkommits genom välisolerade väggar och fönster. Det finns även en inställning för varmare inomhustemperatur vintertid. Byggnaden uppnår därigenom nivå Guld för innemiljön.

Region Stockholm, Trafikförvaltningen (Spårvägsmuseet – Hus 9)
Byggnaden består av fyra plan som renoverats och byggts om för att uppfylla Spårvägsmuseets krav inför öppnandet 2021. Under renoveringen har stor vikt lagts på placeringen av olika arbetsytor för att maximera dagsljusinsläppet. Byggnadens äldre fönster har kompletterats med isolerglas för att klara energikraven. På så sätt maximeras dagsljusinsläppet från befintliga fönster i ytterväggen till lokaler där personer vistas dagligen. Byggnaden uppnår med dessa kompletteringar slutligen nivå Silver för innemiljön.

CA Fastigheter (Klätterverket – Hus 7)
Klätterverket är måna om att alla besökare är i termisk balans. Under själva klättringen vill man inte ha det för varmt då det försämrar prestationen på flera sätt. Bra friktion är viktig. I projekteringen av ventilationssystemet har det därför gjorts åtgärder för att den ekvivalenta temperaturen alltid ska vara optimal. Olika typer av fönstervädring utförs både sommartid och vintertid. På vintern kan ventilation och uppvärmning anpassas efter väder, beläggning och aktivitet. Byggnaden har därför uppnått nivå Guld för innemiljön.

Exploateringskontoret (Gasklocka 2)
I Gasklocka 2 planeras en ny kulturscen med en salong med plats för över 2 000 i publiken samt en bankettsal för 1 000 personer på översta planet med en takhöjd på 14 meter. Inneklimatet är viktigt och flera klimatberäkningar har genomförts för att säkerställa det. En klimatberäkning för att undersöka vilket klimat som erhålls vid ett scenario motsvarande en rockkonsert har genomförts för föreställningssalongen. Hänsyn har tagits för tilluftstemperaturer och ventilationsflöden för att se vilken rumstemperatur som fås vid olika driftsfall. Byggnaden beräknas bli färdigställd 2025 och målet är att uppnå nivå Guld för innemiljön.


Jackproppen

För byggnaden i parkleken har termiskt klimat sommartid varit en utmaning på grund av större fönster. För att uppnå nivå Guld kommer byggnaden därför att kompletteras med solavskärmning.


Södra Värtan Norra

De tre byggaktörer som hittills rapporterat programhandling strävar efter Guldnivå på innemiljön. En utmaning i Södra Värtan är lågfrekvent buller från fartyg som ligger i hamnen. Det saknas i dag typgodkända fönster på marknaden som klarar låga frekvenser.

Så tycker de boende

Boendeenkäten från 2019 visar att 93 % av de boende upplever att tillgången på dagsljus generellt är bra eller mycket bra, 81 % anser att luftkvaliteten och 58 % att temperaturen är mycket eller ganska bra i deras bostad. Se diagram 3.21 och 3.22.

Diagram 3.21 Vad anser du om luftkvaliteten i bostaden i allmänhet?

Diagram 3.22 Vad anser du om bostadens temperatur i allmänhet? 

De boende har mestadels störts av buller från byggarbetsplatser. Se tabell 3.23.

Diagram 3.23 Om du tänker på de senaste 12 månaderna och gör en sammantagen bedömning av hur det vart i när du var hemma (inomhus och utomhus). Hur mycket har du störts eller besvärats av… 

Se hur målet nåtts
MålUppföljningsmått
MålUppföljningsmått
3.7 Sund inomhusmiljö i utformning och användning av byggnader80 % av byggaktörer uppfyller klass Guld, Miljöbyggnad (inomhusmiljö).

3.8 Hållbara val av byggmaterial

Tegelfasder i etapp Norra 2.

Alla material som byggs in och används i Norra Djurgårdsstaden dokumenteras och kontrolleras ur kemikaliesynpunkt utifrån försiktighetsprincipen.

