1. Start
  2. /
  3. Om Norra Djurgår...
  4. /
  5. Stadens medarbeta...

Stadens medarbetare berättar

Första detaljplanen godkänd för Södra Värtahamnen

Utvecklingen av Värtahamnen innebär omfattande förändringar av området som i sig kommer att bli en ny entré till Stockholm från sjösidan. Här kommer en blandad stadsmiljö att växa fram och stadsutvecklingen når ända ner till kajerna.

Projektchefen Staffan Lorenz berättar

Den första detaljplanen för Södra Värtan Norra godkändes under året i stadsbyggnadsnämnden, och här kommer NIAM och Bonnier Fastigheter bygga fem kvarter med kontor som totalt omfattar cirka 70 000 kvadratmeter.

Gasklocka 3 och 4 har markanvisats till OBOS, och i Kolkajen har markanvisningar beslutats för bland annat trähus till Among Giants Properties och Rico Estate Development. I och med detta planeras de tre första trähusen i Norra Djurgårdsstaden. I Gasverket har flera nya verksamheter flyttat in, som Sandvik, Berghs School of Communications och Förskolan Anna. I oktober fick vi på grund av pandemin genomföra större delen av Gasverksdagen digitalt. Det blev en egen webbplats, nya filmer och presentation av arkivmaterial och som lockade tusentals personer till korta och längre besök. Det visar att det går fint att genomföra publik verksamhet digitalt, men vi längtar efter när det åter blir möjligt att mötas.

Norra 2 var den första etappen med ambitiösa energikrav. Det var utmanande för byggaktörerna att uppnå energiprestandan. Många nya lärdomar gjordes och den kunskap som utvecklades där har kunnat överföras till nästföljande etapper, som Brofästet. Där har nu de första byggaktörerna uppmätta energivärden efter ett år inflyttning och flera byggaktörer når energikraven. Krav som faktiskt ytterligare skärpts jämfört med Norra 2, där solenergi inte längre får tillgodoräknas. Det kan vi vara mycket stolta över!

2020 blev året då digitaliseringen på allvar grep in i våra arbetsprocesser och vi fick snabbt lära oss nya sätt att distanssamarbeta. Kontoren flyttade hem och vardagen blev mer nära. För alla oss som arbetar med stadsutveckling har det väckt många tankar och funderingar över hur den nya digitala jobbtillvaron kommer att påverka vår syn på bostäder och arbetsplatser. Behov av ökad flexibilitet, men också behov av robusthet för kriser och samhällsförändringar. Pandemin till trots så fortsätter Norra Djurgårdsstaden att leverera mot uppsatta mål. Vi är i förberedande faser med omfattande markrening, pågående arbeten med flera stora detaljplaner med riksintressen att ta hänsyn till, samt programarbete för Loudden.

Vi är fortsatt stolta över att vara med om att omvandla dessa tidigare industrimiljöer till en attraktiv, trygg och resurseffektiv ny del av Stockholm.

Välkommen att följa utvecklingen!


Staffan Lorentz, projektchef Norra Djurgårdsstaden, 
Stockholms stads exploateringskontor.

Visionsbild med vy över Pirhuset, Saltpiren och Saltkajen i Södra Värtan.

Positiva energiresultat och nya forsknings- och innovationsprojekt

Hållbarhetsstrategen Christina Salmhofer berättar

Pandemiåret 2020 ändrade förutsättningarna för allas vår vardag. I november satt jag hemma vid mitt köksbord, uppkopplad till det estniska parlamentet och presenterade hur vi arbetar med klimatanpassning i Norra Djurgårdsstaden. Även våra kompetensseminarier blev digitala vilket resulterat i att flera deltog. Däremot har de internationella och nationella studiebesöken blivit få och varit svårare att ställa om digitalt. Ett annat tecken på att fler har spenderat mer tid hemma är exempelvis att mängden restavfall ökat i Norra Djurgårdsstaden jämfört med 2019.

För att fortsätta vara i framkant och återföra erfarenheter har vi under 2020 arbetat fram den tredje versionen av vårt styrdokument Program för hållbar stadsutveckling som planeras att tas av kommunfullmäktige 2021. En viktig del i kunskapsutvecklingen är de olika forsknings- och innovationsprojekt som vi deltar i. Under 2020 har vi dragit igång fyra piloter med olika sensorer i stadsrummet inom ramen för projektet Uppkopplade Norra Djurgårdsstaden (Connected SRS). Innovationsprojektet MACRO väcker stort intresse från andra kommuner och ansökan för projektet Cities4PEDs blev godkänd.

Det är glädjande att se den uppmätta energiprestandan i samband med att de första byggnaderna i Brofästet rapporterar energianvändning ett år i drift. Det är med gemensamma ambitioner, samverkan och erfarenhetsutbyte som vi kan fortsätta komma vidare i att bygga och utveckla mer hållbara städer och samhällen.


Christina Salmhofer, hållbarhetsstrateg
Norra Djurgårdsstaden, Stockholms stads
exploateringskontor

Guidad tur under Open House Stockholm i november. Här vid konstverket Midas av Kirsten Ortwed.

