Hållbart dagvattensystem för natur och miljö

Dagvattensystem i Brofästet i Norra Djurgårdsstaden

En tydlig dagvattenstrategi tillämpas för att anpassa Norra Djurgårdsstaden till kommande klimatförändringar som översvämningar och torka. Dagvattensystemet består av ett integrerat system med gröna tak och takträdgårdar som samspelar med vattenflödet på gårdar, gator, gräsytor, regnträdgårdar, dammar och dagvattenledningar. Grönskan på gårdar, väggar och tak förstärker ekosystemet i parkerna och bidrar till ett robust ekosystem.

Dagvattenstrategin, som ser dagvattnet som en resurs, ger riktlinjer för dagvattenhanteringen inom området. Dagvatten är regn- och smältvatten från tak och andra hårda ytor i stadsmiljöer. Målet är att systemet ska vara robust mot översvämningar, rena dagvatten samt utgöra en resurs för bevattning och andra ekosystemtjänster.

Området utformas så att dagvatten ska kunna avrinna ytligt när ledningssystemet är överbelastat och i första hand ledas till växtbäddar för fördröjning och rening. Målet är att minst 75 % av dagvatten på gator och torg ska ledas till växtbäddar.

Dagvattensystemet i Norra Djurgårdsstaden består av ett integrerat system med gröna tak och takträdgårdar som samspelar med vattenflödet på gårdar, gator, gräsytor, regnträdgårdar, dammar och dagvattenledningar. Grönskan på gårdar, väggar och tak förstärker ekosystemet i parkerna och bidrar till ett robust ekosystem. Grönska, dagvattendammar, urbana våtmarker och fuktstråk fördröjer och renar dagvattnet som slutligen leds till Husarviken eller Värtan i Östersjön.

Allmän platsmark, det vill säga torg, gator och parker, utformas med lokal infiltration i växtbäddar för att möjliggöra en effektiv dagvattenhantering. Växtbäddarna har en storlek och magasineringskapacitet som ger förutsättningar för att både klara en längre tids torka utan bevattning och tåla höga flöden vid intensiv nederbörd.

Goda exempel 
Nedan beskrivna exempel är från den första utbyggnadsetappen, Hjorthagen. Här är en del parker, gator och kvarter färdigbyggda och många nya boende har flyttat in i sina lägenheter.

  • I Hjorthagsparken har ett system av fuktstråk och dammar anlagts. Dessa tar emot stora mängder vatten i den kuperade terrängen och utgör en del av ett spridningsområde för vattenlevande djur och växter. Möjlighet till utökat livsrum för grodor har stärkts med en nyanlagd grodtunnel under huvudgatan i den nya stadsdelen.
  • Gräsmattor har utformats som fördröjningsytor för avledningsvatten från kvarter och gator.
  • Sammanhängande grönstråk i form av så kallade diken har byggts på lokalgatorna med försänkta planteringsytor som tar emot allt vatten från gata och trottoar. Gångspänger och bilöverfarter till garage ligger fritt över diket för att undvika stående vatten vid kraftiga regn. Vattnet tas om hand, fördröjs och säkerställer tillväxten för träden och övrig vegetation i dessa grönstråk.
  • På huvudgatan, Bobergsgatan, är träden planterade på traditionellt vis som alléplantering i trädgropar med galler. Dessa är utformade som betonglådor med specialutformad brunn. Allt vatten från gatan leds in till träden via en brunn för varje träd.
  • För att göra det möjligt att ta hand om stora mängder vatten, hålla kvar och rena det samt se till att växtbetingelserna är goda har biokoljord använts. Det är en blandning av grus och träkol som ger förutsättningar för mycket god tillväxt samtidigt som koldioxid binds in i kolet.
Under 2018 färdigställdes Hjorthagsparken som utgör en del av spridningszonen. Parkens placering, utformning och innehåll stärker det lokala ekosystemet och med speciellt fokus på ek-och groddjurssambanden.

Bakgrund
Den pågående klimatförändringen kommer innebära ändrade förutsättningar för såväl stadens gröna struktur, som dagvattenhantering. Det blir större påfrestningar för växtligheten, varmare vintrar och längre säsonger när vi kan vistas ute.

Program för Hållbar Stadsutveckling Norra Djurgårdsstaden slår fast att utemiljön ska vara grönskande och klimatanpassad med en mångfald av funktioner. Norra Djurgårdsstaden ska vara anpassad till att klara framtida höga havsnivåer, intensivare regn och risker för översvämningar samt erbjuda attraktiva utemiljöer även i varma och torra perioder.

År 2009 tog kommunfullmäktige i Stockholm stad beslut om att Norra Djurgårdsstaden ska bli en attraktiv, resurseffektiv och fossilbränslefri stadsdel och en internationell förebild i hållbart stadsbyggande. Nya innovativa verktyg, metoder och arbetssätt ska tas fram och testas och erfarenheter spridas som ringar på vatten till andra projekt inom staden, nationellt och internationellt.