Energi och klimat

Genom att byggnaden har ett bra klimatskal uppnås god energiprestanda. Det handlar om att de ska ha välisolerade fasader, tak, golv och fönster samt energieffektiva installationer. Dessutom ska förnybar energi produceras lokalt. Energiberäkningar lämnas in för alla skeden. Efter att byggnaden varit i drift i två år lämnas uppmätta värden. Även byggbodar ska vara energieffektiva och el som används för bodetablering och byggarbetsplats ska vara miljömärkt. Klimateffekten av inbyggt material ska minimeras.

3.4 Effektiv energianvändning

För att minska energianvändningen är alla nya byggnader lågenergihus med ett välisolerat klimatskal och energieffektiva installationer. Den första uppföljningen av Norra 2, två år efter inflyttning, visade att de projekterade värdena för energi överskridits. Uppmätt energianvändning i Norra 2 är i genomsnitt 70 kWh m² per år  Atemp och ligger därmed 27 % över Norra Djurgårdsstadens kravnivå. Samtidigt är det 22 % lägre än då gällande BBR vilket innebär att byggnaderna uppfyller nollenergidirektivet. Läs mer

Drygt tio år har gått sedan Norra Djurgårdsstaden fick i uppdrag av Stockholms stadskommunfullmäktige att driva, utveckla och sprida kunskap om hållbar stadsutveckling. En viktig aspekt i detta är att bygga lågenergihus. Hur har det gått? Har kraven nåtts, vilka lärdomar har gjorts och vilka utmaningar finns? Se filmen där hållbarhetsstrategen Christina Salmhofer, klimat-och energiexperten Örjan Lönngren och Torbjörn Kumlin, projektledare Stockholmshem, berättar mera. Se filmen om hur vi arbetar för att nå energikraven.
Kvartersmark
Byggnadernas energianvändning

Energiberäkningar lämnas in för alla skeden. Efter att byggnaden varit i drift i två år lämnas uppmätta värden enligt kravet för Norra Djurgårdsstaden, där el för uppvärmning och varmvatten viktas med faktor 2 och sedan normaliseras enligt BEN samt normalårskorrigeras. Förutom detta får solenergi inte tillgodogöras i energiprestandan från och med Brofästet. Det ska därför poängteras att den data som presenteras inte är jämförbar med hur beräkning görs enligt BBR, eftersom ingen viktning sker och solenergi får tillgodoräknas.
Mer om detta finns under Brofästet >

Krav:

  • Norra 2, Brofästet och Gasverket: bostäder 55 kWh/m² och lokaler 45 kWh/m² specifik energi
  • Södra Värtahamnen: bostäder 50 kWh/m² och lokaler 45 kWh/m² nettoenergi
  • Befintliga byggnader i Gasverket: målsättning 50 % reduktion
  • Norra 1, Västra och Värtaterminalen har frivilliga åtaganden

Energianvändningen uppges i kWh/m² Atemp och år och omfattar energi för uppvärmning, tappvarmvatten, fastighetsenergi och komfortkyla. Tillägg för luftomsättning i lokaler får göras enligt Boverkets anvisningar.

Energiprestandan har successivt förbättrats mellan etapperna, samtidigt som kraven i Boverkets byggregler, BBR, har skärpts. Det är den köpta energin som redovisas. I Norra 1, Västra och Värtaterminalen var energiåtagandet frivilligt och utgår från byggaktörernas egna uppgifter, vilket inte granskats av Stockholms stad. Resultaten har inte redovisats enligt samma förutsättningar (viktning, normalisering) och kan därför inte jämföras med senare etapper.

Diagram 3.9 Genomsnittligt energiprestanda per etapp, kWh/m² Atemp och år

Energiprestanda per etapp och byggaktör

Norra 2

Norra 2 var den första etappen där skarpa energikrav samt viktningsfaktor 2 för elvärme infördes. Alla byggaktörer är anslutna till fjärrvärme och har FTX-system för luftbehandling. I etappen var det möjligt att tillgodoräkna all egenproducerad energi. Formfaktor, andel av fönsterarean och isoleringsprestanda på klimatskal varierar. Sämre förutsättningar kunde delvis kompenseras med installationstekniska komponenter som solfångare, solceller och avloppsvärmeväxlare.

Samtliga byggaktörer har lämnat in uppmätta värden och kraven uppfylls inte. Staden och byggaktörerna har i dialogmöten fortsatt diskussionerna om orsaker till avvikelserna. Därefter har det tagits fram en strategi för att åtgärda brister och fel för att nå kravet. Samtliga byggaktörer rapporterar större värmeförluster än beräknat, framför allt för ventilation, VVC-förluster och köldbryggor. Andra orsaker som identifierats är problem med mätare, injustering av systemen och felkopplingar som inte upptäckts förrän vid garantibesiktning. Varmvattenanvändningen är i nästan alla byggnader lägre än schablonvärdet. Fastighetsenergin har minskat efter den första redovisningen av uppmätta värden. De installerade avloppsvärmeväxlarna och solfångarna uppnår inte leverantörernas utlovade prestanda. Mätning av energianvändning i garage behöver ses över. Intrimning och justering av systemen samt åtgärder av bygg- och installationstekniska fel pågår. Det finns även brister i överlämningen från projektering till byggproduktion och från byggproduktion till förvaltning. Byggaktörerna kommer efter uppvärmningssäsongen 2021 att presentera resultatet av arbetet.