Fem strategier för hållbar stadsutveckling

Så omsätts stadsbyggnadsprinciperna i Norra Djurgårdsstaden. Stadsplaneraren Andreas Rostvik från stadsbyggnadskontoret berättar.

Stadsplanerare Andreas Rostvik berättar

Stadsbyggnadsprinciperna syftar till att lyfta den kvalitativa diskussionen i de olika skedena av planeringsprocessen och verka som en katalysator för samtalet om god arkitektur och hållbar stadsplanering. Hur de enskilda principerna efterlevs skiljer sig ofta från plats till plats och tolkas utifrån de specifika förutsättningarna, men ska vara en gemensam värdegrund som hjälper oss att ta rätt beslut. Nedan är några exempel på hur vi konkret arbetar med stadsbyggnadsprinciperna just nu.

Levande stad

I Gasverket öppnas det tidigare slutna industriområdet upp och de befintliga byggnaderna får nya blandade funktioner och innehåll vilket kommer locka besökare från hela Stockholm. I etapp Kolkajen blir vattenarenan ett nytt upplevelserikt offentligt rum. Den nya bebyggelsen och publika rummen i Södra Värtan tillåter Gärdet att växa ned till Lilla Värtans vatten där nu den första detaljplanen blev godkänd i stadsbyggnadsnämnden under 2020. Planbestämmelser och kvalitetsprogram säkerställer en omsorgsfull gestaltning och en variation av den nya bebyggelsen. Planeringen av Loudden pågår för fullt och stadsbyggnadsprinciperna ger vägledning för arbetet med det fördjupade planprogrammet. Den nya strukturplanen ställs ut på programsamråd under 2021.

Vattenarena i etapp Kolkajen. Illustration: Adept & Mandaworks.

Tillgängligt och nära

Principen att anpassa miljön till den mänskliga skalan visar sig i Gasverket genom gångfartsgator mellan detaljrika kulturhistoriska byggnader. På andra platser som den planerade huvudgatan i Södra Värtan, kommer den principen delvis i motsättning med ambitionen att ge eget utrymme för hållbara transportmedel som då ger upphov till mer storskaliga stadsrum.

En utmaning är att överbrygga barriärer. Mellan Gasverket och Hjorthagsberget krävs till exempel trappor och hissar för att koppla ihop områdena. För att ta bort den barriär som Östra bangården utgör mellan Värtahammen och Gärdet så driver Stockholms stad ett projekt tillsammans med Trafikverket. Järvägskapacitenen omfördelas och bangården kommer omvandlas till huvudgata kantad med bostadskvarter.

Planerad skateboardränna i Värtanparken som även tar hand om dagvatten och har estetiska kvaliteter. Illustration: Stockholms stad / Nyréns.

Resurshushållning och klimatansvar

Ett exempel på att använda marken effektivt är bergrumsgaraget i Hjorthagsberget, som ger förutsättningar för en effektiv parkeringslösning och inte tar mark i anspråk i konkurrens med annan användning. Även befintliga bergrum i Värtan och Loudden studeras för samma syfte. På flera platser studeras utbyggnader i vattnet med bergmassor som blir över från andra infrastrukturprojekt i ett led att ta tillvara på resurser och använda marken effektivt. Befintliga byggnader, i Gasverket och på andra platser, tas tillvara och utvecklas, vilket innebär en hushållning med befintliga resurser.

Visionsbild på Hjorthagsberget som ska omvandlas till ett garage för 1 600 bilplatser.

Låt naturen göra jobbet

Gröna gårdar ger skönhetsvärden och är mötesplatser för de boende, samtidigt som de tar hand om dagvattnet och stärker den biologiska mångfalden. Träd och annan vegetation i det offentliga rummet minskar påverkan av värmeböljor och bidrar till en bättre ljudmiljö. Lösningar för att ta hand om dagvattnet ges en god gestaltning som tillför värden till det offentliga rummet och utformas för flexibel användning. Ett exempel är den planerade skateboardrännan i Värtanparken som är utformad för skateboardåkning samtidigt som den kan ta hand om dagvatten och har estetiska kvaliteter.

Visionsbild Kolkajen med bland annat flytande studentbostäder. Illustration: Adept & Mandaworks.

Engagemang och inflytande

För att skapa intresse och engagemang för Norra Djurgårdsstaden medan området byggs, ordnas publika aktiviteter och platser för boende och besökare, till exempel utsiktsplatsen ovanför Hästhagsparken, Gasverksdagen, odlingslådor, stadsvandringar och medverkan på arkitekturfestivalen Open House Stockholm för att nämna några. Genom markanvisningstävlingar kan nya idéer och teknik prövas. Plusenergihusen i Brofästet utvärderades exempelvis för energieffektivitet och arkitektonisk kvalitet, medan bebyggelsen i Kolkajen utvärderades för social hållbarhet och arkitektonisk kvalitet.


Andreas Rostvik , stadsplanerare Norra Djurgårdsstaden,
Stockholms stads stadsbyggnadskontor.

Uppdaterad 2021-05-08

Norra Djurgårdsstaden fick utmärkelse för bästa hållbara stadsutvecklingsområde av C40 på FN:s klimatkonferens 2015 i Paris.

Grönska i etapp Norra 2 i Norra Djurgårdsstaden.

Vidare läsning