Multifunktionell grönstruktur

I kvarteret Stora Sjöfallet har Stockholms stad ställt krav på klimatanpassade och grönskande kvartersgårdar för att öka trivseln, öka den biologiska mångfalden samt för att ta hand om dagvattnet på ett bra sätt.

De fyra byggaktörerna som byggt en förskola och 263 lägenheter med inflyttning 2016 använde verktyget grönytefaktor för att klara kraven. Med hjälp av verktyget som tagits fram av staden och ett utvecklat arbetssätt har ett av nutidens mest intressanta exempel skapats vad gäller multifunktionell blå- och grönstruktur i ett stadsnära, tätbebyggt bostadsområde.

Den pågående klimatförändringen kommer innebära ändrade förutsättningar för såväl stadens gröna struktur som dagvattenhantering. Vi kan i framtiden vänta oss mer regn under höst och vinter och fler och mer ihållande värmeböljor. Det blir större påfrestningar för växtligheten, varmare vintrar och längre säsonger när vi kan vistas ute.

Grönytefaktorn syftar till att stödja systemlösningar där stadsgrönska och dagvatten på olika sätt används för att stärka ekosystem, utjämna negativa effekter av klimatförändringar och samtidigt forma attraktiva gårdar och utemiljöer.

Landskapsarkitekten Mattias Gustafsson på Urbio landskap visar kvarteret Stora Sjöfallet och berättar om det strategiska arbetet med vatten och grönska i området.


Stadens verktyg 
År 2009 tog Stockholm stad beslut om att Norra Djurgårdsstaden ska bli en attraktiv, resurseffektiv och fossilbränslefri stadsdel och en internationell förebild i hållbart stadsbyggande där nya innovativa verktyg, metoder och arbetssätt tas fram och testas. Beräkningsverktyget grönytefaktor utvecklades som ett av de innovationsdrivande verktygen för att nå dessa mål.

År 2011 fick byggaktörerna Wallenstam, SSM, Bonava och Viktor Hansson markanvisning med ett bindande krav på att bland annat uppnå grönytefaktorn för sitt gemensamma kvarter Stora Sjöfallet samt att efterleva dagvattenstrategin.

Mer om grönytefaktorn
Grönytefaktorn är ett beräkningsverktyg som vidareutvecklats i Norra Djurgårdsstaden. Verktyget som tidigare utvecklats i Tyskland och vidare i Malmö. Grönytefaktorn beskriver den ekoeffektiva ytan – det vill säga den yta som bidrar positivt till platsens ekosystem och lokalklimat samt sociala värden kopplade till grönska och vatten. Grönytefaktorns syfte är att bidra till ekosystemtjänster som bidrar till människors välbefinnande genom trivsamma miljöer som stärker den biologiska mångfalden, hanterar dagvatten för att minska översvämningar, ökar pollinering och sänker temperaturen vid värmeböljor. Den grönytefaktor som uppnås ska vara balanserad mellan de olika funktionerna som eftersträvas. Grönstrukturen används som en aktiv komponent i planeringen. Grönytefaktorn tillämpas på kvartersnivå och samtliga byggaktörer behöver samverka för att gemensamt uppnå grönytefaktorn.

Dagvattenstrategin 
I dagvattenstrategin ses dagvatten som en resurs. Dagvatten är regn- och smältvatten från tak och andra hårda ytor i stadsmiljöer.
Målet med strategin är att anpassa kvarteret till att klara framtida höga havsnivåer, att dimensionera dagvattensystemen för att klara kraftiga regn och intensiva nederbördsperioder utan att byggnader och gårdar översvämmas samt att fördröja dagvatten på kvarteret för att kunna senare använda för bevattning.

Beskrivning av gården Stora Sjöfallet

Den blå- och grönstruktur som vuxit fram i kvarteret, det vill säga på gårdar, fasader och tak, har inneburit väl genomtänkta lösningar som gynnar både växtlighet och dagvattenfördröjning. Viktiga förutsättningar för att lyckas har varit rätt konstruerade växtbäddar med väl tilltagna jorddjup, rikligt med växter och seriekopplade dagvattenlösningar som tillför vatten till växtligheten. Gården består av smala passager med stram gestaltning in till två större gårdsrum med mer upplöst form. De två gårdsrummen, som gestaltas på olika sätt, förbinds via en gångstig av plattor med karaktär av skiffer lagda i grus. Gården nås med god tillgänglighet från Jaktgatan och förbinds med trapplopp i öst och väst, och med åsnestigar mot Husarviken i nordväst. Terrängmurar av ljus granit bildar en kvartersgemensam ram som markerar kvarteret mot omgivande gator.