Denna erfarenhetsåterföring med lärdomar från Norra 2 är ett mycket viktigt bidrag för byggbranschens utveckling. Tack vare en aktiv och transparent samverkan mellan alla parter har det skapats en betydelsefull kunskapsplattform.

Normalisering i uppföljningsskede har gjorts enligt Boverkets föreskrifter BEN, men behöver förbättras och utvecklas.

Dialogmötena har bidragit till viktiga insikter och lärdomar för byggandet av energieffektiva byggnader igenom hela byggprocessen – från projektering och byggproduktion till drift och förvaltning. Det finns förbättringspotential i alla delar av byggprocessen från projekteringsskeden, energisamordning, relationshandling, till överlämning till driftpersonal och förvaltning. Erfarenheterna är unika och kommer att bidra till kompetenshöjning i hela byggbranschen. Uppdatering av uppmätta värden efter åtgärder har skett under hösten 2020.

Diagram 3.10 Energiprestanda Norra 2, kWh/m² Atemp och år

Kommentarer:

  • Bonava har högre uppmätt värmeanvändning, något sämre solcellsprestanda och cirka 3 kWh/m² lägre varmvattenanvändning än beräknat, trots att avloppsvärmeväxlaren inte var i funktion under en period. Högre värmebehov förklaras av obalans i ventilationssystemet, högre innetemperatur, injusteringsbrister och påslag för elansluten komfortgolvvärme som därmed viktas med faktor 2.
  • Heba har högre uppmätt värmeanvändning på grund av VVC-förluster, högre luftflöden än beräknat samt injusteringsproblem. Åtgärder som har vidtagits är översyn av FTX-prestanda och ventilationssystemet samt injustering av värmesystemet, vilket gav resultat i lägre energianvändning.
  • SSM har uppmätt högre värmeanvändning än beräknat. Solenergimätningen är undermålig och kunde inte avläsas vid den senaste uppföljningen. Varmvattenanvändningen är lägre än schablonvärdet. Uppföljningsrutiner behöver förbättras.
  • Viktor Hanson har högre värmeanvändning på grund av mätfel, felinstallationer av värmesystemet och andra delar som påverkar energiprestandan, som solfångare och golvvärme, vilket upptäcktes vid slutbesiktning. Dessa har injusterats och till stor del åtgärdats, men arbete återstår.
  • Wallenstams bostäder har brister i värmesystemet och något högre andel fastighetsel än beräknat. Förbättringar har skett i uppföljningsrutiner. Åtgärder av fel och brister samt injustering pågår fortfarande och har hittills gett bra resultat.
  • Wallenstams förskola har hög värmeanvändning på grund av ventilationssystemet inte var behovsstyrt, viket resulterat i höga luftflöden, långa drifttider och höga inomhustemperaturer. Brukarbeteende har spelat en stor roll här. Injustering och åtgärdsaktiviteter pågår och förväntas ge ett förbättrat resultat.
  • Erik Wallin identifierade brister i elbatterier i lägenhets-FTX- aggregat och hade elansluten komfortgolvvärme som ska viktas med faktor 2. Solfångaranläggningen uppnådde inte den utlovade prestandan och en felinstallerad avloppsvärmeväxlare fungerat inte. VVC-förluster är höga.
  • Skanska har högre värmeanvändning på grund av bristande idriftsättningen såsom mätfel och drifttider.
  • Stockholmshem har högre värmeanvändning på grund av bristande idriftsättning, såsom mätfel och injustering. Även avloppsvärmeväxlaren var ur funktion under den första uppföljningen och undermätare för en verksamhetslokal saknades. Åtgärder pågår för att trimma in och åtgärda brister i ventilations- och värmesystemet. Fastighetsenergi har kunnat reduceras.
Brofästet

Från och med Brofästet kan egenproducerad energi inte längre tillgodoräknas. Viktningsfaktor 2 för elvärme kvarstår. En särskild markanvisningstävling för plusenergihus genomfördes, det vill säga byggnader som producerar mer energi än de använder över året.

Svebys schablon för varmvattenanvändning ökade med 5 kWh/m² och år. Större fokus har lagts på VVC- och andra systemförluster samt köldbryggor som har visat sig vara viktiga för byggnadernas energibalans. Några byggaktörer har geo-FTX med förvärmning av inkommande luft i FTX och några valde att installera avloppsvärmeväxlare. I Brofästet har hälften av byggnaderna bergvärme med fjärrvärme som spets.

Några byggnader togs i drift under 2020 och uppmätta värden för första driftåret saknas. Stockholms stad har även här genomfört dialogmöten för att dela erfarenheter från Norra 2 och förebygga uppkomsten av fel och undermålig uppföljning. Uppmätta värden ett år efter inflyttning för återstående byggaktörer kommer att redovisas 2021.

