Utvärdering av växtbäddar

Stockholms stad bygger växtbäddar som fördröjer och renar dagvatten, bidrar till rekreativa och sociala värden samt ökar den biologiska mångfalden.

I Norra Djurgårdsstaden har växtbäddarnas utformning vidareutvecklats, framför allt med olika växtsubstrat och växter som håller och fördröjer, men även renar dagvatten. Intresset att skala upp Norra Djurgårdsstadens koncept för växtbäddar i övriga staden är stort, men för att skala upp dessa lösningar behöver växtbäddarnas funktion utvärderas.

Syfte och mål

Projektet syftar till att utforma ett fullskaligt försök där det går att testa dagvattenrening och fördröjning i växtbäddar avsedda för trädplantering. 

Syftet är att utforma ett program för att testa växtbäddar och deras kapacitet att rena och fördröja dagvatten samt utvärdera de växtbäddar som staden använder. Projektet ämnar också att ge förslag på alternativ till stadens växtbäddar samt att utforma ett statistiskt relevant fullskaletest där bland annat växtbäddsuppbyggnad och val av substrat kan utvärderas avseende rening och fördröjning av dagvatten.

Resultat och erfarenheter

Tidigt i dialogen med exploateringskontoret valdes StormTac Web, en modell för vattenhantering i stadsmiljöer, skulle användas som huvudsaklig källa för dagvattenrening och föroreningsförekomst i dagvatten. I modellen uppges hur stor reningsförmåga som kan förväntas av olika typer av dagvattenanläggningar och för olika föroreningar.

Att använda biokol i substratet är numera väl beprövat i Stockholm och givet de klimatfördelar som finns tillsammans med goda resultat på träds tillväxt, så verkar det motiverat att försöka hitta ett sätt att kombinera detta med dagvattenrening. Biokol kan både bidra till rening och till näringsläckage, så att använda rätt typ av biokol är avgörande. Kolmakadam verkar ha hög genomsläpplighet att det inte bidrar till rening genom filtrering och någon typ av modifiering av systemet kan då vara nödvändigt. Det räcker dock inte med denna teoretiska studie för att dra slutsatser om kolmakadammen. Därför framstår det som relevant att genomföra ett fullskaletest under en så lång tid som möjligt.

För att få svar på om det finns andra substrat som är relevanta att testa i fullskaleförsöket har växtbäddsmanualer och typritningar från fyra andra svenska kommuner studerats. Ett flertal substrat och olika sätt att utforma växtbäddar på har diskuterats. De varianter som slutligen presenteras är sex olika växtbäddsutformningar, två kommer från stadens växtbäddshandbok och en från Norra Djurgårdsstaden. Övriga tre är nya varianter inspirerade på dessa tre.

Planerade aktiviteter

Staden planerar att genomföra ett fullskaletest av olika växtbäddsutformningar. Finansiering kommer att sökas från stadens klimatinvesteringsmedel.