Naturtyper med inspiration hämtad från Nationalstadsparken har anlagts på gården. Platserna är vackra blickfång från bostadslägenheterna med artrika miljöer som ger möjlighet till naturupplevelser i gårdsmiljön. En artrik vegetation med höga och låga växter och växter som kräver ljus respektive skugga stärker områdets biologiska mångfald.

Den nordöstra delen av gården består av en körsbärslund och en öppen ängsmark. Lunden bildar ett gemensamt krontak över ett golv av grus, ytan möbleras med hängmattor. Den anlagda ängsmarken har en klippt gräsyta med plats för picknick och bollspel. Den sydvästra delen av gården har en prunkande sumpskog med större ekträd och ett fuktgynnat fältskikt med ormbunksväxter, fräken och starr. Hit leds bräddat takvatten via markgallerförsedda ränndalar och fördröjs i en så kallad regnträdgårds-inspirerad väta. Vattnet magasineras i större vattentunnor som görs tillgängliga för bevattning och lek.

Övrigt dagvatten leds i första hand mot planteringsytorna. Tunnor på gården tar hand om regnvatten som används för plasklekar och bevattning.

För barnen finns sitt- och klätterskulpturer i massivt trä och sandlådor. Ett trädäck klättrar ned i slänten mot strandparken med fina utblickar mot Husarviken i lägen med kvällssol och ett vattenkonstverk finns vid anslutningen mot nordost. Belysningen på gården har gjorts vilsam. Orienterbarheten förstärks genom att entréerna framhävs med vägg- och takarmaturer. Gångstråken ljussätts med hjälp av pollarbelysning. Effektbelysning förstärker de olika platserna på gården.

Sedumtak är ett återkommande inslag i kvarteret och takplacerade träd på bjälklag har anlagts på en av byggnaderna. En intressant kombination av solceller och grönt tak finns på taket till en annan av kvarterets byggnader. Vertikal grönska har anlagts på omgivande fasader.

Arbetsprocess

Stora Sjöfallet är ett av de första projekten i Norra Djurgårdsstaden som i tidigt skede hade krav på att uppnå grönytefaktorn. Inledningsvis satsade staden på att skapa en gemensam målbild och ökad kunskap genom att bjuda in byggaktörer och konsulter till kompetensprogram och forum för hållbara lösningar.

Det var avgörande att byggaktörernas landskapsarkitekt deltog i hela kedjan, från tidiga skeden fram till förvaltning, för att säkerställa de gröna och blå funktionerna, det vill säga grönska och vatten. Det gjordes i samverkan med arkitekter, va-projektörer och konstruktörer. För att underlätta samarbetsprocessen anlitades en särskild projektsamordnare med uppgift att balansera olika krav, detaljmål och åtgärder inom kvarteret.

Byggaktörerna har särskilt lyft fram nyttan av ”det goda samtalet” med staden och rollen med den samordnande projektkoordinatorn som säkerställde projektets helhet.

Staden har under projektets olika skeden krävt in uppdaterade grönytefaktor-beräkningar och granskat underlag och agerat bollplank i diskussioner med landskapsarkitekten.

Lärdomar att ta med till kommande projekt

Att skapa en genomtänkt grönstruktur i ett kvarter handlar mycket om hur olika funktioner ska samsas på en begränsa yta. Basfunktioner i byggnader och garage tar plats på tak och gård. Det kan föra med sig att delar av gården, men även takytor kan ligga i skugga. På Stora Sjöfallet kunde varken träd och buskar med ätbara bär och frukter planteras då gården till stor del ligger i skugga.

Säkerhetsskäl som brandrisk kan också bidra till att grönytefaktorn minskas. På Stora Sjöfallet kunde till exempel ingen död ved läggas på taken.

Sammanfattningsvis visar stadens uppföljning att grönytefaktorn blir lägre ju längre fram i genomförandet projektet kommer. Detta kan bero på att allt inte är tekniskt genomförbart, att kostnader blir för höga och att samverkan mellan olika konsulter inte fungerat som det ska.

En annan utmaning är överlämning av skötselplaner från genomförande till förvaltningen för att långsiktigt upprätthålla värdet av kvarterets grönstruktur. Kompetensutveckling av markentreprenörer inom grönytefaktorn kommer att vara en viktig fråga framöver.