Diagram 3.11 Energiprestanda Brofästet, kWh/m² Atemp och år

Kommentarer:

  • Stockholmshems plusenergihus har en uppmätt, normaliserad och normalskorrigerad energiprestanda på 32 kWh/m² (viktad med faktor 2 för eluppvärmning). Byggnaderna har bra formfaktor och byggnads- och installationstekniska parametrar med hög prestanda i kombination med minimerade distributionsförluster. Systemverkningsgraden av solcellerna ökas genom återvinning av överskottsvärmen från växelriktarna som återladdar borrhålen samt optimerar bergvärmepumparna för tappvattenproduktionen sommartid. Goda erfarenheter av avloppsvärmeväxlare och solceller som levererade bättre än beräknat. En energisamordnare fanns med hela vägen – från projekteringen till uppföljning och det togs tidigt fram en mätplan. Styrning och övervakning av mätning var viktig samt regelbundna kvalitetsronder och en organisation för uppföljning från och med inflyttning, med kontinuerliga uppföljningsmöten minst en gång per kvartal. Bra erfarenhet med utförandeentreprenad som har gett bättre möjlighet till styrning av de viktiga delsystemen.
  • Tobin Properties: Har en bergvärmepump med hög prestanda och COP-faktor samt FTX med GeoFTX-lösning. Det innebär förvärmning av uteluft via borrhål samt kylning av uteluft sommartid.
  • Einar Mattsson 1: Har fjärrvärme kompletterat med FTX i ventilationssystem, el-eftervärmebatteri i lägenheterna, luftvärmelösning och avloppsvärmeväxlare. Borrhål för förvärmning av luften fungerar väl och solceller på ett av husen producerar el, men har inte påvisat så bra resultat. Troligtvis beror detta på undermåliga mätare. Elansluten komfortgolvvärme har inte tagits med i beräkningen och avloppsvärmeväxlare har inte fungerat. Einar Mattsson har presenterat en rad brister som bör åtgärdas under uppvärmningssäsong 2020-2021. Målet är att avsevärt reducera energianvändningen. Åtgärder omfattar intrimning och reglering samt komplettering av mätare på rätt ställen.
  • Besqab har två byggnader med bra formfaktor. Byggnaderna värms upp med fjärrvärme och systemet har FTX- system för luftbehandling och återvinning av värme. Låga U- värden på byggdelar minskar värmeförluster avsevärt. Parkhuset visar något högre resultat i relationshandling. Avvikelsen är marginell om säkerhetsmarginalen räknas bort.

Skillnader i Norra Djurgårdstadens krav jämfört med BBR
I Norra Djurgårdsstaden beräknas energiprestandan på ett annat sätt än BBR. I BBR sker ingen viktning och producerad solenergi får tillgodoräknas. Det blir särskilt tydligt i Brofästet där en hög produktion av solenergi påverkar resultatet, se tabell 3.7. Enligt Norra Djurgårdsstadens krav ligger några byggaktörer en bra bit över, men enligt BBR klarar alla byggaktörer kravet med råge. Stockholmshems plusenergihus ligger på uppmätta värden på 12 kWh/m² Atemp och år enligt BBR.

Tabell 3.7

ByggaktörNDS kravRedovisat enligt krav i NDS (viktning, solenergi får ej tillgodoräknas)Krav enligt gällande BBRRedovisat enligt BBR (ej viktning, solenergi får tillgodoräknas)Uppvärmnings-sätt
ByggaktörNDS kravRedovisat enligt krav i NDS
(viktning, solenergi får ej tillgodoräknas)
Krav enligt gällande BBRRedovisat enligt BBR
(ej viktning, solenergi får tillgodoräknas)
Uppvärmningssätt
Stockholmshem55325012Värmepump
Tobin 155555034Värmepump
Tobin 255555033Värmepump
Einar Mattsson 155929084Fjärrvärme
HSB55758073Fjärrvärme
Besquab55659063Fjärrvärme
Gasverket Västra

Gasverket består bland annat av befintliga byggnader med höga kulturhistoriska värden. Utmaningen är att väga dessa värden mot energieffektiviseringsåtgärder. För att nå kravet projekteras byggnaderna med välisolerade golvbjälklag och tak samt förbättrade energieffektiva fönster och luftbehandlingssystem, FTX. Nya byggnader utrustas med välisolerade, täta klimatskal och FTX. Energiförsörjning sker med fjärrvärme och fjärrkyla.

Diagram 3.12 Energiprestanda Gasverket Västra, kWh/m² Atemp och år

Kommentarer:

Uppmätta värden redovisas inte, då flera byggnader inte varit i bruk under två år.

