Fem strategier för hållbar stadsutveckling

Så omsätts stadsbyggnadsprinciperna i Norra Djurgårdsstaden. 
Stadsplaneraren Stefan Modig från stadsbyggnadskontoret berättar.

Levande stad

Planeringen tar tillvara Gasverkets potential och karaktär. Byggnaderna får nya, blandade funktioner och innehåll, som blir målpunkter för hela Stockholm. Området öppnas upp och bidrar därigenom till att ytterligare koppla samman staden. I etapp Kolkajen, se nedan bild, blir vattenarenan ett nytt upplevelserikt offentligt rum. De allmänna platserna i etapp Södra Värtan får olika funktion och tempo. Två nya parker planeras; Värtanparken blir mer livfull och aktivitetsbaserad, medan Saltparken blir en lugn park vid vattnet. Det planeras också för flexibla ytor som exempelvis kan användas för torghandel och utescen på sommaren och isbana vintertid. Planbestämmelser och kvalitetsprogram säkerställer en omsorgsfull gestaltning och en variation av den nya bebyggelsen, uppstyrd vid centrala platser och stråk, mer fritt inne i området. Ett konstprogram för Södra Värtan har tagits fram; platser för konsten har valts och konstnärer är utsedda.

Vattenarena i etapp Kolkajen. Illustration: Adept & Mandaworks.

Tillgängligt och nära

Principen att anpassa miljön till den mänskliga skalan kommer i Gasverket till uttryck genom gångfartsgator mellan detaljrika kulturhistoriska byggnader. På andra platser, exempelvis längs huvudgatan i Södra Värtan, kommer samma princip delvis i motsättning med viljan att ge plats för hållbara transportmedel, då eget utrymme för de olika transportslagen ger upphov till stadsrum med en större skala. En av utmaningarna är att hantera barriärer. Mellan Gasverket och Hjorthagsberget krävs till exempel trappor och hissar för att koppla ihop områdena. I Södra Värtan skulle bangården behöva avvecklas för att ge plats för en ny huvudgata. Denna fråga närmar sig en lösning, vilket bidrar till att koppla ihop området med intilliggande Gärdet. De som nu flyttar in i Norra Djurgårdsstaden har service från start i form av förskolor, lekplatser, matbutiker och serveringar samt kollektivtrafik som stombuss och tunnelbana.

Planerad skateboardränna i Värtanparken som även tar hand om dagvatten och har estetiska kvaliteter. Illustration: Stockholms stad / Nyréns.

Resurshushållning och klimatansvar

Exempel på att använda marken effektivt är bergrumsgaraget i Hjorthagsberget som ger förutsättningar för en effektiv parkeringslösning och inte tar mark i anspråk i konkurrens med annan användning. Den konstgjorda ön och de flytande studentbostäderna, som planeras för Kolkajen, tar inte heller befintlig mark i anspråk. I Energihamnen är utmaningen att få flera industriverksamheter att samsas på en mycket begränsad yta. Befintliga byggnader, i Gasverket och på andra platser, tas tillvara och utvecklas, vilket innebär en hushållning med befintliga resurser.

Låt naturen göra jobbet

De gröna gårdarna i Norra Djurgårdsstaden ger skönhetsvärden och är mötesplatser för de boende, samtidigt som de tar hand om dagvattnet och stärker den biologiska mångfalden. Träd och annan vegetation i det offentliga rummet minskar påver – kan av värmeböljor och bidrar till en bättre ljudmiljö. Lösningar för att ta hand om dagvattnet ges en god gestaltning som tillför värden till det offentliga rummet och utformas för flexibel användning. Ett exempel är den planerade skateboardrännan i Värtanparken som är utformad för skateboardåkning samtidigt som den kan ta hand om dagvatten och har estetiska kvaliteter.

Visionsbild Kolkajen med bland annat flytande studentbostäder. Illustration: Adept & Mandaworks.

Engagemang och inflytande

För att skapa intresse och engagemang för Norra Djurgårdsstaden medan området byggs, ordnas publika aktiviteter och platser för boende och besökare, till exempel solbryggan i Kolkajen, odlingslådor, stadsvandringar och medverkan på arkitekturfestivalen Open House. Genom markanvisningstävlingar kan nya idéer och teknik prövas. Plusenergihusen i Brofästet utvärderades exempelvis för energieffektivitet och arkitektonisk kvalitet, medan bebyggelsen i Kolkajen utvärderades för social hållbarhet och arkitektonisk kvalitet.