Samtliga byggaktörer och stadens projektörer samt entreprenörer använder något av de nationella miljöbedömningssystemen. De dokumenterar material samt rapporterar uppkomna avvikelser. I dagsläget ställs inte krav på temporära material som byggställningar, byggstängsel och tillfälliga belysningsstolpar.

Materialval

Krav:

  • Från och med Norra 2 ska produkter klara krav på innehåll och dokumentation motsvarande innehållskriterierna i nationella bedömningssystem. PVC, hormonstörande ämnen samt zink och koppar får inte förekomma. Alla produkter ska dokumenteras i en digital loggbok. Detta gäller även vid upphandling av entreprenader. Norra 1 och Västra har frivilliga åtaganden.
  • Produkternas innehåll ska vara deklarerad i en byggvarudeklaration och kontrolleras mot nationella miljöbedömningssystem utefter kemiskt innehåll och livscykelkriterier samt dokumenteras i digital loggbok.
  • Om materialkraven inte uppnås, beslutar staden om att godkänna eller avslå avvikelsen. En avvikelse godkänns när det saknas alternativ (avsteg). Avvikelse medges inte om kravet inte omhändertagits.
Kvartersmark

Varje byggnad innehåller 100–400 unika produkter. Erfarenheter visar att ett stort antal avvikelser kan vara en signal om att byggaktören har ett systematiskt arbetssätt att hantera dessa. Det förekommer dock att material som inte uppfyller krav byggs in utan stadens godkännande och dessa hanteras alltid som en avvikelse. Läs mer i tabell 3.11.

Tabell 3.11 Ej godkända avvikelser på material gällande kemiskt innehåll, byggaktörer

KravAvsteg/avvikelserMotivering
KravAvvikelserMotivering
Produkter som klassas undviks enligt nationella bedömningssystem samt andra ämnen som inte får förekommaHalogenerade produkter (persienn)Brist på alternativ
Utfasningsämnen (rostskyddsfärg, ventiler, sprinkler)Brist på alternativ, upptäckts efter inbyggnad, antikvariska skäl
Hormonstörande ämnen (kemiska produkter, armatur, brandgasspjäll, takavattning)Funktionsskäl, brist på alternativ, ämne ingår vid tillverkning men ej i slutprodukt
Zink (fasad, färg)Fasadalternativ saknas, antikvariska skäl, upptäckt efter inbyggnad
Koppar (inga avvikelser)
Saknar innehållsinformation(Armaturer)Avvaktar bedömning
Allmän platsmark

I anläggningsprojekt på allmän platsmark används mellan 30 och 100 unika produkter.

Erfarenheter visar att ett stort antal avvikelser kan vara en signal om att entreprenaden har ett systematiskt arbetssätt att hantera dessa. Det förekommer dock att material som inte uppfyller krav byggs in utan stadens godkännande och dessa hanteras alltid som en avvikelse. På allmän platsmark dokumenteras också bränslen och andra förbrukningskemikalier som ofta ger upphov till avvikelser. Avvikelser uppstår ibland på grund av okunskap hos leverantörer om arbete med miljöbedömning. Särskilt utomhusbelysning och annan elektronik är ofta komplexa material på grund av mängden ämnen som ingår i dessa samt långa leverantörsled. I samarbete med trafikkontorets belysningsenhet och Byggvarubedömningen har mängden miljöbedömt belysningsmaterial ökat under året. Läs mer i tabell 3.12.

Tabell 3.12 Avvikelser på anläggningsmaterial gällande kemiskt innehåll, entreprenader allmän platsmark

KravAvsteg/avvikelserMotivering
KravAvvikelserMotivering
Produkter som klassas undviks enligt nationella bedömningssystem samt andra ämnen som inte får förekomma Halogenerade produkter (kuventil, brunnsbetäckning)Alternativ saknas
Utfasningsämnen Funktionsskäl, alternativ saknas
Hormonstörande ämnen (kabel)Funktionsskäl
Zink (stolp, pollare, cykelställ, bänk)Funktionsskäl, föreskrivet i stadens möbelprogram och teknisk handbok
Koppar (inga avvikelser)
Saknar innehållsinformation (armaturer, kemiska produkter)Svårighet att få leverantör att bedöma produkt, avvaktar bedömning

9 Byggvarubedömningen, SundaHus, BASTA
10 Zink och koppar får inte förekomma i kontakt med vatten i öppna system

För att bidra till bättre arbetsförhållanden i produktionen av natursten ställs etiska krav i entreprenadupphandlingarna. Under 2020 har all sten kontrollerats och kraven uppnåtts, förutom i en entreprenad där inget krav ställdes och underlag saknas för att kunna bedöma om kravet uppfylls.