  • Fastighetskontoret (idrottshall) (nybyggd) uppfyller passivhusstandard (enligt FEBY) med ett energieffektivt klimatskal och ventilationssystem med smart styrning.
  • SISAB (Bobergsskolan) (nybyggd) har tillgodoräknat sig höga lufttillägg men har avsevärt förbättrat resultat jämfört med projektering.
  • Ombyggnad av Vecturas förskolan (befintlig) visar en förbättring på 79 % jämfört med den ursprungliga energiprestandan.
  • Region Stockholms Spårvägsmuseet (befintlig byggnad) visar energiberäkningen på en förbättrad energiprestanda med 75 % jämfört med den ursprungliga och ett Um-värde på 0,62 W/m²K som nästan klarar nybyggnadskrav enligt BBR.
  • Klätterverket (befintlig byggnad) har en förbättrad energianvändning med 63 % jämfört med ursprunglig energiprestanda. Åtgärder som genomfördes var tilläggsisolering av tak, väggar, fönster och golv, förbättring av täthet samt energieffektivt ventilationssystem med behovsstyrning. Byggnaden är i bruk och avstämning med staden sker kontinuerligt för att få en bra uppföljningsrutin.
  • I CA Fastigheters Hus 20 (befintlig byggnad) har åtgärder på klimatskal och ventilationssystem genomförts som visar en förbättring av energiprestanda på 62 % jämfört med ursprunglig energiprestanda. Byggnaden är i bruk och avstämning med staden sker kontinuerligt för att få en bra uppföljningsrutin.
  • I CA Fastigheters Hus 8 och Hus 10 (befintliga byggnader) har åtgärder på både byggnaden och installationer genomförts som medför en förbättring av den ursprungliga energiprestandan med 67 %.
  • Exploateringskontorets Gasklocka 2 (befintlig byggnad) redovisar en bra energiprestanda för en befintlig och kulturmärkt byggnad som ligger på 62 kWh/m². Här planeras för en byggnad i den befintliga byggnaden med nytt klimatskal och installationer.
Övriga
Jackproppen

Fastighetskontoret har byggt en välisolerad parkleksbyggnad med bergvärmepumpsanläggning, FTX- ventilationssystem och solceller på taket. Den beräknade energianvändningen är 40 kWh/m² Atemp.


Värtaterminalen

För Värtaterminalen var energiåtagandet frivilligt och det är byggaktörernas egna uppgifter som inte granskats av Stockholms stad. Resultaten kan därför inte jämföras med senare etapper.

Värtaterminalens uppmätta energianvändning är på 62,4 kWh/m² Atemp, på grund av ett stort kylbehov. Kylning sker till stor del via borrhål och anläggningen har enbart varit i drift en kort tid. Dessutom har återladdningen inte varit tillräckligt till följd av den varma sommaren. Kylbehovet påverkas även av brukare och hur de styr solskydd. När det gäller fastighetsenergi utreds för närvarande mätarstruktur.


Södra Värtan

Ett av tävlingskriterierna vid markanvisningen var att anamma lägre energiprestanda som 40 och 45 kWh/m² Atemp,, nettoenergi. Projekterade värden ligger generellt under kravnivåer, men det är i tidiga skeden. I dessa etapper är det mer fokus på varmvattencirkulation och andra systemförluster. Södra Värtan Norra har redovisat programhandling för Niam Hangö, 44 kWh/m² Atemp, och Niam Neapel, 38 kWh/m² Atemp.


Västra

I Västra var energiåtagandet frivilligt och det är byggaktörernas egna uppgifter som inte granskats av Stockholms stad. Resultaten kan därför inte jämföras med senare etapper.

Västra baseras på frivilliga överenskommelser och staden har samlat in uppmätt energi i form av mätdata från energideklarationer två år efter inflyttning. Resultaten är baserade på normalårskorrigerade värden. Linjen på 110 kWh/m² Atemp visar då gällande BBR.

Diagram 3.13 Energiprestanda Västra, kWh/m2 Atemp och år

 

  • Einar Mattsson, Järntorget och ByggVesta har tack vare FTX bra uppmätta värden.
  • Svenska Bostäders (Söderåsen) höga värden förklaras av hög varmvattenanvändning på grund av att det är studentbostäder och att det då ofta bor fler personer per yta än i vanliga bostadshus.

Norra 1

I Norra 1 var energiåtagandet frivilligt och det är byggaktörernas egna uppgifter som inte granskats av Stockholms stad. Resultaten kan därför inte jämföras med senare etapper. Eftersom Norra 1 baseras på frivilliga överenskommelser har staden samlat in uppmätt energi i form av mätdata från energideklarationer två år efter inflyttning. Resultaten är baserade på normalårskorrigerade värden. Linjen på 110 kWh/m² temp visar då gällande BBR.

Reinhold Gustafsson har bergvärme och FTX samt återladdning av berget med solvärme som samlas i vattenslingor på byggnadens gröna tak.

Diagram 3.14 Energiprestanda Norra 1, kWh/m² Atemp och år

Byggbodar

Från och med Norra 2 ställs krav på att byggbodar ska vara energieffektiva och att el som används för bodetablering och byggarbetsplats ska vara miljömärkt.

Krav byggbodar:

  • För uppvärmning av byggbodar används om möjligt energikällor med låg primärenergifaktor. Elvärme tillåts om behovet av köpt el understiger 4 000 kWh/år för en kontorsbod och 5 000 kWh/år för en manskapsbod. Elen som används under byggproduktionen ska vara miljömärkt.

Diagram 3.15 Uppmätt energianvändning för byggbodar i Norra 2, kWh/år

Kommentarer:

  • Bonava har inte förklarat orsaken till den höga energianvändningen.
  • Wallenstams bostads- och förskolebygge hade gemensam etablering.
  •  HEBA, Skanska och Stockholmshem har gemensam etablering.
  • Erik Wallin, Wallenstam och Viktor Hanson har inte separata mätare för kontors- och manskapsbod.