Stefan Modig, Stadsplanerare Norra Djurgårdsstaden, Stockholms stads stadsbyggnadskontor

Drönarflygning över de tre första etapperna

Vidare läsning

Fem strategier för hållbar stadsutveckling

Så omsätts stadsbyggnadsprinciperna i Norra Djurgårdsstaden. 
Stadsplaneraren Stefan Modig från stadsbyggnadskontoret berättar.

Levande stad

Planeringen tar tillvara Gasverkets potential och karaktär. Byggnaderna får nya, blandade funktioner och innehåll, som blir målpunkter för hela Stockholm. Området öppnas upp och bidrar därigenom till att ytterligare koppla samman staden. I etapp Kolkajen, se nedan bild, blir vattenarenan ett nytt upplevelserikt offentligt rum. De allmänna platserna i etapp Södra Värtan får olika funktion och tempo. Två nya parker planeras; Värtanparken blir mer livfull och aktivitetsbaserad, medan Saltparken blir en lugn park vid vattnet. Det planeras också för flexibla ytor som exempelvis kan användas för torghandel och utescen på sommaren och isbana vintertid. Planbestämmelser och kvalitetsprogram säkerställer en omsorgsfull gestaltning och en variation av den nya bebyggelsen, uppstyrd vid centrala platser och stråk, mer fritt inne i området. Ett konstprogram för Södra Värtan har tagits fram; platser för konsten har valts och konstnärer är utsedda.

Vattenarena i etapp Kolkajen. Illustration: Adept & Mandaworks.

Tillgängligt och nära

Principen att anpassa miljön till den mänskliga skalan kommer i Gasverket till uttryck genom gångfartsgator mellan detaljrika kulturhistoriska byggnader. På andra platser, exempelvis längs huvudgatan i Södra Värtan, kommer samma princip delvis i motsättning med viljan att ge plats för hållbara transportmedel, då eget utrymme för de olika transportslagen ger upphov till stadsrum med en större skala. En av utmaningarna är att hantera barriärer. Mellan Gasverket och Hjorthagsberget krävs till exempel trappor och hissar för att koppla ihop områdena. I Södra Värtan skulle bangården behöva avvecklas för att ge plats för en ny huvudgata. Denna fråga närmar sig en lösning, vilket bidrar till att koppla ihop området med intilliggande Gärdet. De som nu flyttar in i Norra Djurgårdsstaden har service från start i form av förskolor, lekplatser, matbutiker och serveringar samt kollektivtrafik som stombuss och tunnelbana.

Planerad skateboardränna i Värtanparken som även tar hand om dagvatten och har estetiska kvaliteter. Illustration: Stockholms stad / Nyréns.

Resurshushållning och klimatansvar

Exempel på att använda marken effektivt är bergrumsgaraget i Hjorthagsberget som ger förutsättningar för en effektiv parkeringslösning och inte tar mark i anspråk i konkurrens med annan användning. Den konstgjorda ön och de flytande studentbostäderna, som planeras för Kolkajen, tar inte heller befintlig mark i anspråk. I Energihamnen är utmaningen att få flera industriverksamheter att samsas på en mycket begränsad yta. Befintliga byggnader, i Gasverket och på andra platser, tas tillvara och utvecklas, vilket innebär en hushållning med befintliga resurser.

Låt naturen göra jobbet

De gröna gårdarna i Norra Djurgårdsstaden ger skönhetsvärden och är mötesplatser för de boende, samtidigt som de tar hand om dagvattnet och stärker den biologiska mångfalden. Träd och annan vegetation i det offentliga rummet minskar påver – kan av värmeböljor och bidrar till en bättre ljudmiljö. Lösningar för att ta hand om dagvattnet ges en god gestaltning som tillför värden till det offentliga rummet och utformas för flexibel användning. Ett exempel är den planerade skateboardrännan i Värtanparken som är utformad för skateboardåkning samtidigt som den kan ta hand om dagvatten och har estetiska kvaliteter.

Visionsbild Kolkajen med bland annat flytande studentbostäder. Illustration: Adept & Mandaworks.

Engagemang och inflytande

För att skapa intresse och engagemang för Norra Djurgårdsstaden medan området byggs, ordnas publika aktiviteter och platser för boende och besökare, till exempel solbryggan i Kolkajen, odlingslådor, stadsvandringar och medverkan på arkitekturfestivalen Open House. Genom markanvisningstävlingar kan nya idéer och teknik prövas. Plusenergihusen i Brofästet utvärderades exempelvis för energieffektivitet och arkitektonisk kvalitet, medan bebyggelsen i Kolkajen utvärderades för social hållbarhet och arkitektonisk kvalitet.

Stefan Modig, Stadsplanerare Norra Djurgårdsstaden, Stockholms stads stadsbyggnadskontor

Drönarflygning över de tre första etapperna

Vidare läsning