Det ställs också krav på entreprenörer att göra en självskattning gällande etiskt ansvar i leverantörskedjan. Resultatet visar att entreprenörerna arbetar med frågan i varierande grad. Vissa entreprenörer har ett systematiskt arbete och krav på uppförandekod gentemot underleverantörer, men generellt saknas systematiskt arbete för att säkerställa etisk leverantörskedja för material.

För att minska mängden miljö- och hälsofarliga ämnen och spridningen av mikroplaster har det införts krav på minskad användning av konstgräs och gummiasfalt. Där dessa typer av material krävs, har striktare kemikaliekrav införts. Kravet har också införts för byggaktörer i området under 2020.

Tryckimpregnerat trä får inte användas i området. Trä som används ska vara FSC- eller PEFC-märkt. Under året har uppföljningsrutiner vidareutvecklats för att öka spårbarheten för trä som används i Norra Djurgårdsstaden. Trämärkningarna är erkända som de mest långtgående certifieringarna när det kommer till skogsbruk. De har dock blivit kritiserade för att vara otillräckliga, ha för lågt satta krav och bristande kontroll.

Norra Djurgårdsstaden har under 2020 tillsammans med RISE och Swedwatch undersökt alternativa träslag och träskyddsmedel för att utvärdera funktion samt etiska och miljömässiga risker för de olika träslagen avseende platsbyggda träkonstruktioner utomhus. Arbetet har även inkluderat förankring med representanter inom stadens förvaltningar och bolag. Stockholms stad kommer att använda underlaget i arbetet med att utveckla krav för att minimera risker för de skogsprodukter som köps in med fokus på legalitet, påverkan på biologiskt mångfald och hur hänsyn tas till urfolks rättigheter.

Naturgrus är en ändlig resurs. För att minska användandet av naturgrus ställs krav om att max 25 % av ballasten får vara naturgrus i anläggningsprojekt. Kravet uppfylls för ballast i platsgjutna konstruktioner och ska även skalas upp för att gälla fabriksgjutna produkter som betongplattor och prefabricerade byggnadsdelar i kommande projekt.

Se hur målet nåtts
MålUppföljningsmått
MålUppföljningsmått/aktiviteter
3.8 Hållbara val av byggmaterialAndel ej godkända avvikelser av totalt inkomna avvikelser: Byggaktörer: 22 %, allmän plats: 13 %. 100 % av byggaktörer och stadens entreprenader dokumenterar material i digital loggbok.
Trä 100 % FSC-märkt, natursten 100 % uppfyller stadens etiska kriterier.
Utredning avs. miljömässiga och sociala aspekter för trä i utomhuskonstruktioner.

3.9 Robust byggande

Den byggda miljön ska hålla över tid vilket ställer krav på att byggnader och anläggningar utformas med hög kvalitet. 2019 genomfördes en livscykelkostnadsanalys (LCC) för papperskorgar i offentlig miljö. LCC-analysen visar att papperskorgar kopplade till sopsug är det mest kostnadseffektiva alternativet jämfört med konventionell papperskorg och solcellsdriven självkomprimerande papperskorg. Läs mer


Se hur målet nåtts
MålUppföljningsmått
MålUppföljningsmått
3.9 Främja robust byggandeLCC för fallskydd och sopsug genomfördes 2019.

Hitta på sidan

Visste du att:

  • 80 % av byggaktörerna når nivå Miljöbyggnad Guld för inomhusmiljö.
  • 81 % av de boende anser att luftkvaliteten är mycket eller ganska bra i deras bostad.