Diagram 3.16 Övriga: Uppmätt energianvändning för byggbodar i Brofästet, Jackproppen, etc., kWh/år

Kommentarer:

  • Brofästet Besqab och Tobin Properties: Energianvändningen för byggbodar har överstigit kravet, anledningen är dock oklar. För att minska energianvändningen installerade Besqab en värmepump för etableringen.
  • Jackproppen Parklek: Energianvändningen för byggbodar har överstigit kravet. Oklart varför bodarna drog mer energi, förmodligen p.g.a. uppvärmning och varmvattenberedning.
Allmän platsmark
Sopsug

Energianvändningen i sopsugssystemet har effektiviserats, men eftersom systemet inte är fullt utbyggt nås inte målnivåerna. Jämfört med tidigare år har energianvändningen för restavfall och plast minskat, men ökat för tidningar. För att få renare fraktioner och rör har systemet behövts tömmas vid fler tillfällen vilket lett till högre energianvändning.

Tabell 3.8 Energianvändning per ton avfall från sopsugsanläggningen

Målnivå / utfallRestavfallPlastTidningar
Målnivå / utfallRestavfallPlastTidningar
Målnivå, kWh/ton 95300110
Utfall 2020, kWh/ton100329347
Utfall 2019, kWh/ton179453272
Utfall 2018, kWh/ton140349249
Utfall 2017 kWh/ton 113401250

Belysning

LED används för belysning av allmän platsmark och närvarobelysning har installerats i vissa områden. Ljusnivån är lägre när gång- och cykelvägen är tom och tänder till full ljusstyrka när någon passerar. Det har lett till kostnads- och energibesparingar på mellan 30–50 %. Under 2020 har 147 500 kWh använts till att lysa upp Norra Djurgårdsstaden.


Energianvändning under byggproduktion

Stockholms stad ställer krav på drivmedel, fordon och arbetsmaskiner. Den energi som används under byggproduktionen är en liten del av den totala energianvändningen under livscykeln. Energin kommer till stor del från fossila bränslen, men elen är dock 100 % förnybar. Diesel som används är av miljöklass 1 och under 2020 användes 268 m3 diesel och totalt 3 000 m3 diesel sedan 2013.
Fossilfritt/allmän platsmark >

Kommentarer:
Generellt beror energianvändningen på vad som rivs samt detaljplanens storlek.

  • Omfattande markrening har pågått sedan 2015 i Gasverket vilket kan förklara en något högre dieselanvändning.
  • Markrening av Gasklocka 3 och 4 avslutades i november 2018. Rivning av den 90 meter höga Gasklocka 4 var omfattande och har genererat hög diesel och elanvändning.
  • Västra och Ängsbotten har hög dieselanvändning för arbetsgator på grund av sämre markförhållanden.
  • Arbetsmaskiners höga energianvändning under finplanering i Norra 1 beror på att entreprenören hanterar stora mängder massor. Samma entreprenör utförde finplaneringen i Norra 1, Västra och Norra 2 och därmed kunde användande av arbetsmaskiner effektiviseras.
  • Kolkajen-Ropsten är en stor detaljplan där arbeten fortfarande pågår. P.g.a. dessa två faktorer är energianvändningen låg. Arbetena kommer att pågå även under 2021. Det pågår in-situ markrening och Lidingöbrons landfäste byggs.
  • Södra Värtan är en stor detaljplan och siffrorna som syns i tabellen gäller en liten entreprenad som påbörjades i slutet på 2020 och som pågår fram till sommaren 2021.
  • I Brofästet pågår arbetena med finplaneringen som kommer att vara klara till sommaren 2021. Då är arbetena på allmän plats klara inom Brofästet.

Se hur målet nåtts
MålUppföljningsmått
MålUppföljningsmått
3.4 Effektiv energianvändning i byggnader och anläggningarErfarenhetsåterföring Norra 2 och Brofästet.
Uppmätt (krav 55 kWh/m2 och år Norra 2)= 70 kWh/m Atemp och år (köpt energi). 
Bostäder, genomsnittlig uppmätt energianvändning ligger 22 % under gällande BBR i
Norra 2.
Energihushållningsregler diskutteras i snåret. Hållbarhetsstrateg Christina Salmhofer, Norra Djurgårdsstaden
Nya energihushållningsregler diskuteras i Snåret. Boverket har infört viktningsfaktorer i nya BBR, men vad innebär dessa förändringar och vad krävs för att uppfylla de skärpta energikraven? I Svensk Byggtjänsts podd Snåret, diskuterar exploateringskontorets hållbarhetsstrateg Christina Salmhofer och energiexpert Birgitta Govén på byggföretagen. Christina nämner flera exempel på hur vi arbetar i Norra Djurgårdsstaden.

3.5 Fossilfritt 2030

Fossila bränslen bidrar till utsläpp av klimatgaser. Målet för Norra Djurgårdsstaden är att det ska vara fossilfritt 2030 vilket innebär att enbart förnybara bränslen ska användas i energiförsörjningen till byggnader och transporter.

Mer än 70 % av byggnaderna är anslutna till fjärrvärmesystemet och Stockholm Exergi arbetar aktivt med att ersätta fossilt med biobaserade bränsle i Värtaverket. För att bidra till ett fossilfritt energisystem produceras solel eller solvärme på samtliga byggnader. Läs mer

Lokal produktion av förnybar energi
Kvartersmark

Krav:

  • Produktion av 2 kWh/m² solel alternativt 6 kWh/m² solvärme eller en kombination av dessa två.
  • Norra 1 och Västra har frivilliga åtaganden.