Effekter och resultat

Byggaktörerna var positiva till verktyget grönytefaktorn trots att det var ett nytt verktyg som innebar att en annan typ av konstruktion behövde projekteras.  Att staden bidrog med kompetensutveckling och en gemensam målbild var viktiga faktorer som bidrog till ett lyckat resultat. Grönytefaktorn bidrog som en inspirationskälla i landskapsarkitektens arbete.

Den tydliga poängsättning av olika åtgärder och växtval som verktyget ger, gjorde det lätt för aktörerna att förhålla sig till olika genomförandealternativ. Gårdarnas utformning och grönskan uppskattas av de boende visar boendeenkäten.

Inom projektet C/O City har NCC tillsammans med Rise genomfört fuktmätningar på de gröna taken på Stora Sjöfallet. Resultaten visade att det gröna taket varken påverkar den underliggande konstruktionen negativt eller bidrar till mögelpåväxt på råsponten under tätskiktet under tiden mätningarna genomförts. 

Gröna takhandbokens webbplats > 

Inom C/O City gjordes beräkning av nyttor av ett 55 mm tjockt sedumtak som motsvarar Stora Sjöfallets. Slutsatsen blev att sedumtaket skapar nyttor, ekosystemtjänster, som oftast inte uppmärksammas förrän de försvunnit. Det gör det extra viktigt att synliggöra värdet både kvalitativt, kvantitativt och monetärt.

Ett tjockare biotoptak stärker de ekologiska spridningsvägarna mellan grönområden. Beräkningar visar dessutom att sedumtaket minskar dagvattenflödet med 40 procent. Det innebär att dagvatten magasineras på taken vilket medför en minskad belastning på dagvattennätet. Dessutom bidrar taket positivt till ljudmiljön och absorberar ljud som ger en bullerminskning med cirka 2 dBA. Gröna tak reflekterar ljus vilket gör att värmen inte lagras i samma omfattning som på ett plåttak. Vid en värmebölja kan taket sänka temperaturen med upp till fem grader Celsius.

Gröna tak med solceller innebär en positiv synergieffekt då gröna tak har en kylande effekt och därmed förbättrar solcellernas verkningsgrad.

Grönytefaktordrivna innovationer i korthet

Innovationer är inte bara ny teknik och nya material utan kan också handla om hur vi använder växter och natur på nya sätt i urban miljö. Arbetet med grönytefaktor och dagvattenstrategi i kvarteret Stora Sjöfallet har drivit fram en varierad och artrik stadsvegetation med hög trivselfaktor:

  • Grönskan finns inte bara på gårdarnas marknivå utan kvarteret har också många gröna tak, vertikal grönska på fasaderna och även takplacerade träd på bjälklag. De gröna taken bidrar till att stärka de ekologiska spridningsvägarna mellan grönområdena, minska dagvattenflödet med 40 procent, ge en bullerminskning med cirka 2 dBA och sänka temperaturen med fem grader Celsius.
  • Genomtänkta dagvattenlösningar med väsentliga inslag av ekosystemtjänster och diffus dagvattenhantering.
  • Stora ekar på bjälklag
  • Planteringar med många olika arter med olika funktioner
  • Egenutvecklat Excel-baserat planeringsverktyg för växtval
  • Ängsmark i stadsmiljö
  • Mötesplatser för samvaro på gårdarna som har genomtänkta designelement
  • Ytor för barn utformade med lekfullhet som grundtanke där själva gården är leksaken.
  • Kombination av solceller och grönt sedumörttak bidrar till positiva synergieffekter
  • Gårdens grönska visar att sanerad industrimark kan bli till gröna oaser i staden.

Potential och framtida nytta

Att bygga städer som kan motstå högre havsnivåer och hantera ökad och mer intensiv nederbörd är en stor global utmaning. I kvarteret Stora Sjöfallet åstadkoms detta genom en kombination av gröna gårdar, gröna tak, vertikal grönska och smarta dagvattenlösningar. Grönytefaktorn och dagvattenstrategin är viktiga verktyg som kan anpassas till lokala förhållanden och därmed tillämpas i framtida bostadsbyggande i Sverige och världen.

Många olika slags grönytor som samverkar med dagvattenlösningar i ett stadskvarter gör det möjligt att utveckla smarta lösningar där ”naturen gör jobbet”. Kvarteret Stora Sjöfallet är ett skyltfönster för svenskt stadsbyggande som kan stärka exporten av svensk kompetens inom klimatanpassning, arkitektur och landskapsarkitektur, och där många aktörer och företag kan involveras.