Energiproduktion anges i kWh/m² Atemp och år.

Under 2020 har 558 MWh solenergi producerats på taken i färdigbyggda etapper. Samtliga byggaktörer från och med etapp Norra 2 generar solenergi lokalt och klarar kravet genom att installera solanläggningar på taken. Solceller producerar el och solfångare producerar värme. En majoritet av byggaktörerna har valt att installera solceller, vilket förklarar nivån för solfångare. Wallenstam får tillgodoräkna sig el från nybyggda, regionala vindkraftsanläggningar.

För Norra 2, Brofästet och Värtaterminalen redovisas uppmätta värden för lokal produktion av solenergi och för resterande etapper redovisas projekterade värden, se diagram 3.16. Alla byggaktörer utom Wallenstam i Norra 2 producerar solenergi lokalt. Wallenstam har istället förnybar energi som kommer från regionala, nybyggda vindkraftverk. Stockholmshems plusenergihus i etapp Brofästet påverkar etappens resultat positivt. Solcellernas yta på Jackproppens parklekshustak är stor i förhållande till byggnadens yta vilket resulterar i hög produktion per Atemp. Byggaktörer uppmanas säkerställa en bra uppföljning genom en korrekt installation av mätare på solanläggningar.

Diagram 3.17 Genomsnittlig lokal produktion av solenergi per etapp, kWh/m² Atemp och år

Lokalt producerad solenergi per etapp och byggaktör

Norra 2

Alla byggaktörer utom SSM visar goda resultat på den uppmätta egenproducerade energin. Uppföljningen visade att mätrutiner behöver förbättras. Att produktionen i Norra 2 är högre än kravet beror troligen på att byggaktörer fick tillgodoräkna sig detta i energiberäkningen.

Diagram 3.18 Uppmätt lokal produktion av förnybar energi i Norra 2 kWh/m² Atemp och år

Kommentarer:

  • SSM har sin solanläggning på Bonavas byggnad, men på grund av bristfällig mätare var det inte möjligt att verifiera solelsproduktionen.
  • Erik Wallin och Viktor Hanson har både solceller och solfångare.
  • Wallenstams förnybara energi kommer från nybyggda vindkraftverk utanför Stockholm, som försörjer byggnaden med både fastighets- och hushållsel. Här redovisas enbart fastighetselen.

Brofästet

Diagram 3.19 Projekterad produktion av solenergi i Brofästet kWh/m² Atemp och år

Kommentarer:

  • Stockholmshem har installerat solceller som producerar 23 kWh/m² vilket är mer än beräknat som låg på 18 kWh/m². Energisystemet är optimerat för att kunna utnyttja solel maximalt för egen användning.
  • Åke Sundvall har på grund av ogynnsamt läge fått tillåtelse att placera solceller i kommande projekt i Gasverket östra.
  • Einar Mattsson och Tobin Properties utvärderar anläggningen som bör leverera mer energi enligt projekterade värden. HSB och Besqab har uppmätt solenergiproduktion enligt projekterade värden.

Gasverket Västra

Diagram 3.20 Projekterad produktion av solenergi i Gasverket Västra (nyproduktion) kWh/m² Atemp och år

Kommentarer:

  • I Gasverket finns inga solceller på befintliga byggnader på grund av bevarandet av kulturhistoriska värden.
  • Den solel som SISAB:s Bobergsskolan producerar på den nya byggnaden täcker dock både nya och befintliga byggnader.
  • Fastighetskontoret med Hjorthagshallen ligger på 3,3 kWh/m² vilket är bättre än det projekterade 2 kWh/m².

Övriga
Jackproppen

Fastighetskontorets parklekshus beräknas producera 7,5 kWh/m² Atemp solel.
Erik Wallin beräknas producera 5,3 kWh/m² Atemp solel. Siffrorna som redovisas baseras på programhandling, inskickat år 2016. Projektet är färdigställt men byggaktören har ännu ej levererat uppdaterad statistik.


Värtaterminalen

Värtaterminalen producerar 3,5 kWh/m² Atemp solel.


Starkströmmen Elementica

Starkströmmen beräknas producera 21,1 kWh/m² Atemp solel.


Södra Värtan Norra

Niam har projekterat 2 kWh/m² Atemp solel i två projekt, Hangö och Neapel.


Västra

Kraven i Västra baseras på frivilliga överenskommelser och uppmätt energi har granskats av staden två år efter inflyttning. Fyra av elva byggaktörer har lokal solelsproduktion. Endast HSB i etapp Västra har redovisat produktionen som ligger på 2,5 kWh/m² Atemp.


Norra 1

Kraven i Norra 1 baseras på frivilliga överenskommelser och uppmätt energi har granskats av staden två år efter inflyttning. En byggaktör, Reinhold Gustavsson, har lokal energiproduktion - ett ”markvärmesystem” där byggnaden värms genom en bergvärmepump med ett antal borrhål ner i marken. På sommaren återladdas berget med solvärme som samlas upp i varmvattenslingor placerade under sedumväxterna på byggnadens tak. Återladdningen ökar temperaturen i berget, vilket gör att värmepumpen kan arbeta mer effektivt på lång sikt.

Allmän platsmark

Solcellerna på masslogistikcentrets anläggning producerade cirka 243 MWh under 2020 och täcker energibehovet för anläggningen. De försörjer bland annat sorteringsverk, belysning, vattenreningsanläggningen och ventilationssystem.

Under 2020 har även bygglogistikcenter installerat solceller som ska producera 43 MWh vilket bland annat kommer att försörja en ellastbil som kommer att upphandlas upp under 2021.

På masslogistikcentrets tak finns drygt 1 500 m² solceller som producerar cirka 270 MWh per år. Solcellsanläggningen är därmed en av Stockholms största.

Mot en fossilfri byggarbetsplats

I Norra Djurgårdsstaden finns det numera två tankstationer för förnybar diesel, HVO 100 på Södra Hamnvägen 65 och Palermogatan 28. Tankstationerna underlättar för entreprenaderna att köra fossilfritt men har även öppet för privatpersoner.

Användning av fossila bränslen för lastbilstransporter i stadens egna entreprenader i Norra Djurgårdsstaden minskade med 65 % jämfört med 2019 samtidigt som antalet lastbilstransporter i stadens egna entreprenader fördubblades. Andelen förnybart bränsle för lastbilstransporter i stadens egna entreprenader har därmed ökat från 4 % 2019 till 20 % 2020. Det förnybara bestod i merparten av entreprenaderna av låginblandning av förnybart bränsle i fossil diesel, och ökningen bedöms vara en följd av den statliga reduktionsplikten för drivmedelsleverantörer. I en av sex pågående entreprenader under 2020 användes diesel med höginblandning av förnybart bränsle.

Andelen förnybart bränsle för arbetsmaskiner i stadens egna entreprenader i Norra Djurgårdsstaden var 2 % såväl 2019 som 2020. Det förnybara bestod i merparten av entreprenaderna av låginblandning av förnybart bränsle i fossil diesel, även denna ökning bedöms vara en följd av den statliga reduktionsplikten för drivmedelsleverantörer.

Ellastbil

Bygglogistikcenter samordnar alla transporter till och från byggområdet. Att avfallshanteringen samordnas har minskat det totala transportbehovet med cirka 50 %. Slinglastbilen drivs numera med el och är del av innovationsprojektet "Med utsikt från förarplatsen – hur fungerar elfordon i systemet?". Syftet är bland annat att testa energilagersystem i samspel med en ellastbil och solceller samt på vilket sätt en laddinfrastruktur kan optimera elanvändningen av både arbetsmaskiner och fordon på en byggarbetsplats. FoU-projektet drivs av Ecoloop i samarbete med Vattenfall och med finansiering från Energimyndigheten.

Vad säger de boende?

Enligt boendeenkäten från 2019 har 33 % av hushållen avtal om miljömärkt el.

Se hur målet nåtts
MålUppföljningsmått
MålUppföljningsmått/aktiviteter
3.5 Norra Djurgårdsstaden ska vara fossilfritt 2030.Kvartersmark: totalt producerad solel: 558 MWh/år (uppmätt).

Allmän platsmark, MLC: totalt producerad solel: 243 MWh (år) (uppmätt).

7 % av bilparkeringar på allmän plats har elladning (bilpool) och en snabbladdningstation.

10 % av bilparkeringar på kvartersmark har elladdning. Krav på elladdning ökar till 50% av bilplatserna i kommande markanvisningar.

Andelen förnybart bränsle för lastbilstransporter i stadens egna entreprenader i Norra Djurgårdsstaden ligger på 20 % och för arbetsmaskiner på 2 % år 2020.

3.6 Låg klimatpåverkan

Kvartersmark

I projekterings- och byggfasen uppstår stor klimatpåverkan beroende på vilka material som används. Alla byggaktörer ska, i tidigt skede utföra klimatberäkningar för byggnaden.

För att förenkla beräkningsmetodik och öka jämförbarheten deltar Norra Djurgårdsstaden i ett innovationsprojekt, finansierat av Energimyndigheten, för att testa och utvärdera Byggsektorns miljöberäkningsverktyg (BM). Samarbete med de kommunala bostadsbolagen har inletts. Eftersom utvecklingen av Värtahamnen har försenats kommer utvärderingen av byggnader inte kunna genomföras som tänkt. Fokus har därför lagts på klimatberäkningar för anläggningar, se nedan.

I Kolkajen planeras det för tre första träbyggnaderna i Norra Djurgårdsstaden med sammanlagt cirka 290 bostäder.

Allmän platsmark

Klimatberäkning

IVL Svenska Miljöinstitutets beräkningsverktyg och Byggsektorns miljöberäkningsverktyg (BM), har fortsatt testas på anläggningar. Under 2020 har en beräkning gjorts av de olika lösningarna för den konstgjorda ön som ska byggas i Kolkajen. Resultatet har även inkluderats som en samhällsekonomisk kostnad i investeringsbeslutet.

Eftersom BM har utvecklats för byggnader gjordes också beräkningar med Trafikverkets klimatkalkyl vilken är mer anpassad för anläggningsprojekt. Det finns en differens i resultaten mellan de två verktygen, men det är viktigt att också kunna ställa utbyggnaden av allmän plats i relation till byggnader. Under 2021 fortsätter därför diskussionerna för att se hur BM ska kunna användas.

För att bedöma klimatpåverkan från inbyggt material på allmän platsmark sammanställs materialåtgången från mängdförteckningar, se tabell 3.9 nedan. Markförhållandena i Västra var sämre och därför anlades mer påldäck. Påldäck består av betong och stål vilket ger en hög klimatpåverkan.

Tabell 3.9 Klimatpåverkan av inbyggt material per etapp, allmän platsmark

AspektMängd, enhet Norra 1VästraNorra 2
AspektMängd, enhet Norra 1VästraNorra 2
Mängd materialBetong, ton15.20047.3562.705
Stål, ton1.0965.837358
Asfalt, ton3.3004.3943.347
Totalt, ton19.59657.5876.410
Ton/ m²2,687,681,28
Klimatpåverkan (ton CO2)Betong, ton1.4304.455254
Stål, ton3201.704105
Asfalt, ton115153117
Totalt, ton1.8656.313476
Ton/ m²0,260,840,10

Minskad klimatpåverkan från byggproduktion
Genom att byta ut fordonsbränslen till förnybart och undvika transporter i samband med byggande av allmän platsmark minskades emissioner under 2020 motsvarande 1 240 ton CO2e, varav 450 ton CO2e på grund av ökad användning av HVO och 790 ton  CO2e på grund av lokal hantering och återanvändning av massor och därigenom undvikt onödiga transporter

Biokol som binder CO2
De flesta planteringarna utmed gatorna i området är så kallade regnträdgårdar som är utformade för att ta emot och fördröja dagvatten. Växtsubstratet består av biokolsinblandad makadam. Biokolet kommer från stockholmarnas trädgårdsavfall och har goda egenskaper, som jordförbättring samt att deb binder CO2. Genom att använda biokol i Norra Djurgårdsstaden bidrar projektet till en kolsänka. Hittills har motsvarande 1 100 ton CO2 bundits.

Se hur målet nåtts
MålUppföljningsmått
MålUppföljningsmått/aktiviteter
3.6 Låg klimatpåverkan från byggnader och anläggningar ur ett livscykel-perspektivGenomsnittlig klimateffekt (allmän platsmark): Norra 1: 260 kg CO2e /, Västra 840 CO2e /, Norra 2 100 CO2e /.
Klimateffekt från energianvändning i Norra 2: Totala mängden är 1 640 ton CO2e vilket motsvarar 248 kg CO2e /person.
Åtgärder för en fossilfri arbetsplats har bidragit till att minska emissioner motsvarande 1 240 ton CO2e under 2020.
Genom att använda biokol i Norra Djurgårdsstaden bidrar projektet till en kolsänka. Hittills har motsvarande 1 100 ton CO2 bundits.

”Det spelar ingen roll om energikraven skärps om de inte följs upp. Här gör Norra Djurgårdsstaden ett enormt viktigt detektivarbete som vi med stort intresse följer.”
Birgitta Govén, energiexpert Byggföretagen vid forum för hållbara lösningar som handlande om ”Så får vi energiprestanda som tål att granskas” i februari 2020.

Uppdaterad 2021-11-25

Upptäck mer om energi

Norra Djurgårdsstaden ska bli ett fossilfritt område med låg resursanvändning och liten miljö- och klimatpåverkan. För att minska energianvändningen är alla nya byggnader lågenergihus med väl isolerade klimatskal och energieffektiva installationer.

Följ med bakom kulisserna på plusenergihusen

Stockholmshem har byggt två plusenergihus i Brofäset med inflyttning under 2019. De två husen med 43 hyreslägenheter är nettoproducenter av energi med hjälp av solceller, bergvärme, effektiv isolering och ventilation samt återvinning av spillvärme från avloppsvatten.

Energi och digitalisering

För att öka medvetenheten om energianvändning har flera FoU-projekt med koppling till digitalisering och energi genomförts för att testa hur data skulle kunna användas för beteende förändring och optimering av energiflöden i det större systemet. I Norra Djurgårdsstaden testas också Stockholms stads centrala plattform för IoT och delning av data. Det sker inom innovationsprojektet Uppkopplade Norra Djurgårdsstaden.

Förbättrad datainsamling och IoT kan ge bättre beslutsunderlag och under lätta möjligheten att följa upp mål och kontinuerligt optimera aktiviteter och planering. Tester pågår bland annat inom energi- och vattenanvändning för byggnader, resvanor och användning av parker samt att med hjälp av regnmätare, väder- och markfuktighetssensorer utvärdera funktion och möjligheter att optimera drift och underhåll.

christina_salmhofer_norra_djurgardsstaden_400x250

”Att ställa krav är enkelt, att följa upp är en helt annan sak. Som testbädd och föregångare är det viktigt att veta om våra strategier verkligen leder till att våra mål efterlevs, därför delar vi med oss av resultaten och gör dem tillgängliga. Det är så vi kan säkerställa att vi kontinuerligt lär oss och blir bättre”, säger Christina Salmhofer, hållbarhetsstrateg för Norra Djurgårdsstaden, exploateringskontoret.